BAAS GANSENDONOK. FLANDRISK NOVELL AF HENDRIK CONSCIENGCE. HÅGKOMST. I en by mellan Hoogstraten och Calmpthout i Antwerpener-kemperna bodde Peer Gansendonck, baas eller värd på värdshuset Den Helige Sebastiann. Jag har känt honom sedan 1830, då jag var soldat; men från den tiden vet jag ingenting mer om honom, än blott att han hvarken kunde tåla soldater eller bönder och helst hade att göra med officerare: också var han ytterst uppbragt på borgmästaren, emedan denne tagit kompaniets kapten i sin egen boning och för lagt de andra tre officerarne hos baronen, notarien och doktorn, och j tillåtit honom, Peer Gansendonck, att härbergera någon annan än sergeant-majoren, eder ödmjukaste tjenare. Jag pålbidner mig äfven, att jag ofta använde mina lediga stunder till att förfirdiga allehanda vackra leksaker åt Lieschen, B:as Gansendoncks lilla femåriga dotter. Barnet var sjukligt och tycktes borttråna, men det låg någonting så älskligt i dess englalika ögon, något 8å rent i dess marmor-ansigte, så ljuft klagande i dess silfverstämma, att jag fann eit slags lycka i att trösta och muntra det sjuka lill: lammet med let, sång och s3gor. Huru bittert gret icke Liesenen, huru strömmåde icke tårarne öfver hennes kinder, då trummorna för sista gången hvirflade sitt farväl och hennes goda vän, sergeant-majoren, stod der med tornistern på ryggen, färdig ati för alltid afmarscera! Men sådana intryck försvinaa så hastigt ur ett ungt sinne. Sedan dess har jag aldrig mer tänkt på den lilla