Article Image
Uueudc ellualab, HARUVL SJjUKUVINS- CIUCK UvVUSIal le
af asiatisk kolera icke sedan d. 22 sistl. Okto-JS
ber i Ronneby köping eller sccken inträffat f
samt att till följd af stadgandet i kongl. ka-
rantänskomimissionen: kungörelse d. 20 Okt.
1834, nämnde ort alltså nu bör anses fri från
kolerasmitta. — Hr Jandshöfdingen bar i dag
sjelf afrest till Ronneby. .
mm LI -
Å (Införes på begäran.)
Några få ord om de föreslagna ändringarne i
Landtmäleri-instruktionen och Skiftes- stadgan.
Insändaren, som haft tillfälle tega en noga känne-
dom om det ifrågavarande. förslaget, hvilket han i
sin helhet meddelat redaktionen, men hvilket i M
257 af Aftonbladet endast styckevis och med ute-
slutande af motiver och bevis 1) blifvit intaget, kan
ej nog beklaga att sådant skett, emedan en riktig
diskussion öfver denna vigtiga fråga derigenom icke
kan ega rum, då mången otvifvelaktigt skall, genom
det. inskränkta meddelandet, bilda sig ett skeft be-
grepp om förslsget 2), hvars realiserande, uti ins.
mening, vore en i hög grad önskvärd sak 8), för att
få landtmäteriet i ett. sådant skick det borde vara.
Emellertid anhåller ins. att, i anledning af reserva-
tionen, få framställa några upplysningar.
Huru det är möjligt för general landtmäterikon-
toret att utöfva erforderlig kontroll å fullgörandet af
förste landtmätarnes redovisningsskyldighet, i allt
hvad som angår deras berättelser och konceptkartor
samt handlingar, då dessa skola sfjelfve intyga sina
fullgöranden och äro ensamme herrar i provinslandt-
mäterikontoret, utom vid de få tillfillen landshöfdin-
gen eller öfverdirektören der iospekterar, kan in-
gändaren icke fatta. Ins. känner ganska väl att ifrå-
gavarande kontroll icke hittills kunnat åstadkommas
i kongl. genera! landtmäterikontoret, och ännu min-
dre lärer det blifva möjligt hädanefter, då göromå-
len ökats och ökas öfver höfvan med hvarje år 4).
Vidkommande åter de öfriga punkterne, så medgif-
ves det, att flera domsagor fianas i hvarje lin,
att förrättningar samtidigt kunna utsättas och att
fö sto landtmätaren, den första och sista helgfria da-
gen i hvarje månad, skall vara på provinslandtmä-
terikontoret; men, då det sednare är stadgadt i in-
struktionen, och detta således måste vara af bärads-
höfdingarne kändt, så torde man mera få antaga, än
förmoda, att de på dessa degar icke utsätta — än
mindre företaga — någon pröfning af sådane landt-
mäterimål, der förste landtmätarens biträde är af nö-
den. Skulle deremot detta sednare uppgifna förhål-
lande ej anses antagligt, så lärer likväl ingen med
skäl kunna påstå det vara någon omöjlighet att så
ordna förrättningarne, att de utsättas i samråd med
förste landtmätsren; hvarigenom, om ärenderna då
äfven företagas i en efter förrättningsställenas belä-
genbet rättad följd, icke allenast den föregifna olä-
genheten försvinner, utan äfven besparingar så i tid
som resekostnader kunna åstadkommas. Händer det
åter någon gång att förste landtmätaren är bindrad
att biträda, så är ju den andre awt tillgå; och just
för slika fall har, bland annat, öfverdirektören fö-
reslagit dessa tjenstemäns bibehållande, såsom af hans
förslag tydligen kan synas, ehuru. referenten detta
helt och bållet förbigått 5). Sekreteraren har reser-
verat sig, derföre, att han ensett det vara betänk-
ligt att alldeles utestänga jordegarne från rättighet,
att till skiftesman. erhålla den landtmätare, som de
enhälligt: begära; men något sådant har ju öfver-
direktören ej föreslagit. Tvärtom har han yrkat,
såsom af referatet ock synes, att jordegare icke ! må
vägras, alt till landtmäteriförrättning, när denna
honom eller dem ensamt rörer, erhålla den. landt-
mätare de begära,. Visst kunna. förrättningarnes
utdelande efier tur någon gång medföra olägenheter;
men dessa blefve ett intet emot dem, som åtfölja
det nuvarande sättet att. förordna landtmätare, hvil-;
ket ock öfverdirektören utredt, men referenten för-)
s
ARA ANNE NGA RR
—— mm IR OO
bigått 6).
Reservanten har äfven. på ett par ställen lagt
jordegarnes kostnader i vågskålen, till fördel för sin
mening; men, månne icke saken först bör skärskå-
das för. sig, och sedan — om denna förtjenar. upp-
märksamhet — kostnaderre i andra rummet?! Att
1) Insändarens föreställning om det stympande util
Aftonbladets . resumå. af öfverdirektörens mycket :
vidlyftiga. skrift. till Kongl. Maj:t hvilar. på ettli
misstag. Ur de 16 -tätskrifna sidor, hvilka försla- !
get upptager, har referenten upptagit allt det vid-!
lyfrigaste i sak, och det enda motiv, som ej blif-.
vit af ref. upprepadt, är det som ,öfverdirektören
äberopar för upphäfvandet, al jordegares rättighet
att få den skiftesman, hvilken han begär, förord
nad. Detta motiv. lyder i korthet: Det är hvar-!
ken rätt. och billigt, eller numera: behöfligt, att en
sådan rättighet åt en deligare bibehålles.
2) I intet afseende behöfver begreppet om sak, hos
läsaren blifva skefi. Det enda, hvarom icke. re-
gumeen gifver en trogen föreställning, är den ord-!
rikhet, som öfverdirektörens skrift. innehåller. l
838) I detta afseende. kunpa dock meningarne vara des.
lade. Om man: också. antsger, att.den gällandel
Principen vid meddelandet ef: förordnanden: för
iandtmätare är oriktig cch föranleder månget rniss-!
bruk cch att öfverdirektörers bemödande aw få!
den bort är värdt all respekt, så uppkommer just !
vid frågan om hvad man skall sätta i stäilet nå-
got tvitvel, om icke, såsom också: landtn.äteri-se-
kreteraren, i sin reservation. yttrat, det. vore meral
förenligt . med både. jordegares och landtmätares
bästa, att förordnanden icke utdelas eftertur; och
hvad för öfrigt sjelfva hufvudsaken af förslaget
beträffar, nemligen frågan om förste land! mätarens
omskepande till föredragarde under Jandsbödin-
gen, så kunna de åberopade skälen derför i ref:s!
tanka icke uppväga do deremot gjorda invändnin
garne.
4) Insärdsren har, då han talar om landshöfdingar-
nes inspektion i provinslandimäterikontoren, sjelf
gilvit anvisning till utväg stt kontrolera förste
land mätarne,. och-en utväg, som icke torde vara
så alldeles okänd-af gällande föreskrifter, och tom
derföre icxe behöfver. åsamka, staten. några nya
utgifter. .
5) Det är. icke så:helt-ochhållet riktigt segdt, att
hr .öfverdirektören, i sitt. förslag. om. förste landt-
mätaretjensternss förändring föreslagit andre
land mätaretjansternas . bidehållande. Hr öfverdi-
rektören Felkman. har tydligare än insändaren
funnit, att det skulla se besynnerligt ut, om ett
högt. embatsverk ; hos; Kongl. Maj:t föreslog, ett
lita hyad som redan finnes få fortfsra. Han har
derföre blott förklarat, att han tänkt på andre
landtmätaretjensternas indragande, men stannat vid
det beslut, att begära ett nytt anslag för ait re-
glera deras löner, och det sednare omnämndes
mycket riktigt i Aftonbladet,
6) Hr öfverdirektören Faltmens utredning af för-
hållardet med de olägenheter, fom härflyta at den
fällande principen för förordnagdens u delande,
består deri, att han berätter sig undersininspek-
tionsresa -hafva genom sina samtal med länssty-
relserna ceh förste lendtmäterne samt flera domsre
erfarit, att det ger anledning till eller underlättar
åtminstone bögst skamliga och skadliga, fast myc-
ket sällan bevisliga öfverenskommelser emellan
mindre grannlaga eller ock fattisa- sökande iord-
Thumbnail