utan moget öfvervägas, hvilket tal. ansåg vars lika nödvändigt antingen det kommer att blifva antaget eller förkastadt; det borde ej förekomma förrän hr Cassels motion blifvit handlagd. Mo tionstiden var dessutom kort, så att man vä beböfde att ej upptaga den med annat. Hr Halling ville att ståndet skulle beståm ma sig för att ej upptaga frågan före d. 2( Jan., äfven af det motiv att under julen fler: riksdagsmän hafva permission. Hr Brink, att man borde i en för fäderneslandets väl eller ve så afgörande fråga akte sig för den brådska hvarmed man på annat håll vill påskynda densammas afgörande, sam! moget öfverväga den, hvarföre han äfven an höll att talmannen i talmanskonferensen måtte verka för, att ej ståndet på något sätt öfverrumplades. Herrar Petre och Norin yltrade sig äfven, hvarefter beslöts att hr VWerns anförande skuile bordläggas till nästa plenum. Sist framställde talmannen, om man borde låta saken bero tills man sett hvad i talmanskonklaven derom framkommit, hvilket beslöts. Motioner af hrr Muren, Gråå och Rönblad, af hvilka vi meddela den förstnämndes såsom varande af mera allmänt intresse, siutade dagens förhandling. Hr Muråns ofvanomtalte motion lyder: Då Rikets sednast församlade Ständer 4848 underkände det af K. M:t föreslagna, af dåvarande Be villnipgsutsko:t, på grund af och i nära öfverens stämmelse med den nådiga propositionen utarbetade tulltaxeförslaget, skedde deita, som hvar och en den tiden närvarande torde ericra sig, under infiytelser af de då i flera europeiska länder uppkomna revolutionära oroligheter, hvarigsgom en sådan kris j handelsrörelsen befarades uppkomma, att värdet å varor af ella sleg, men syenerligast å manufakturalster, skulle nedfella till en obetydlighet och vir inhemska marknad till följa derutaf och i händelse en på sätt K. M. föreslagit mildare tull-lag infördes. blifva så af frömmande industriprodukter öfverförd att inhemska tillverkningen, synnerligast den af manufakturvaror, derutaf skulle til fabrikernas och landets oberäkneliga skada förqväfves eller å:minstone ohjelpligt nedsättas. Aldrig har någon tidpunkt varit otjenligare till företegande af det stora experiment Utskottet tillstyrkt,. På två sekler har ej det gamla Europa varit så brutet i sisa fogniogar,, börde man utropas. Bankens silfver skulle strö: ma ur landet och folket skulle blifva i saknad af både penningar och arbete, m. m. Teckningen af de oiyckor, som skule drabba vårt arma fådernesland, i händelse K. M:is och Bevillniogsutskottets -tulltaxeförsleg under dåvarande förhållanden antoges, var med ett ord för det dermed afsedda ändsmålet, nemligen förslagets förkastsnde, tillräckligt dyster och afskräckande. Också torde man endast från en uppjigad förskräckelse kunna härleda ursprunget till den vid nämnde riksmöte tillämpade irrliriga statsekonomien, att nemligen icke tillåta införsel af utländska produkter då när de kuana erhållas till låga priser. utan uppskjuta dermed intill dess att varuprisen blefyo så höga som möjligt, på det att derigenom silfver och välmåga skulle bibehållas i landet; ja, M. H.! under det att våra exportartiklar naturligtvis på den utländska marknaden skulle dela ödet med andra varor, att antingen icke köpas eller i bästa fall endast med underpris betalas, jemte den för vå:t land så vigtiga frakthandeln äfven må ste lida afbräck, så skulle det oaktadt våra jern-, tröoch spannmålsprodukter, skeppsredare och den öriga stora massan af befolkningen, som i dessa närtingsgrenar voro intresserade, ändå finna sin fördel och lycka uti att ej få köpa sine förnödenheter från utlandet då de erhöilos billiga, utan skulle deras välmåga cch till följe derutaf landets silfverförråd blifva större ju högre de betilte sina behofver, endast de tozos från den inländgska marknaden. Nekas torde icke, ati man vid godkänirendet af dylika principer 1 statrekocomien måste se landet endast i dess fabriker, cch befolkningens rikedom och lycka endast i dyr tid på lefnadscch beklidnads förnödenheter samt fojkets styrka i formigan at umbära. Ucedar den tiderymd af rära 3:ne år, som sedermera framskiidit, bar det emelle:tid visat sig, av de med sådan säkerhet föruteegde varuvärdena å utlandska produkter icks i verkligheten intröffat, och att således da stora vidorna utaf att kuzna tillsgna sig varor för godt pris icke eller kunnat iat: äff, älven om det oftanämnåg tulltaxsförslagat blifvit som tull leg förkslaradt. Hanrde!os och icdustrisng natur förnekade sigliks litet nu eom någonsin. Dita civilisationens pris älskanda tvillingepir vek undan för revolutionens våldsamma, äfven y:li a regementa. Kepitel:r och arbeiskrafter blefvo för dom miadre tillgängliga och produktionen fösminskades vide hastigare och i siörre skala än konsumtionep. Den gamla erfarenheten uppenkbarsde sig äfven pu, att nemligen handel ech industri uppnå sin största utsträckning i tider sf lugn och fred, och att fruxian för konkurrens eldremicst må kunna motiveras af politiska skakningar. Till följe härutef samt med tillförlitligt bopp på det sunda, oförvilisde mennistoörnuftets vilkäpda e:enskop alt förr eler sednara utega sin rätt, äfvea om derna någon gång för en kortare tid möjligen kan synas vara ef missförstådda intresten uaderkäad eller besegrad, och i förlitanda på, att den erfereshet, som tul-ligstiftniogen i andra lårder gifvit vid handen och soa äfren stär att hemta från vårt eget lands tulibistorie, äadtligen fkall bära frukt, vågar jig boppis, att Rikets höglof. Sänder rhumera skola instämma uti Kovgl M-j:t: yttrande i sin nådiga proposition till Rikets Sänder 1847, neml!igena att tiden är inne för en mera fulstäcdig tillämpniog af de will handelns lättnid syftande grundsiser, bviika under en lirgta följd af är va1it af Isgstifteren godkände, och tlliter mig på grund hära? vördsemsest föreslå Rikets högl. Ständer til antzganie Det sf B-viliniz pgsutskot tet den 8 M-j 4848 uti utiå.endet J4 43, på grund sf K. M:ts nådiga pro position, afgifna tull lagsörsleg med de förändringar deri, som mia nämnde utlåtard: vidfogade teservation förordar samt dan ati på sätt inacvaracde taltera tullvärdena utesluts, cch hvilket utlåtande härtjemte bifogas, anhåällanda jag om remiss hiraf till Bevwillsiog:utsko tet, — Hos Bondestånd.t låstes och remitterades da kanel. Hrocositiorerna. med unundantarv cf