Bredvid dessa åtgärder tage vi oss friheten nämna en annan som för rörelsens lättnad och rörelsekapitalets mobilisering på det hela skulle vara af ännu långt större vigt, nemligen om köpmännen i provinsstäderna förskaffade sig tilifälle att hos några ansedda hus i de större handelsstädern3, såsom Stockholm och Götbeborg, domiciliera sina vexlar, det vill säg2, att de kunde betalas på dessa platser, under förutsättning att medel finnas ställda till de betalande husens härstädes disposition. Ettsådant åtagande kunde utan svårighet erhållas mot en afgilt af 1 per mille, hvaremot vi äre öfvertygade att de köpmän, som hade gjort ett sådent arrangement, ganska säkert kunde betinga sig 2 procents rabatt å fabrikanternes eller grosshandlarnes räkningar, och vexlarna utgjorde derjemte under omloppstiden en kapitaltillgång för innehafvarne, i anseende till lättheten att diskontera dem. Efter att sålunda hafva angifvit några reformer i handelskutymerna, hvilka sannolikt skulle mycket bidraga till återförande af ett mera normalt tillstånd i rörelsen, och hvarvid vi icke inlåtit oss i de åtgärder som för samma ändamå! kunde och borde vidtagas från statsmakternas sida, återgå vi till frih. Bondes arbete ech till hans förslag att emancipera os ur det beroende under de Hamburgska kapitalis:erna2, hvilket, enligt hans åsigt, nu så drygt betalas. Detta anser han först och främst böra bestå deri, ett söka förflytta den indirekta handeln! till en plats inom landet, hvilket han likväl ej anser kunna ske blott och bart genom den enskilda företagsamheten, utan äfven erfordra statens mellankomst, och föreslår såsom det tjenligaste stället derti!l Götheborg, hvars stora fördelar för handel och navigation framför alla andra platser i riket äro bekanta. Vi rekomrendera till genomläsning och närmare bs grundarda hvad hen härvid yttrar, och som går ut på att utse en viss punkt af staden hvilken strängt skulle asöndras från det öfriga, såväl genom en murad omgifning, som en nog grann tullbevakning, hvarefter denna lilla de! kulle förklaras för frihamn, efter mönstret af Genuas portofranco.n Atskilliga exempel från andra orter anföras på de fördelar som dragas af frihamnsrörelsen, sjsom Livorne, Triest, Harburg m. fl. En dylik porto francoa, säger förf., bar visserligen icke alla då företräden, som Lubecks och Hamburgs, nära nog tullfria områden erbjuds, men den skulle dock för mellanhandeln ega betydliga företräden fremför den vanliga nederlsgsrättighsten. Då nederlsgot, med sina kontrolier, alltid medför hinder för den fria rörelsen inom sjelfva nederlaget, der, för hvarjs föriullning, afsändning, ompsctning, sorterande eller omerbetande, erfördras särskild kontroll, liksom vig uttagningen en särskild minimiqvantitet, så kön det aldrig ersitta Hamburgs elter Ludecks fria lsgerrätt, då deremot den ofvan omnämnda frihamistättigheien komme att lemna uagefår samma fördelar. Genuas porto franco, som består af et vid hafvet liggande qvarier, eger 49 stora arkader med 550 magasiner, alltsammans enskild twtllhörighet; der råder don fullkomligaste frihst, hvad varornas behandling inom området angår. Dit föras köpare ifrin dat inre af landat, för at göra sina uppköp till sitt legers komplettering, och först då varen je:mnar detta område kommer tulibzhandlingen i fråDat för ej bebo3, men öppnas hverle morgon, liksom det igen! s:3 hvarja efton genom admisistrationaens försorg. Denna administration är, lik:o den iore polisen inom frihamnens oräråde, anförtrodde åt Genuas handelstammsre. Tulstyrelsen låter blott rosa bevaka inoch utgångarna. Vid ea sådan förändring af nederlaget är styrelsens pligt och liggande inskränkt till frilagre ts yttre bevakning och uppsigten öfver sjöforisrörelsan. I det första hinseerdet blefve dess omsorg hufsudsakligen att noga tillsa de från uttendet enkommende varornas riktiga införande i frilseret, samt likaledes uttsgande derur, utom vidske förtur iniog eller reexport Hvad skeppafar ffar, så har styrelsen blont att uppbåra stepp afgiferna och hacsumgälderer. För ko mer trafiken iaom sjelfva fritogeets område, ett vara befriad ifråa hvarje tulltoztröll och hverje efgift; och herrskar der den frissta rörelse, hvad varornas uppläggning, omarbetning, soztericg och förpackning beträffar. I en inskränkt skala skulle man härigezom ie pa den svenska handlanden ett tillfälle, att liksom på Ifimbu: g3 eller Läbecis fria marknad, sjelf göra af den eliter de varor, som haa suosig för att antiogen bilda eller komplettera . Härigenom förskaffades år den Görhaborgs handleren den vinst som vu den bhanssetisie köpmannen tilleanar sig. Till hvilken b tydand böjd danna summa uppsår, halva vi i det försgåonäs söÖK: vise. Det inkest, :om säkerligen göres är att en dylik eitr:pÖt komma att bidrsga till smugglariets ytterligare utsträckning. enda svar härpå ligger i denna fråge: om det bir svåare alt bevaka denna frihamns utgångar, än hela svenska kusten, som uibrid:r flera hundrade mils öppna sträckor emot lurendrejeri go2sel? Vi hafva teit om Görheborg såsom lämplig punkt för en frihamn; mea vi skulle icke hafva påiot cmoi att Siociholm kuada få åinjuta samma förmån. Två dylika frihemner för et så vidsträcktrike vore icke för mycker. Sedsrmera fioge hvardera stället, eter bästa förmåga, ur sia sällnisg utvecklastörsta möjliga fördelarna, Skall den: Då ha vara för landet af vigt och nysta, måste äfven förbisdalsen a Stockholm och Götheborg pi a satt underiaties, ty iogen sad bör höjas på den dåres bekoznesd. Emedan en, fyra till fem månaders iing sinter hindrar den östra kusten att göra sig till gedo den vestras fördelar, der nästan alftid seglatioaen kan hålles öppen, så måste förbindelserne inom landet ersätta dessa brister. Stockhom bör äfven underlättas av återknyta sica handalsförbindelser med Finlsnd. Ehuru deta kan möta svärigheter, sedan Luseck och Steitin redan tillegnat sig bstydiigt af denua