utan moget öfvervägas, hvilket tal. ansåg vars
lika nödvändigt antingen det kommer att blifva
antaget eller förkastadt; det borde ej förekomma
förrän hr Cassels motion blifvit handlagd. Mo
tionstiden var dessutom kort, så att man vä
beböfde att ej upptaga den med annat.
Hr Halling ville att ståndet skulle beståm
ma sig för att ej upptaga frågan före d. 2(
Jan., äfven af det motiv att under julen fler:
riksdagsmän hafva permission.
Hr Brink, att man borde i en för fäder-
neslandets väl eller ve så afgörande fråga akte
sig för den brådska hvarmed man på annat
håll vill påskynda densammas afgörande, sam!
moget öfverväga den, hvarföre han äfven an
höll att talmannen i talmanskonferensen måtte
verka för, att ej ståndet på något sätt öfver-
rumplades. Herrar Petre och Norin yltra-
de sig äfven, hvarefter beslöts att hr VWerns
anförande skuile bordläggas till nästa plenum.
Sist framställde talmannen, om man borde låta
saken bero tills man sett hvad i talmanskon-
klaven derom framkommit, hvilket beslöts.
Motioner af hrr Muren, Gråå och Rönblad,
af hvilka vi meddela den förstnämndes såsom
varande af mera allmänt intresse, siutade da-
gens förhandling.
Hr Muråns ofvanomtalte motion lyder:
Då Rikets sednast församlade Ständer 4848 un-
derkände det af K. M:t föreslagna, af dåvarande Be
villnipgsutsko:t, på grund af och i nära öfverens
stämmelse med den nådiga propositionen utarbetade
tulltaxeförslaget, skedde deita, som hvar och en den
tiden närvarande torde ericra sig, under infiytelser
af de då i flera europeiska länder uppkomna revo-
lutionära oroligheter, hvarigsgom en sådan kris j
handelsrörelsen befarades uppkomma, att värdet å
varor af ella sleg, men syenerligast å manufaktur-
alster, skulle nedfella till en obetydlighet och vir
inhemska marknad till följa derutaf och i händelse
en på sätt K. M. föreslagit mildare tull-lag infördes.
blifva så af frömmande industriprodukter öfverförd
att inhemska tillverkningen, synnerligast den af ma-
nufakturvaror, derutaf skulle til fabrikernas och
landets oberäkneliga skada förqväfves eller å:min-
stone ohjelpligt nedsättas.
Aldrig har någon tidpunkt varit otjenligare till
företegande af det stora experiment Utskottet till-
styrkt,. På två sekler har ej det gamla Europa
varit så brutet i sisa fogniogar,, börde man utro-
pas. Bankens silfver skulle strö: ma ur landet och
folket skulle blifva i saknad af både penningar och
arbete, m. m.
Teckningen af de oiyckor, som skule drabba vårt
arma fådernesland, i händelse K. M:is och Bevill-
niogsutskottets -tulltaxeförsleg under dåvarande för-
hållanden antoges, var med ett ord för det dermed
afsedda ändsmålet, nemligen förslagets förkastsnde,
tillräckligt dyster och afskräckande.
Också torde man endast från en uppjigad för-
skräckelse kunna härleda ursprunget till den vid
nämnde riksmöte tillämpade irrliriga statsekonomien,
att nemligen icke tillåta införsel af utländska pro-
dukter då när de kuana erhållas till låga priser.
utan uppskjuta dermed intill dess att varuprisen
blefyo så höga som möjligt, på det att derigenom
silfver och välmåga skulle bibehållas i landet; ja,
M. H.! under det att våra exportartiklar naturligt-
vis på den utländska marknaden skulle dela ödet
med andra varor, att antingen icke köpas eller i
bästa fall endast med underpris betalas, jemte
den för vå:t land så vigtiga frakthandeln äfven må
ste lida afbräck, så skulle det oaktadt våra jern-,
trö- och spannmålsprodukter, skeppsredare och den
öriga stora massan af befolkningen, som i dessa nä-
rtingsgrenar voro intresserade, ändå finna sin fördel
och lycka uti att ej få köpa sine förnödenheter från
utlandet då de erhöilos billiga, utan skulle deras
välmåga cch till följe derutaf landets silfverförråd
blifva större ju högre de betilte sina behofver, en-
dast de tozos från den inländgska marknaden.
Nekas torde icke, ati man vid godkänirendet af
dylika principer 1 statrekocomien måste se landet
endast i dess fabriker, cch befolkningens rikedom och
lycka endast i dyr tid på lefnads- cch beklidnads
förnödenheter samt fojkets styrka i formigan at
umbära.
Ucedar den tiderymd af rära 3:ne år, som seder-
mera framskiidit, bar det emelle:tid visat sig, av
de med sådan säkerhet föruteegde varuvärdena å ut-
landska produkter icks i verkligheten intröffat, och
att således da stora vidorna utaf att kuzna tillsgna
sig varor för godt pris icke eller kunnat iat: äff, äl-
ven om det oftanämnåg tulltaxsförslagat blifvit som
tull leg förkslaradt.
Hanrde!os och icdustrisng natur förnekade sigliks
litet nu eom någonsin. Dita civilisationens pris
älskanda tvillingepir vek undan för revolutionens
våldsamma, äfven y:li a regementa. Kepitel:r och
arbeiskrafter blefvo för dom miadre tillgängliga och
produktionen fösminskades vide hastigare och i siörre
skala än konsumtionep.
Den gamla erfarenheten uppenkbarsde sig äfven
pu, att nemligen handel ech industri uppnå sin
största utsträckning i tider sf lugn och fred, och att
fruxian för konkurrens eldremicst må kunna mo-
tiveras af politiska skakningar.
Till följe härutef samt med tillförlitligt bopp på
det sunda, oförvilisde mennistoörnuftets vilkäpda
e:enskop alt förr eler sednara utega sin rätt, äf-
vea om derna någon gång för en kortare tid möj-
ligen kan synas vara ef missförstådda intresten ua-
derkäad eller besegrad, och i förlitanda på, att den
erfereshet, som tul-ligstiftniogen i andra lårder
gifvit vid handen och soa äfren stär att hemta från
vårt eget lands tulibistorie, äadtligen fkall bära
frukt, vågar jig boppis, att Rikets höglof. Sänder
rhumera skola instämma uti Kovgl M-j:t: yttrande
i sin nådiga proposition till Rikets Sänder 1847,
neml!igena att tiden är inne för en mera fulstäcdig
tillämpniog af de will handelns lättnid syftande
grundsiser, bviika under en lirgta följd af är va-
1it af Isgstifteren godkände, och tlliter mig på
grund hära? vördsemsest föreslå Rikets högl. Stän-
der til antzganie
Det sf B-viliniz pgsutskot tet den 8 M-j 4848 uti
utiå.endet J4 43, på grund sf K. M:ts nådiga pro
position, afgifna tull lagsörsleg med de förändringar
deri, som mia nämnde utlåtard: vidfogade teserva-
tion förordar samt dan ati på sätt inacvaracde tal-
tera tullvärdena utesluts, cch hvilket utlåtande härt-
jemte bifogas, anhåällanda jag om remiss hiraf till
Bevwillsiog:utsko tet,
— Hos Bondestånd.t låstes och remitterades
da kanel. Hrocositiorerna. med unundantarv cf