FÖRSTA QVARTETT-SOIREN en of hrr Bondel, D Aubert, Meyer och Sack, . å Stora Börssalen. Dessa intressanta seancer och deras stigande poPuleritet Kanna med skäl betraktas såsom beteckne 1t väsendiligt framskridande af den allmänna ao Stömjeken, i öfverensstämmelsa med tidsandan och ange. ARkÄoner, som i detta hänseende äfven i utför fl rikod växande kraft utvecklat sig. Den ijem. eve med förra året långt flertaligare publik, som swirterna nu vunnit, den högtidliga tystnad som rådde under föredragen, de varma bifellsbetygelser, som följde dem, äro äfven tecken, hvars betydelse i afseende på den allmännare sympatien för dessa föetag ej kan misskännas. Repertoirens anordnande för denna soirå (vid hvil!ken hr Randel var primarius) förtjenar ock allt erkännande; i de flesta fall äfven exekutionen. Haydns (G dur-qvartett (op. 77), som började soireen, är en af denne mästares skönaste verk: öfverallt, ur de ikoatrapunktiska invecklingarne, såv:l som ur den enklaste melodi, framlyser denna älskvärda hjertlighet, denna oskuldsfulla naivetet, hvari Haydn ännu ej blifvit uppnådd Denna qvartett utfördes med utmärkt artistisk förtjenst. Mozarts D-moll-qvartett, som nu följde, är en drematiskt tänkt komposition i storartad, poetisk styl, som bildar ett helt, hvilket med fullt skäl räknas bland den mozartska andens sublimaste revelationer. I flera hänseebden kan utwörandet af detta verk kallas för!jenstfullt; dock funno vi i det hela — med undantag af Andantet, som gafs med en sannt postisk uppfattning — ej fullkomligt den pietet, som här borde gå framför allt annat: i Allegrot ville den lugna hållningen icke förrän i sednare delen infinna sig, Menuoetten tozs något för fort, finalcoian likaså. esia satser innebära tankar, hvars storhat förbjuder den vanliga effektbehändlisgen. Slutnumret var Beethovens Bdur-qvartett (N:o 6). hvars friska humor bildade en liflig konirast mot Mozarts dystrare tafla. Vi gilla högligen att soiregifvarne, i motsats med hvad förut skett, upptaga Baethovens äldre qvartettverk, hvilkas nyhet icke blott existerar för dem, som ej förut hört dem. Afven denna qrvartett kan ganska väl uthärda jemförelsen med de bästa af B:s öfriga verk i denna genre. Dess hufvuddrag är en viss treflig bjertlighet — eller hvad tyskarne kalla Gemitblichkeitp — lifvad af en harmlöst Jekazde humor: ett element, som hos Beethoven ofta återfinnes. I Allegrot uttalar det sig bestämdt; Scherzots originella rytmer stegra lifligheten i dess uttryck, och i Adaglot öfvergår det till en högtidlig, religiös stämning. Uti la Malinconia förnimma Vi en bjertskakande klagan, nattliga fentomer uppstiga ur de dystra basgångarne — plötsN.t förändras scenen, och de hemska skuggorna för svinna vid toner, som ekildra hela den leende fri?en af ett arkadiskt naturlif, och med detsamma är ock den förut snsina grundklangen återfunnen, blott änvu mera ä!skvärd. Denna vändning, som harmoniskt sammanlänkar det hela, synes os vara kompositionens mest postiska och jemväl mest betydelserika momsant. Ofta händer dock att inirycket förfelas genom ett för fort tempo i sista satsen, hvilket ger den något vildt och bizarrt, som är fullkomligt främmande för densamma, ech vi kunna i detta hänseende ej heller elldeles frikänna exekutionen denna afton. Älven i första allegrot hade ett måttligare tempo kunnat väljas. La Mslinconia dremot gafs med verklig fulländning och frambringade en underbar verkar. Da oegentligheter vi anmärkt, hindra 038 dock ej att räkna denna afton bland de mest intressanta och innebålisrita, som musiken på länga skänkt oss, Äfven på lokala anordniogar hade man användt all omtanka: podiet ver anbragt i midten af salen, hvilket väsendtligen höjde dan-ekustiska effekten och tillika på et fördelaktigt sätt framlyftade lokalens eiegane. H. K. H. Prins Gustef bedrade soirtn med sin närvaro. —4U— ERE Ekörden 1850. Posttidningen meddelsde i går ett sammandrag af berättelserna om årsvexten 1850, utvisende kornförökning efter utsädet af de särskilda sädesslegenp. Det inses lätt, att dylika uppgifter icke kunna blifva fullt pålitliga; och utrymmet tillåter ej att här upptaga den vidlyftiga tabellen; men Vi meddela här eit af os uppgjordt ytterligare sammandrag, :som visar ett medium af kornförökningens minimum och maximum, för hela rike. Sa här resultatet deraf Vajthvele vo. . fråll BUN kornet. rävete RTR ä KRt Gifv