jafstagit, påstå äfven att deras rätt blifvit förnärmad
ch låta nu förstå faran af ett bondregemente —
desamma konsarvativa som på andra tider låtit ut-
basuna varsingar mot Bondeståndets redlöshet och
depravatiop. Deras hemliga och uppenbara önskan
torda vara att akta sig för de tider af sparsamhet,
der statslyxen blefve banalyst och deras egen glans
förbleknad.- Af sparsamheien beror framtiden, och
Bondeståndets välfärd låge misst uti att undsrstödja
intressena hos en fraktion, som visar huru väl den
genomdrifver sina syften, ehuru eea regerar mer än
konungen.
Förre vice talmannen Nils Persson förklarade
sig i korthet uttala sia öfvertygslse då han instäm-
da med Sahlström. .
Johan Johansson från Örebro län ville, för att
ej usäga ett helt naket och omotiveradt nej, kasta
en blick på det kongl. förslag som angifvit sig vilja
söka förekomma söndring inom landet och tillväga-
bringa den endrägt, som endast mot yttre fiender
och inre oro gifver staten styrka till luga utveck-
ling och förkofran, samt tillse om detsamma verk-
ligen innebure garantier för nämnda stora ändamil.
Vore syftemålet vunnet genom de fyra ståndens
afskaffanda till namnet, och att adelns och biskopar-
nes sjelfskrivenbet upphörde, då vore saken lätt
uppgjord. Men saken hade ett annat utseende. Den
närvarande representationen är i hög grad bristfäl-
lig och har i århundraden hindrat nationens ut-
veckliog och ändamåsenliga reformer, men den har
en fördel, ty den åkerbrukande, samt handtverks-
industri- och handelsklassen hafva deri sina två
röster. De utgöra sålunda halfva representationen
och kunde bilda -ea motvigt mot de privilegierade
stånden uti anslagsfrågor, förlama deras möjligen
onationella syften i lagfrågor ssmt i hvad bevill-
ningen rörer göra sin rätt gällande. Om än bland
adeln finnas maktens redskap, hofvets ögontjenare;
om bland presteståndet finnas hatare af tanke- och
samvetsfrihet, den blinda: trons och den hejdilösa
ofördragsamhetens tillbedjare och apostlar, mähända
feader till en sinn upplysning. som genom försva-!
rande af en s:atskyrka vilja sitta religionen undar
mörker och okunnigbet, kunna likväl äfven bland
dessa privilegierade stånd finnas män med sundare l!
åsigter samt modige försvarare af folkets rättigheter.
Och sedan inom presteståndet nu äfven komminist-
rar fått inträd2, och vid omröstninger de minst
aflönade äga lika rätt med slla andra, kunde äfven
der en motvigt uppså till förmån för friheten och!
framåtskridandet. Sådana vore de icke omöjliga!
fördelarne af nuvarande representation.
Hvad det nu framlagda förslaget anginge, anfördel,
tal. efter statistiska uppgifter, hurusom rösträtten :
skulle utfalla för de å 46 938 hemman besutnebon-.
de- och andra ståndspersoner utom de tre riksstån-
den, utgörande tillsammans 1914,244 personer, hvilka j.
innehafva mera jord än ridderskapet och adeln, men:
zenom förslaget komme att kunna göra sina politi-
ska rättigheter jemförelsevis föga gällande, enärl.
bvarje enskild just genom egenskapen att ej få räk-.
nes för hel menniska förlorar lusten at visa sinl,
sönderbråkade varelse. Sockenstämmorna vore en
säter gradmätare på intresset för allmänna angelä- i
genheter, och nu ville man inbilla sig att menighe-
en hundra gånger lifligare skulle deltaga i de ab-l4
strakta politiska beräkningar, hvars resultater såln
indirekt och aflägset beröra dem och af de högrelf
jemka3 efter andra intressen. Talaren genomgicks
vidare kamrarnes sammansättning, klandrade minsk-;
ningen af revisorerne till 492 på samma gång somlc
deras arbetstid förkortats med en månad; utvidg-q
ningen af talsmannens propositionsvägran; bortta- g
gandet af allmänna besvärsutskottet m. m. s
En af de svårast entagliga punkter vore den som
lägger hela den ekonomiska lagstiftningen i konun
gens hand, ett ingrepp i folkets rätt, välfärd ochlg
Trihet, som å ena sidan kränker känslan af politiskl4
myndighet och å den andra förutsätter en alltförl!t
vidt omfattande insigt.
Förslaget om förtroende embetsmännens velbar-!t
ret Vore ett afgjordt och beräknadt steg åt ebsolu-f
ismen ; det kunde endast vara utgånget från den nuva-
rande regeringen, som visat sig ej skygga tillbaka js
ör försöketatt om äfven på omvägar qväfva all folkfri-
ret, medan hon för på läpparne orden om natio-r
nella rättigheter. I
Med upprepande af herr Petrås karakteristiskalj
omdöme öfver det hvilande förslaget, utsade talarens;
lerföre sitt nej till dess an:agande.
Tobias Lind från Pohus län ksilade den föreslagaa öf
:e kammaren et rikoedoms- och beskattningshus — js
lea nedre ett fattighus, Han röstade för afslag, !u
trando att ehuru tidens bjul år sakta, skall detlq
ryvar tj stsoca for? då Pporsonnigtietsbrinctpon otgist,
ipp till sin räta höjd. B
Pelter Pettersson. Daniel Danielsson, Petterle
Mårtensson ech Johan Johansson, alla från Jön-li
öpisgs lån, Gustef Pettersson från Östergötblandq
ch Olof Lars:on från Gefleborgs län, i skriftligela
nförenden, serat Olaus Eriksson fråa Bohus länl!p
ch Nils Jeppsson från Skåna mundtligea, yrkadelp
lia afslag, i allmänhet på redan anförde skäl.
Å. W. Svartling frin Östergötbland hade ettan-r
Sravde deri han förklarade sig vara glad att frågan!
ndtiigen kommit till afgörande, lika glad som pen-
ingemenniskorna skulle vsra om det ginge an förlss
em, att genast tillträda förvaltningen af statens at-laq
rer. Principen att vilja reducera nuvarande bo3-lte
eståndet till bråkmenniskor, hvilka i den nedrelat
ammaren skulle motsvara belmenniskorna i denle:
fre, bevisade hos förslegets författare ett dåligt be-fa
repp om menniskovärde. Han ansig tiden illa vald k
ör försöket att vilja söndra svenska folket i tvenne
ora delar och låta penningemenniskorna insöfvslw,
Ondesvåndet i en dvala, hvarifrån dat ej tunde rese lö
g utan strömmar af blod. Han ville ej genom an- In:
jrandet löanmörda förslaget, hvilket han kallsde ett
sissbildadt foster, men biföll gerna att det fingeär !p;
gen begrafvas och ville till den ändan nedlägga sinpi
ist i den för tillfallet beredda urnan. H
Jonas Johansson från Gefleborgs län instämde ilu
e åsigter bondeståndet under flera riksdagar hyllat.
ch var af förra riksdagens protokoller, som han Boge lin
stärkt, kommen till övertygelsen att oaktadt önsk-
ingarne för en reform voro allmänna och utan den u
ndet skulle fortfarande lida, det vu ifrågavarsndel,j
rsleget icke vore antagligt. Han gjorde en kort
amställnirg om do hufvudgruader hverpå han trodde lj:
t man mycket allmänt ville hafva representationen el
Idad, och förkastade derföre förslaget. he
Johan Bergström frin Kopparbergs län -yrkedelde
slag, ty bondes:åndet skulle, enligt hvad tabellerne i
pplyste, åtminstona i hans ort-förlora all valrätt ls
L. J. Gezelius från samma län ansåg förslaget opå-! so
tladt i alla afseenden, och Lars Olsson äfven från! D.
opparbergs län afslog det såsom icke bygd: pålnä
istlig grund. (Forts.)
— ve
Riksdagsmannaval. str
I anledning af kommersrådet C. W:jks kal- 4
Ise till talman för Borgares åndet, har nytta
a
al till riksdagsman får Göthebores ect rumt:; .