Bredvid dessa åtgärder tage vi oss friheten
nämna en annan som för rörelsens lättnad och
rörelsekapitalets mobilisering på det hela skulle
vara af ännu långt större vigt, nemligen om
köpmännen i provinsstäderna förskaffade sig
tilifälle att hos några ansedda hus i de större
handelsstädern3, såsom Stockholm och Götbe-
borg, domiciliera sina vexlar, det vill säg2, att
de kunde betalas på dessa platser, under förut-
sättning att medel finnas ställda till de beta-
lande husens härstädes disposition. Ettsådant
åtagande kunde utan svårighet erhållas mot en
afgilt af 1 per mille, hvaremot vi äre öfver-
tygade att de köpmän, som hade gjort ett så-
dent arrangement, ganska säkert kunde betinga
sig 2 procents rabatt å fabrikanternes eller gross-
handlarnes räkningar, och vexlarna utgjorde
derjemte under omloppstiden en kapitaltillgång
för innehafvarne, i anseende till lättheten att
diskontera dem.
Efter att sålunda hafva angifvit några refor-
mer i handelskutymerna, hvilka sannolikt skulle
mycket bidraga till återförande af ett mera
normalt tillstånd i rörelsen, och hvarvid vi icke
inlåtit oss i de åtgärder som för samma ända-
må! kunde och borde vidtagas från statsmak-
ternas sida, återgå vi till frih. Bondes arbete
ech till hans förslag att emancipera os ur det
beroende under de Hamburgska kapitalis:erna2,
hvilket, enligt hans åsigt, nu så drygt betalas.
Detta anser han först och främst böra bestå
deri, ett söka förflytta den indirekta handeln!
till en plats inom landet, hvilket han likväl ej
anser kunna ske blott och bart genom den en-
skilda företagsamheten, utan äfven erfordra sta-
tens mellankomst, och föreslår såsom det tjen-
ligaste stället derti!l Götheborg, hvars stora
fördelar för handel och navigation framför alla
andra platser i riket äro bekanta. Vi rekom-
rendera till genomläsning och närmare bs
grundarda hvad hen härvid yttrar, och som går
ut på att utse en viss punkt af staden hvil-
ken strängt skulle asöndras från det öfriga,
såväl genom en murad omgifning, som en nog
grann tullbevakning, hvarefter denna lilla de!
kulle förklaras för frihamn, efter mönstret af
Genuas portofranco.n
Atskilliga exempel från andra orter anföras
på de fördelar som dragas af frihamnsrörelsen,
sjsom Livorne, Triest, Harburg m. fl.
En dylik porto francoa, säger förf., bar visserligen
icke alla då företräden, som Lubecks och Hamburgs,
nära nog tullfria områden erbjuds, men den skulle dock
för mellanhandeln ega betydliga företräden fremför
den vanliga nederlsgsrättighsten. Då nederlsgot, med
sina kontrolier, alltid medför hinder för den fria
rörelsen inom sjelfva nederlaget, der, för hvarjs
föriullning, afsändning, ompsctning, sorterande eller
omerbetande, erfördras särskild kontroll, liksom vig
uttagningen en särskild minimiqvantitet, så kön det
aldrig ersitta Hamburgs elter Ludecks fria lsger-
rätt, då deremot den ofvan omnämnda frihamistät-
tigheien komme att lemna uagefår samma fördelar.
Genuas porto franco, som består af et vid haf-
vet liggande qvarier, eger 49 stora arkader med
550 magasiner, alltsammans enskild twtllhörighet; der
råder don fullkomligaste frihst, hvad varornas be-
handling inom området angår. Dit föras köpare
ifrin dat inre af landat, för at göra sina uppköp
till sitt legers komplettering, och först då varen
je:mnar detta område kommer tulibzhandlingen i frå-
Dat för ej bebo3, men öppnas hverle morgon,
liksom det igen! s:3 hvarja efton genom admisistra-
tionaens försorg. Denna administration är, lik:o
den iore polisen inom frihamnens oräråde, anförtrodde
åt Genuas handelstammsre. Tulstyrelsen låter blott
rosa bevaka in- och utgångarna.
Vid ea sådan förändring af nederlaget är styrel-
sens pligt och liggande inskränkt till frilagre ts yttre
bevakning och uppsigten öfver sjöforisrörelsan. I
det första hinseerdet blefve dess omsorg hufsudsak-
ligen att noga tillsa de från uttendet enkommende
varornas riktiga införande i frilseret, samt likaledes
uttsgande derur, utom vidske
förtur iniog eller reexport Hvad skeppafar
ffar, så har styrelsen blont att uppbåra stepp
afgiferna och hacsumgälderer. För ko
mer trafiken iaom sjelfva fritogeets område, ett vara
befriad ifråa hvarje tulltoztröll och hverje efgift;
och herrskar der den frissta rörelse, hvad varornas
uppläggning, omarbetning, soztericg och förpackning
beträffar.
I en inskränkt skala skulle man härigezom ie
pa den svenska handlanden ett tillfälle, att liksom
på Ifimbu: g3 eller Läbecis fria marknad, sjelf göra
af den eliter de varor, som haa suosig
för att antiogen bilda eller komplettera
. Härigenom förskaffades år den Görhaborgs
handleren den vinst som vu den bhanssetisie
köpmannen tilleanar sig. Till hvilken b tydand
böjd danna summa uppsår, halva vi i det försgåon-
äs söÖK: vise. Det inkest, :om säkerligen göres
är att en dylik eitr:pÖt komma att bidrsga till
smugglariets ytterligare utsträckning. enda
svar härpå ligger i denna fråge: om det bir svå-
are alt bevaka denna frihamns utgångar, än
hela svenska kusten, som uibrid:r flera hun-
drade mils öppna sträckor emot lurendrejeri
go2sel?
Vi hafva teit om Görheborg såsom lämplig punkt
för en frihamn; mea vi skulle icke hafva påiot c-
moi att Siociholm kuada få åinjuta samma förmån.
Två dylika frihemner för et så vidsträcktrike vore
icke för mycker. Sedsrmera fioge hvardera stället,
eter bästa förmåga, ur sia sällnisg utvecklastörsta
möjliga fördelarna,
Skall den: Då ha vara för landet af vigt och
nysta, måste äfven förbisdalsen a Stockholm
och Götheborg pi a satt underiaties, ty iogen
sad bör höjas på den dåres bekoznesd. Emedan
en, fyra till fem månaders iing sinter hindrar den
östra kusten att göra sig till gedo den vestras för-
delar, der nästan alftid seglatioaen kan hålles öp-
pen, så måste förbindelserne inom landet ersätta
dessa brister. Stockhom bör äfven underlättas av
återknyta sica handalsförbindelser med Finlsnd.
Ehuru deta kan möta svärigheter, sedan Luseck
och Steitin redan tillegnat sig bstydiigt af denua