BAAS GANSENDONOCK.)
FLANDBRISK NOVELL
AF
HENDRIEZ CONSCIENGE.
Nej, Lisa, jag besökte honom ännu i för-
gårs i han: fängelse. Han bär med tålamod
silt öde; sörjde han icke öfver din sjukdem, så
skulle han anse sig lycklig.
Han har lidit så mycket, far; du skall äl-
ska honom, icke sant? Icke mer förskjuta ho-
nom? Han är så godl!
Försk uta honom ?v — ropade Baasen med
darrande röst. — J:g har på knä bedt honom
om förlåtelse, fuktat bans fötter med miaa tå.
rer ..n
Himmel! Och han, far?
Han föll mig om halsen, kysste och irösta-
da mig. Jag ville anklaga mig sjeif, såga ho-
nom alt mitt högmod ensamt var orsaken till
bans olycka, lofva BRonom att mitt hela lif
skulle vara en botöfaing.... Han tillslöt min
mun med en kyss.... en kyss, som likt en
himmelsk balsam ingöt hopp och kraft i mitt
hjert:, och styrkte mig att nu med mindre ån-
gest afvakta Guds dom. Välsignad vare han,
den barmhertige, som lönar ondt med godt!o
;Och han har också förlitit mig allt, icke
sant, far?
Förlåta dig, Lisa? Hvad har du då brutit?
Ack, om du lider, om ettstraff ofvanifrån tyc
kes ha träffat dig, så är det blott för min
skull du pliktar så hårdt, mitt stackars barn!v
Oeh är jag då oskyldig, far? Var det ej
mitt lättsinne, som sönderslet hans hjerta och
bragte hozom till förtviflan? Och han har lik-
väl förlåtit mig allt, den mildelb
) Se A. B, Ja 261—2969.