JOKOINSUST.
Hr Lagergren ansåg motionen så vigtig och märk-
Hg. att den förtjente bo;dläggas.
H: PetrZ biträdde ej deras mening, som önskade
uppskof och bordläggning. Hin hade erfarit er
verklig öfverrasknisg genom br B:s väckta mo:ion,
och då det pu fanns en majo:ltet inom detta riks-
stånd, som önskade representationsörändring i er
friare anda. så kunds han svårligen öfvertygas om
sanniogen af det rykte, att en majoritet äfven fun
nes, som önskade inskränkning i mnäringsftibeten.
Föga vittnade det dessu:om om statsmannaklokhei
att tidt och ofta förändra ekonomiska författningar
allrahelst innan man, som nu är händelsen, haft tid
att erfera den endast några år gamla näringsö fatt
ringens verkningar. I anlednivg af föregåenda ta
Jares yttranden att föreningar bildat sig för åsted-
kommandet af inskränkningar i den nya näriogsför-
fattningen, erinrade heap, att en föreniog äfven bil
dat sig red representanter från alla rikets landsän-
dar, hvilken tänkt s:g något djupare ia i statsveten
skapan och samhällslåran. Denna förening har sn-
sett nirngsfriheten så vigtig, nödvändig cch m:kt-
pliggande, att den till dess betryggande ansett nö
digt, art er särskild S infogade: i Regeringsormen,
neml!igen att i 146 R. F. ibland konungens lig
ganden intoges: ingen förmena, att sig lofligen
försörja. Hr Borgi motion förtjente på det krafi-
gaste mosägas, och talaren nedlsd; deremot sia all-
varliga protest.
Hr Halling anwärkte, att eftsr den nya närings-
förfat:ningens införande svårigheter verkligen upp-
stått att erhålla skickliga arbetara på fabriker och
verksäder; men fråga vore, om ändring häri kunde
vincas på den väg br Boseas angifvit. Tsiaren var
af den övertygelsen. att endast genom tjenliga bild
ningsanstalter och slöjdskolor ej blott i de deriil 3
KE. M. föreslagna städer Stockholm och Mslmö, utar
över hela riket, skulle vi uti industrieilt hänseende
komma derhin, att kuana mäta oss med utländnin
gen. Man kaa ej bestrida, att lärgirigheten i landet
är i tilltagande, mon har ej till:älle att tillfredrstäl-
las; al:d nstund mellån folkskolan och den högre un
dervisnngsanstalten, teknoogiska iostitutet, stode ep
klass af medb rgare, bandtverks- och fabr ksa:betare,
I sakosd af all undervisning. Att bereda :dea ep
dylik kunde han ej nog lägga Rikets Stärder på
bjertat. Talaren jemförde ifrågavarande fall med ic-
rättandet af navigationsstolorna, som i början möt
tes af största likgiltighet och ansågs vara en åtgärd,
ensamt tillhöranda grosshandelssocieteten, men son
sedan till ke!a lande:s belåtenhat och fromma om
fattades. Den värma, hvarmed hr Haliog fråm-
ställde dessa behjertansvärda åsigter, vann allmän:
bifall och flera efterföjande talare betygade honom:
derföre sin tacksamhet:
Sedan her Hjort, Gezeius och Fkenman m. 0.1.
yttrat sig för hr Bo el åsigter, uppträdds denne sed-
nare för att genmäla nigra af de anmärkningar, som
blifvit gjorda emot desamma. Han hade ej med sin
motioa, såsom hr Petrå antydt, haft pågot afseend:
på da polisiska frågorna, men kunde vara stolt ö-
ver att man tillagt hans moion denaa vigt. Har
bade ej framkommit med sin motion i följd af nå-
got uppdrag af sina kommittenter, ty dessa hade en-
bor ålagt honom att med uppmärksamhet följa denn:
fråga.
Han ville ej lägga något band på försörjningsrät
ten; utan hada snarare. i flsra hänseenden velat hafvi
den utvidgad och endast tillvägabringa nödiga kon
troler med afseende på arbetsskickligheten. Ty mer
lika skäl som man befriat dem, hvilka idka handt
verk som försörjningsmedel, f:ån profs afliggande
kunde man äfven derifiåa befria handtverksmästarne.
Liksom provens afläggande för handtverksmästarne
ingslunda är betydelselös, alldenstund de skola be:
dömas af sakkunnige mån, så kan uti prof i all
mänhet ej ligga något förkastligt, då de ej medför:
hvarken förödmjukelse eller kostaad. För öfrigt
tyckte han sin motion vara liberalare än handtverks
mästarnes, som inskränkte försörjningsrätten till jak
liga, ålderstigna och qvinnor. I afszenie på hr Pe
tres jemörelse mellan hans (Bo:e:) och andras stats-
mannainsigter, sada han, at ban ej utgifvit sitt
förslag för något praktverk i teormvägp.
Hr Winge: att det väl ej kunds vara meningen
att återgå vill skrätvånget, fomt att i den stad haäc
representerade, Nyköping, man ej deltagit i hsndt-
verksmästarnes petition. För öfrigt önskade han, att
stadgandet. om skicklighetsprofs afliggande måtte hel
och håll t försvinna, a!ldenstund de fsbrikanter, son:
saknade skicklighet, h danefter som hittills, alltic
skulle bliva i saknad af afrättning. Aven han an-
förde exempel från sin ort att försörjaingsmän blifvit
mästare.
Hz: Gustafsson bexlsgade, att den ekonomiska lag-
stiftningen vore endast i den ena statsmaktens hän-
der. Hvad skicklighesprofven baträffide, så fann
han stadgandet derom vara i fullkomlig öfverens-
ståmmelse med föreskriften för mästare, att ej hin-
dra sina lårliagar att begagna tekniska skolor på de
ställen, der sådana finnas, och det vore icke ur vä-
gen att ynglingarne genom pros afliggande visade
att de lärt något; gillade för öfrigt de koztroller,
som yrkades i hr Basel motion.
Hr Muren betviflade, att det nu fanns större bris:
på skickliga arbetare än förr, såsom en föregående
talare yttrat; icke heller trodde han att man skul!e
kunna vinaa skickliga arbetare genom att hindra
dem att arbeta- Han visade, att det var samme
strid, som kämpats under 100 år, och önskade att
den numera vore utkämpad.
Hr Rudling anmärkte, med afseend: på skyldig-
beten att afligga prof, att det är en stör skillnau
emsilan handtverksmästare och försörjsingsmän, em:e-
dan de förre få hafva gesäller och lärlingar, hvilket
icke är de sednarå tillåtet.
Motionen remitteradss slutligen till allmäana Be-
svärs- och Ezonomiutskottet.
Följande motioner som vicktes, blefvo dels till ve-
derbörliga utsko:t remitterades, dels bordlagda, nem-
ligen:
et hr Gezelius: om. anslag för upphjelpande st
af hamnen i Ö-egrund. I
Af hr Wedberg: om understöd för anläggning a!
en jernväg mellan Nora stad och den s. k. Brånds
tomtan i Örebro.
At hr Ek: om öfverlåtande åt staden Halmsted
af vissa byggnadstomter tillhörande kronan.
Af hr Grape: om anslsg för anläggning af jorr-
väg mellan Gefle och Fahlun.
At hr Hjort: om den nedsättning I ränta på bygg-
nadslån, som enligt Kongl. Maj:ts bref blifvit brand-
skadais i Wexiö under vissa vilkor baviljade.
At hr Wetterberg: om inrättande af brottmåls-
domstolar för ransakningar öfver häktade personer.
Angående en lag till båstämmande deraf hur uvids,
enär stad nedbrinner, man kommer att åter upp-
byggas, förfaras skall med planering, jordersättvin-
gar. bwsflyttningar o. 8. V.
Om anslag åt doktor Freeses enka och barn.
Ar! hr Eagzell: om befrielse för städerna att be-
kosta ransakningsångars Underhåll m. m.
Al br Sundström: om anslag för uppmuddring at
en å vid Lule.
I brist af utrymme nöjgas vi uppskjuta medde-
sändst af Bondeståndets öfverläggning om Repre
entationsfrågan till morgondagen.
, se
RÄTTEGÅNGS- oci POLISSAKER.
Åtskiliga personar hafva till poliskammarer
hilfojt inkallada för dat de enligt angifvalse skolat