och ingen får lägga sin näsa deii, du lika så
litet som någon annan.s
Rättighbet! ropade Karl, bittert leende;
rättighet att mörda ert barns ära! Ilon, så
ren, så oskyldig gifven till p:is åt alla menni-
skors tadell Att göra henne till ett föremål
för det allmänna hånet och föraktet, såsom en
lättsinnig junkers lättsinniga älskarinna? Nei,
ni har ej rättigbet dertill. Lisa tillhör mig!
Vill hennes fader kasta henne i vanärans dy,
så skall jag segerrikt rycka kenne upp. Jag
bade glömt imin pligt; men jag känner den nu.
Er baron får hålla sig undan. Lisa skall räd-
das i trots af er vilja. Nej, jag visar icke
längre någon undfallenhet för er olyckliga äre-
girighet.n
Är detta nu slit som du har art siga?
frågade Baas Gansendonck med den största hk-
giltighet. Då vill jag bara säga dig, att jag
förbjuder dig mitt hus, och om du vågar att
åter komma hit, så låter jag kasta dig på dör-
ren af vakten och mina drängar!
Ett värdshus är öppet för alias
Det finnes rum nog i mitt hus, der baro-
nen kan tala med min dotter.
Utmattad och modlös nedsjönk ynglingen på
en stol, och satt millös med ögonen fästade på
goifvet.
Nå, nålv sade Baasen; slå bara upp dina
ögon! Det svider snart öfver. Gå hem och
förbli borta från den heliga Sebastian, utan
att vidare bry dig om Lisa. På detta vilkor
vilja vi äfven .bädanefier förblifva goda vän-
ner; jag skall glömma sitt högmod och din:
besyonerliga grilter. Bättre sent klok än al-
drigz. N3, går du nu?a
Kerl steg upp. Hans ansigte hade under:
gått en fullkomiig förändrng. Den spänning.
hvari han befunnit sig, bade upphört; den fe:
beraktiga ansträngningen att komma-till hand
ling bade utmaltat hborom, och fruktlösheten