grens, om ökadt enslag till institutet för döfstumma
och hlinds; densammes Om stipendier till folkskole-
lärareelever, som genomgått en kurs vid nämde in-
stitut; prosten Melens angående en vis: gruad för
fa tigvårdsafgiftens utgörande af hemman; prosten
Melsnders, om befrielse för eller lindring uti rote-
ringsbesväret för komministerbostället Mistelås i
Wezriö stift; prosten Cnattirgii, om förnyad klassi-
fikation af pastoraterna i riket; densammes, om än-
drivg i 14 2 mom. af fattigvårdsstedgar; doktor
Stenhammars, ang. löneanslag åt lärare i naturve-
tenskaperna vid elementarläroverken; samt doktor
Isak Norströms, om straffbestämmelse för tredje re-
san lägersmål.
Vi ha ännu en ling lista på inom högv. Prseste-
ståndet väckta motioner, men hvilkas uppräknande
tidningens utrymme hittills icke medgifvit. Bland
dem som i dag bordlades förekom ett förslag af
prosten Arrhenius om inrättande af en särskild sf
delning inom ecklesiastikdepartementet för ssolären-
derna; prosten Melander yrkade att bränvissskatten
måtte tillfalla fattigvården inom den kommun, hvar-
ifrån den utgår; och prosten Söderberg hade eu
sakrikt snförends angående skogshushbållningen.
Vid referatet (i måndagsbladet) af komminister
Beckmans anförands i anledning af prosten Forsse!ls
motion angående åtgärder för sjilavårdens förbät-
trande inom hufvudstaden, har den erinran blifvit
gjord, att komminister B. nämde Bildningscirkeln
och Arbetarföreningen utan elt klander, och bloti
såsom föremål, åt hvilka en del af sabbaten egnas;
Och i afseende på ,skökorna anfördes blott det
stockholmska presterskapats humanitet så väl emot
dem som emot Isgbundnsa tjufvar, att man icke här
som i landsorten pi prestbetygan för de förra tål
ens tvenne p, utmärkande puerpua, och att de sed-
nare för bristande sakören m. m. vanligtvis få vitt-
nesbörd om god frejd.
Anförandet gick för öfrigt ut på att ådegaläggs,
det presterskapet härstädes eger tillräckliga krafter,
derest ds ändemålsenligt användas, för själavård m.
m., och att hvad man kallar den inre missionen
bar varit och är det lokala presterskap:ts åliggende,
men mot hvars Verksamhet flera svårigheter för när-
varande resa sig, ä:ven tll föle af afiöningssättet.
Presterskapets skud i det religiösa lifvets förfall,
särdeles inom örbe sklassen, medaafs; men orsaken
till de: öfverklagade omda miste hufvudsakligen sö-
kes uti skolans illa förstådda id, till följe hvarat
föräldrar och husbönder, i förlitande på skolsns till-
fyllestgörelse, lemna all uppfostran af barn och ung-
dom inom huset å sido. Något medverkade i detta
afseende. bristande moralitet hos publiciteten, lyxens
och nöjenas lockelser, samt den falska filantropien i
lagstiftning och lagskipning.
— Uti Borgareslåndets plenum i dag förekon
en mängd förut väckta motioner, hvilka remittera-
de3 till behöriga utskott, sedan deröfver längre elle:
KUITaTre UTStUSStoDAer bbfirtv fordor Evy
bot tBrevm
kallade hr Murens motion om förändringar i pest
väsendet, jemte en af hr Bergman om smärre pri-
vatbankssedlars fortfarande u:gifvande en lifiig debatt.
Från Kongl. Maj:t aflemnades till ståndet gencem
statsrådet Fåhreus 12 propositioner, alla af mindre
vigt.
För öfrigt uppogs tiden med uppläsning al en
stor mängd nya motioner. Sådsna väcktes af hr
Notis, Billsvöm, Bergman, Halling, Bjubr, Wern,
Ek, Ekenmen, Gustafsson, Berger, Ecgzell, Hell-
ström och Susdin. 1 enseende derill et plenum ej
slutades förrän senat på eftermiddagen, hinna vi nu
ej redogöra för deres innehåll.
Diskussion i Borgareståndet angående repre-
sentalionsfrågan.
(Forts från gårdagsbl)
uu Ekenman yttrade sig som följer:
Icka derföre utt jag vill tillerkänna mig mera fc-
sterlandskörlek än de aktade cch iniigtsfulle män,
hvilka af öfvertygelss att sålunda hafva bäst gagna!
Tosterlandat, förkestat det till representalioners om-
bildning hvilsande förslaget, utan emedan jag, i mot-
satts till dem, trott mig i detta förs!ag finne ett stor:
steg framåt på samhällsutvecklingens bana, är de
som jag med bedröfvelse erkänner sanningen af bär
förut fällda yttranden, att hvsrje erdande öfver för-
slaget är numera onyttigt. — Den förväntade, slutna
voteringen visar deck enda t ståndets, individernes,
— icke individens opinion. Men om pligten är
veftergiflig för hvarje ombud att tedogöra för emo:-
taget uppdrag, så är folkombudets det än mera, för
såvidt som det vill vara en personifikation af der
allmänna viljan det representerar, Jag anser mig
handla i öfverensstärsmelss med denna sllmänna
vilja, tänkt i sin största abstraction och oförvillad a!
dagens, från partiösigter härledda meningsstrider, då
jag gifver min röst för det hvilande förslaget. —
Heligt försäkrar jag att jag dervid bandlar obero-
ende af frågans utgång inom de andra riksstånden,
ptt jag handlar lika somvetsgrannt som om förslagets
öda berodda af detta högtärade stånd — berodde af
denna röst. — Men vore förhållandet sidsnt, si
skulle jag ansett mig. hafva varit pligtig att moti
vera mitt bifall, att söka analysera förtjensterna och
afväga dem mot dess brister. — Numera deremot och
sedan en annan talare med sin kända skarpsinnighet
och sitt varma nit för fosterlandets väl, redan föru!
lemnat en fullständig analys, sku!le en sådsn opera-
tion af mig vara icke blott öfverflödig, utan äfven,
såsom gagnlöst upptegande högtärade ständets tid —
clämplig. — För mig är nu nog att få antyda sisom
motiv de principer, hvilka. genom berörde förslag
blifvit utta!ade. Dessa principers värde förminskas
icke deraf, 8 den på desamma uppförda biscnaden
tilläfventyrs icke är till alla sina delar fullzomligt
symmetrisk. — Sidan den är, skulle dock en vän-
lig, försonande anda der hefva funnit trefnad, och
ingenting hede hindrat att Om byggnaden framdeles
befunnits vara för trång, utvidsa dess förmer; in-
genting bade hindrat att framdeles, om ljuset ansågs
ej nog rikt inströmma, öppna flera ingångar för det-
simma.
Frihet var dagens lösen, då ifrågavarande repre-
sentationsförslog såg ljuset, frihet i tanke och hand-
ling. — Den i strider för denna friket uti andra
stater u:vecklade folkkrefien var en febersjuks, som
icke förmår besegras förrän parcxysmen är Öfver-
stånden. Öfverallt der motståndet framkallede våld,
köptes eftersträfvade medborgerliga rätiigheter med
bod. — Thrcner ramlade och samhillsinstitutioner
omstöptes. — Febersymptomer saknades ej heller hos
oss, men vår regeriog skynd:d2 att förekomma ut-
brottet. — Jag vågar, uten fruktan att serdeles miss- ti
tega mig, påstå, ati detta nu af tre riksstånd för-d
kastade, af mig med tacksamhet ech vördaad emot-
tagna förslag var det verksammaste mediet dertil.
— De förnämsta anledningar till missbelåtenheten!
med vårt representativa statsskick voro genom det-
samma undsnröjda. — Sjelfskrifvenheten var afskaf-
fad och ständsfördelningen såväl vid valen som i
riksförsamlingen undanröjd. — Förtroende hos folke:
till dess representanter borde hafva blifvit följden af!
det förra; ståndsfördomars upphörands, göniböollsnyt-
tiga institutioners införande samt riksdsgarnes för-
kortande, af det sedoare. — Privcipen af samfäåld val- P
rätt, en af tidsperiodens stora stridsfrågor, erkändes
och tillämpades i all den utsträckning, tom var för- hå
ehlig mid emnicoddel kön nansfomen 2 Au ar oo Vy IMG
I me - 20 MM KT fr VV KL An RR FE) J-Å
I--)