grens, om ökadt enslag till institutet för döfstumma och hlinds; densammes Om stipendier till folkskolelärareelever, som genomgått en kurs vid nämde institut; prosten Melens angående en vis: gruad för fa tigvårdsafgiftens utgörande af hemman; prosten Melsnders, om befrielse för eller lindring uti roteringsbesväret för komministerbostället Mistelås i Wezriö stift; prosten Cnattirgii, om förnyad klassifikation af pastoraterna i riket; densammes, om ändrivg i 14 2 mom. af fattigvårdsstedgar; doktor Stenhammars, ang. löneanslag åt lärare i naturvetenskaperna vid elementarläroverken; samt doktor Isak Norströms, om straffbestämmelse för tredje resan lägersmål. Vi ha ännu en ling lista på inom högv. Prsesteståndet väckta motioner, men hvilkas uppräknande tidningens utrymme hittills icke medgifvit. Bland dem som i dag bordlades förekom ett förslag af prosten Arrhenius om inrättande af en särskild sf delning inom ecklesiastikdepartementet för ssolärenderna; prosten Melander yrkade att bränvissskatten måtte tillfalla fattigvården inom den kommun, hvarifrån den utgår; och prosten Söderberg hade eu sakrikt snförends angående skogshushbållningen. Vid referatet (i måndagsbladet) af komminister Beckmans anförands i anledning af prosten Forsse!ls motion angående åtgärder för sjilavårdens förbättrande inom hufvudstaden, har den erinran blifvit gjord, att komminister B. nämde Bildningscirkeln och Arbetarföreningen utan elt klander, och bloti såsom föremål, åt hvilka en del af sabbaten egnas; Och i afseende på ,skökorna anfördes blott det stockholmska presterskapats humanitet så väl emot dem som emot Isgbundnsa tjufvar, att man icke här som i landsorten pi prestbetygan för de förra tål ens tvenne p, utmärkande puerpua, och att de sednare för bristande sakören m. m. vanligtvis få vittnesbörd om god frejd. Anförandet gick för öfrigt ut på att ådegaläggs, det presterskapet härstädes eger tillräckliga krafter, derest ds ändemålsenligt användas, för själavård m. m., och att hvad man kallar den inre missionen bar varit och är det lokala presterskap:ts åliggende, men mot hvars Verksamhet flera svårigheter för närvarande resa sig, ä:ven tll föle af afiöningssättet. Presterskapets skud i det religiösa lifvets förfall, särdeles inom örbe sklassen, medaafs; men orsaken till de: öfverklagade omda miste hufvudsakligen sökes uti skolans illa förstådda id, till följe hvarat föräldrar och husbönder, i förlitande på skolsns tillfyllestgörelse, lemna all uppfostran af barn och ungdom inom huset å sido. Något medverkade i detta afseende. bristande moralitet hos publiciteten, lyxens och nöjenas lockelser, samt den falska filantropien i lagstiftning och lagskipning. — Uti Borgareslåndets plenum i dag förekon en mängd förut väckta motioner, hvilka remitterade3 till behöriga utskott, sedan deröfver längre elle: KUITaTre UTStUSStoDAer bbfirtv fordor Evy bot tBrevm kallade hr Murens motion om förändringar i pest väsendet, jemte en af hr Bergman om smärre privatbankssedlars fortfarande u:gifvande en lifiig debatt. Från Kongl. Maj:t aflemnades till ståndet gencem statsrådet Fåhreus 12 propositioner, alla af mindre vigt. För öfrigt uppogs tiden med uppläsning al en stor mängd nya motioner. Sådsna väcktes af hr Notis, Billsvöm, Bergman, Halling, Bjubr, Wern, Ek, Ekenmen, Gustafsson, Berger, Ecgzell, Hellström och Susdin. 1 enseende derill et plenum ej slutades förrän senat på eftermiddagen, hinna vi nu ej redogöra för deres innehåll. Diskussion i Borgareståndet angående representalionsfrågan. (Forts från gårdagsbl) uu Ekenman yttrade sig som följer: Icka derföre utt jag vill tillerkänna mig mera fcsterlandskörlek än de aktade cch iniigtsfulle män, hvilka af öfvertygelss att sålunda hafva bäst gagna! Tosterlandat, förkestat det till representalioners ombildning hvilsande förslaget, utan emedan jag, i motsatts till dem, trott mig i detta förs!ag finne ett stor: steg framåt på samhällsutvecklingens bana, är de som jag med bedröfvelse erkänner sanningen af bär förut fällda yttranden, att hvsrje erdande öfver förslaget är numera onyttigt. — Den förväntade, slutna voteringen visar deck enda t ståndets, individernes, — icke individens opinion. Men om pligten är veftergiflig för hvarje ombud att tedogöra för emo:taget uppdrag, så är folkombudets det än mera, för såvidt som det vill vara en personifikation af der allmänna viljan det representerar, Jag anser mig handla i öfverensstärsmelss med denna sllmänna vilja, tänkt i sin största abstraction och oförvillad a! dagens, från partiösigter härledda meningsstrider, då jag gifver min röst för det hvilande förslaget. — Heligt försäkrar jag att jag dervid bandlar oberoende af frågans utgång inom de andra riksstånden, ptt jag handlar lika somvetsgrannt som om förslagets öda berodda af detta högtärade stånd — berodde af denna röst. — Men vore förhållandet sidsnt, si skulle jag ansett mig. hafva varit pligtig att moti vera mitt bifall, att söka analysera förtjensterna och afväga dem mot dess brister. — Numera deremot och sedan en annan talare med sin kända skarpsinnighet och sitt varma nit för fosterlandets väl, redan föru! lemnat en fullständig analys, sku!le en sådsn operation af mig vara icke blott öfverflödig, utan äfven, såsom gagnlöst upptegande högtärade ständets tid — clämplig. — För mig är nu nog att få antyda sisom motiv de principer, hvilka. genom berörde förslag blifvit utta!ade. Dessa principers värde förminskas icke deraf, 8 den på desamma uppförda biscnaden tilläfventyrs icke är till alla sina delar fullzomligt symmetrisk. — Sidan den är, skulle dock en vänlig, försonande anda der hefva funnit trefnad, och ingenting hede hindrat att Om byggnaden framdeles befunnits vara för trång, utvidsa dess förmer; ingenting bade hindrat att framdeles, om ljuset ansågs ej nog rikt inströmma, öppna flera ingångar för detsimma. Frihet var dagens lösen, då ifrågavarande representationsförslog såg ljuset, frihet i tanke och handling. — Den i strider för denna friket uti andra stater u:vecklade folkkrefien var en febersjuks, som icke förmår besegras förrän parcxysmen är Öfverstånden. Öfverallt der motståndet framkallede våld, köptes eftersträfvade medborgerliga rätiigheter med bod. — Thrcner ramlade och samhillsinstitutioner omstöptes. — Febersymptomer saknades ej heller hos oss, men vår regeriog skynd:d2 att förekomma utbrottet. — Jag vågar, uten fruktan att serdeles missti tega mig, påstå, ati detta nu af tre riksstånd för-d kastade, af mig med tacksamhet ech vördaad emottagna förslag var det verksammaste mediet dertil. — De förnämsta anledningar till missbelåtenheten! med vårt representativa statsskick voro genom detsamma undsnröjda. — Sjelfskrifvenheten var afskaffad och ständsfördelningen såväl vid valen som i riksförsamlingen undanröjd. — Förtroende hos folke: till dess representanter borde hafva blifvit följden af! det förra; ståndsfördomars upphörands, göniböollsnyttiga institutioners införande samt riksdsgarnes förkortande, af det sedoare. — Privcipen af samfäåld valP rätt, en af tidsperiodens stora stridsfrågor, erkändes och tillämpades i all den utsträckning, tom var förhå ehlig mid emnicoddel kön nansfomen 2 Au ar oo Vy IMG I me 20 MM KT fr VV KL An RR FE) J-Å I--)