Eltyve ses enfans pour un meilleur destin;
J2 veux de Pequit redresser la balance,
Je veux que Poppresseur soit reduit au silence.
Voila pourquoi je suis repubdlicain.
UTRIEES.
Med ångbåt från Läbeck har i dag tidnin-
gar erhållits från Hamburg till den 15 och
från Paris till den 13 dennes. Stralsundsposten,
som mycket sent ankom, medförde tidningar
från Berlin och Stettin af den 16. Telegraf-
aepescher från Paris gå till den 14 dennes.
DANMARE.
I Hamburger tidningar meddelas nu, såväl
den skrifvelse som å tyska förbundsförsam-
lingens vägnar afgilvits till ståthållarskapet i
Kiel af den 30 Okt. som ståthållarskapets den
5 Nov. derpå afgifna svar. Man får ej i tid-
ningarne, af den förra se, huru förbundet ti-
tulerat ståthållarskapet, ty titeln är utesluten,
men i svaret titulerar detta sig liksom förut:
Ståthållarskapet för hertigdömena Slesvig-Hol-
stein., — Handlingarne äro af den vidd, att vi
icke medhinna att i dag medde!a dem.
Från Rendsborg berättas att danska kanon-
sluparne lemnat Eideren och troligen lagt sig
vid Föhr. I Arnis och Cappeln stå små dan-
ska posteringar, men till Schwansen ankomma
biott detachementer då och då för reqvisitio-
ner, exekutioner, 0. s, v. I allmänhet har
danska armen blifvit förlagd nära Schley, vid
Dannevirke och vid Treene.
Från Kiel skrifves, att två danska fregatter
och ett krigsångfartyg infunnit sig åter för
hamnen och att två danska krigsångfartyg lagt
sig vid Eckernföhrde. Den af tyskarne tagna
fregatten Gefion hade ankommit till Trave-
mände.
Den elektriska telegrafen mellan Altona och
Kiel troddes kunna i denna vecka vara full-
ändad. Den skall ledas vidare till Rendsborg.
FRANKRIKE.
Enligt hvad som förutsades, framlades verk-
ligen ett budskap från republikens president
till nationalförsamlingen d. 12 dennes. Det är
hållet i försonlig anda och har vunnit temligen
allmänt bifall, icke allenast af majoriteten och
dess organer, utan äfven af Ordre, såsom venstra
centerns organ, af Union och Opinion Publique,
såsom högra sidans organer, samt af Republique,
som representerar ytiersta venstern.
Budskapet är, enligt konstitutionens 52:a ar-
tikel, en framställning af republikens tillstånd;
indelad i rubriker efter ministerierna. Man
anmärker i budskapet en försigtig anspelning
på den s. k. mär-lagen, ett visst eftertryck
hvarmed Englands vänskap omtalas, en vidlyf-
tig utveckling af Frankrikes ställning till
Dansk-Tyska frågan, i 2fseende hvarpå rege-
ringen förklarar sig ämna understödja danska
konungens rättigheter; vidare omtalas den Ro-
merska frågan, som varit ett trätofrö för par-
tierna, och verkställande maktens rättighet öf-
ver armåeen; slutligen vidröres försigtigt den
kinkiga frågan om presidentskapets förlängning.
Budskapets första rubrik angår inre förhål-
landen. Här framställas företrädesvis åtgär-
derna till lugnets återställande och den an-
arkiska andans undertryckande, i sammanhang
hvarmed presidenten omnämner det i statsrå-
det hvilande lagförslaget om märerna och svå-
righeten att med kommunalfriheterna fören:
den kraft och enhet som är nödvändig för
verkställande makten.
I icke mindre än 153 städer eller kommu
ner, heter det vidare, har nationalgardet mås!
upplösas. Armåeen och gensdarmeriet prisas fö
sina förtjenster om återställande af aktninger
för lagen. (Här brummade bergets ledamöter.
Genom skollärareståndets rensning hade de
upphört att vara ett element till oordning
Af deporterade politiska fångar hade 2400 blif-
vit frigifna; 458 voro ännu qvar i Algerien:
franska fängelser inneslöto 348 politiska för-
brytare.
Under rubriken finanserna uttalas det hopp
att 1850 års förutsedda deficit af 500 millioner
fr. skall kunna nedsättas till 200 och under
år 1831 jemnvigten återställas mellan inkom-
ster och utgifter.
Härefter redogöres för allmänna arbeten, å-
kerbruk, handei och lagskipning. Under krigs
och marin -rubrikerna upplyses att armeen,som
år 1849 var 431,000 man stark, nu blifvit re:
ducerad till 396,000. År 1848 hade lande
235 krigsskepp med 29,331 man; år 1850 en
dast 125 skepp med 22,561 man.
Under rubriken utrikes angelägenheter om-
t:las först Rom, hvarest de franska vapner
störtade en anarkisk demagogi, som hotade
Italiens verkliga frihet; franska soldaterna ha-
de genom påfvens restauration insatt ett ly-
sande blad 1 Frankrikes historia. Uppfyllan:
det af påfvens löften verkstäldes och några
organiska lagar hade redan blifvit utfärdade.
; Ofverallts, heter det i sammanhang härmed
hvarest den franska diplomatien gripit in, ha
den ädelt upprätthållit Frankrikes värdighe
och aldrig hafva våra bundsförvandter förgäf
ves anropat vårt understöd.
Derefter omnämnes biläggandet af den en:
gelskt-grekiska stridigheten och Portens un
dans fd fe ms ER skåra An relik HARAR