JOKOINSUST. Hr Lagergren ansåg motionen så vigtig och märkHg. att den förtjente bo;dläggas. H: PetrZ biträdde ej deras mening, som önskade uppskof och bordläggning. Hin hade erfarit er verklig öfverrasknisg genom br B:s väckta mo:ion, och då det pu fanns en majo:ltet inom detta riksstånd, som önskade representationsörändring i er friare anda. så kunds han svårligen öfvertygas om sanniogen af det rykte, att en majoritet äfven fun nes, som önskade inskränkning i mnäringsftibeten. Föga vittnade det dessu:om om statsmannaklokhei att tidt och ofta förändra ekonomiska författningar allrahelst innan man, som nu är händelsen, haft tid att erfera den endast några år gamla näringsö fatt ringens verkningar. I anlednivg af föregåenda ta Jares yttranden att föreningar bildat sig för åstedkommandet af inskränkningar i den nya näriogsförfattningen, erinrade heap, att en föreniog äfven bil dat sig red representanter från alla rikets landsändar, hvilken tänkt s:g något djupare ia i statsveten skapan och samhällslåran. Denna förening har snsett nirngsfriheten så vigtig, nödvändig cch m:ktpliggande, att den till dess betryggande ansett nö digt, art er särskild S infogade: i Regeringsormen, neml!igen att i 146 R. F. ibland konungens lig ganden intoges: ingen förmena, att sig lofligen försörja. Hr Borgi motion förtjente på det krafigaste mosägas, och talaren nedlsd; deremot sia allvarliga protest. Hr Halling anwärkte, att eftsr den nya näringsförfat:ningens införande svårigheter verkligen uppstått att erhålla skickliga arbetara på fabriker och verksäder; men fråga vore, om ändring häri kunde vincas på den väg br Boseas angifvit. Tsiaren var af den övertygelsen. att endast genom tjenliga bild ningsanstalter och slöjdskolor ej blott i de deriil 3 KE. M. föreslagna städer Stockholm och Mslmö, utar över hela riket, skulle vi uti industrieilt hänseende komma derhin, att kuana mäta oss med utländnin gen. Man kaa ej bestrida, att lärgirigheten i landet är i tilltagande, mon har ej till:älle att tillfredrställas; al:d nstund mellån folkskolan och den högre un dervisnngsanstalten, teknoogiska iostitutet, stode ep klass af medb rgare, bandtverksoch fabr ksa:betare, I sakosd af all undervisning. Att bereda :dea ep dylik kunde han ej nog lägga Rikets Stärder på bjertat. Talaren jemförde ifrågavarande fall med icrättandet af navigationsstolorna, som i början möt tes af största likgiltighet och ansågs vara en åtgärd, ensamt tillhöranda grosshandelssocieteten, men son sedan till ke!a lande:s belåtenhat och fromma om fattades. Den värma, hvarmed hr Haliog fråmställde dessa behjertansvärda åsigter, vann allmän: bifall och flera efterföjande talare betygade honom: derföre sin tacksamhet: Sedan her Hjort, Gezeius och Fkenman m. 0.1. yttrat sig för hr Bo el åsigter, uppträdds denne sednare för att genmäla nigra af de anmärkningar, som blifvit gjorda emot desamma. Han hade ej med sin motioa, såsom hr Petrå antydt, haft pågot afseend: på da polisiska frågorna, men kunde vara stolt över att man tillagt hans moion denaa vigt. Har bade ej framkommit med sin motion i följd af något uppdrag af sina kommittenter, ty dessa hade enbor ålagt honom att med uppmärksamhet följa denn: fråga. Han ville ej lägga något band på försörjningsrät ten; utan hada snarare. i flsra hänseenden velat hafvi den utvidgad och endast tillvägabringa nödiga kon troler med afseende på arbetsskickligheten. Ty mer lika skäl som man befriat dem, hvilka idka handt verk som försörjningsmedel, f:ån profs afliggande kunde man äfven derifiåa befria handtverksmästarne. Liksom provens afläggande för handtverksmästarne ingslunda är betydelselös, alldenstund de skola be: dömas af sakkunnige mån, så kan uti prof i all mänhet ej ligga något förkastligt, då de ej medför: hvarken förödmjukelse eller kostaad. För öfrigt tyckte han sin motion vara liberalare än handtverks mästarnes, som inskränkte försörjningsrätten till jak liga, ålderstigna och qvinnor. I afszenie på hr Pe tres jemörelse mellan hans (Bo:e:) och andras statsmannainsigter, sada han, at ban ej utgifvit sitt förslag för något praktverk i teormvägp. Hr Winge: att det väl ej kunds vara meningen att återgå vill skrätvånget, fomt att i den stad haäc representerade, Nyköping, man ej deltagit i hsndtverksmästarnes petition. För öfrigt önskade han, att stadgandet. om skicklighetsprofs afliggande måtte hel och håll t försvinna, a!ldenstund de fsbrikanter, son: saknade skicklighet, h danefter som hittills, alltic skulle bliva i saknad af afrättning. Aven han anförde exempel från sin ort att försörjaingsmän blifvit mästare. Hz: Gustafsson bexlsgade, att den ekonomiska lagstiftningen vore endast i den ena statsmaktens händer. Hvad skicklighesprofven baträffide, så fann han stadgandet derom vara i fullkomlig öfverensståmmelse med föreskriften för mästare, att ej hindra sina lårliagar att begagna tekniska skolor på de ställen, der sådana finnas, och det vore icke ur vägen att ynglingarne genom pros afliggande visade att de lärt något; gillade för öfrigt de koztroller, som yrkades i hr Basel motion. Hr Muren betviflade, att det nu fanns större bris: på skickliga arbetare än förr, såsom en föregående talare yttrat; icke heller trodde han att man skul!e kunna vinaa skickliga arbetare genom att hindra dem att arbetaHan visade, att det var samme strid, som kämpats under 100 år, och önskade att den numera vore utkämpad. Hr Rudling anmärkte, med afseend: på skyldigbeten att afligga prof, att det är en stör skillnau emsilan handtverksmästare och försörjsingsmän, em:edan de förre få hafva gesäller och lärlingar, hvilket icke är de sednarå tillåtet. Motionen remitteradss slutligen till allmäana Besvärsoch Ezonomiutskottet. Följande motioner som vicktes, blefvo dels till vederbörliga utsko:t remitterades, dels bordlagda, nemligen: et hr Gezelius: om. anslag för upphjelpande st af hamnen i Ö-egrund. I Af hr Wedberg: om understöd för anläggning a! en jernväg mellan Nora stad och den s. k. Brånds tomtan i Örebro. At hr Ek: om öfverlåtande åt staden Halmsted af vissa byggnadstomter tillhörande kronan. Af hr Grape: om anslsg för anläggning af jorrväg mellan Gefle och Fahlun. At hr Hjort: om den nedsättning I ränta på byggnadslån, som enligt Kongl. Maj:ts bref blifvit brandskadais i Wexiö under vissa vilkor baviljade. At hr Wetterberg: om inrättande af brottmålsdomstolar för ransakningar öfver häktade personer. Angående en lag till båstämmande deraf hur uvids, enär stad nedbrinner, man kommer att åter uppbyggas, förfaras skall med planering, jordersättvingar. bwsflyttningar o. 8. V. Om anslag åt doktor Freeses enka och barn. Ar! hr Eagzell: om befrielse för städerna att bekosta ransakningsångars Underhåll m. m. Al br Sundström: om anslag för uppmuddring at en å vid Lule. I brist af utrymme nöjgas vi uppskjuta meddesändst af Bondeståndets öfverläggning om Repre entationsfrågan till morgondagen. , se RÄTTEGÅNGSoci POLISSAKER. Åtskiliga personar hafva till poliskammarer hilfojt inkallada för dat de enligt angifvalse skolat