NM meddedta stadz2ange, att alskriining al makuierada
chartor icke får verkställas, innan J, uppå Vår be-
fellningshafvandes, efter chartornas granskning i lands-
kontoret, derom gjorda anmälan, bifall dertill lem-
nat, måtte sålunda förändras, att Våra befallnings-
bafvande varda bemyndigade att, efter verkställighet
af berörda granskning, förordna ej mindre om det
utbyte af makulerade chertor, som författnicgsenligt
finnes böra ega rum, än om deras afförande i rä-
kenskaperne, vid hvilka densamma derefter borde
biläggas, för att åtfö!ja til kammarrätten, till hvil-
ket embetsverks granskning alla makulerade char-
tor, hvilkas utbytande J beviljat. hittills blif-
vit från charte sigillate-kontoret aflemnade, samt
ait, hvad åter beträffar det makulerade stämp-
lade peppa, som af redogörare och försäjnings-
män i hufvudstadea emottages, detsamma, hädanef-
ter som hittills, borde till Eder aflemnss, för att
granskas och, sedan tillstånd till afskrifningen blif-
vit meddeladt, under vederbörlig kontroll och till-
syn uppbränna; hvarjemte J underdånigst hemställt,
huruvida icke på samma sätt må förfaras med ma-
kuleradi ståmpladt papper, som ifrån länsstyrelserne
ull Kammarrättea inkommit; och hafve, med anled-
ning hiraf, Vi pröfvat skäligt i nåder bifalla, att, i
fråga om utbyte och afförande af makuleradt stämp-
ledt papper, inom länen må förfaras på sätt J un-
derdånigst hemställt; hvaremot, beträffande det dj-
lika papper, som af redogörare och försäljningsmän
inom hufvudstaden emottages, Vi, på det att jemväl
i afseende derå Kammarrättens nuvarandsa kontroll
må varda bibehållen, velat i nåder förordna, att
sistnämnde makulerade stämplade papper skall, jem:e
den generalräkning som hos Eder kommer att upp-
rättas, till Kammarrätten öfverlemnas.
Hvad för öfrigt vidkommer !der underdåniga hem-
stållan cm det makulerade stämplade papperets upp-
brännande, hafva Vi, enär dess förvarande, efter i
Kammarrätten verkställd granskning, är ändamåls-
löst och skulle i arkiven borttaga utrymmsa, som för
andra handlingar erfordras, samt möjligen leda till
missbruk, funnit godt meddela Kammarrätten nådig
föreskrift, att, efier verkställd gra!skoing. låta nämnde
makul!erede papper under behörig kontroll uppbrän-
nas, med afseende hvarå J egen förständiga veder-
börande att ombesörja, alt samma papper vid insän-
dandet till Kammarrätten varder serskildt samman-
häfradt.
Beträffande slutligen eder undardåniga hemställan
om upphörarde af den serskilda hufvudtok över
statsverkets spannmilsrörelse, som bittills blifvit i
allminna mogasinskontoret upprättad; hafve Vi. uppå
de af Eder anörde skäl, vaat till hvad i sfseende
derå blifvit af eder föreslagat lemna Vårt nådiga bi-
fal!; dock så aut jemväl länens magssinsräkvingar
fortfarande böra till Eder insindas, för att derefter,
jemte öfrige magasinsräkenskaper, sedan d2 till upp-
lysning vid förefallande liqvidationers uppgörande
m. m. blifvit brgagnade, genom eder försorg i ett
sammanhanz till Kammarrätten för gransknings un-
dergående öfyerlemnas, sednast den 4 Msj året efier
det, som redozörelserna omfatta.
M:-ddeland - Eder detta till nådigt svar och behö-
rig efcerrättelse samt vederbörandes förständigande,
låte Vi nu j-mväl skrivelse i förevarande ämne till
Vr och Rikets Kamma:rätt afgå; Och bsfalte Vi
Eder c. S:ockholm: slott den 49 Oktob:r 1850.
OSCAR.
Å. P. Sardströmer.
main
— Uti gårdagens nummer af Tiden öfver-
raskas man af följande yttrande: Konungens
rådgifvare hafva, ju längre, ju mera, låtit för-
leda sig att gå omstörtningens ärender.v Vi
föreställa oss att Konungens rådgifvare sjelfve
skola bli ej litet storögda vid läsningen häraf.
Ännu roligare är följinde strax derefter före-
kommande mening, som på ett intressant sätt
visar, på hvad ståndpunkt det ultrakonserva-
tiva partiet, hvars åsig.er uttalas af Tiden, be-
(inner sig: Denna färd utför ättestupanr, he-
ter det nemigen, framställa både Aftonsladet
och Dasl. Allehanda såsom öfvergångaa till
det lycksaliga Valballa å.
— Aftonbladet har, såsom lisaren sett, re-
dan tre gånger tagit sig friheten anmoda re-
daktionen af Post- och Inrikes-Tidningar, att
uttala sin mening i den frågan, huruvida den
anser det hvilande represenrationsförslaget böra
antagas eller icke vid den instundande riksda-
gen, och sednast uttryckte vi den önskan och
det hoppet, att en sådan förklaring måtte lem-
Inas innan slutet på sistförflutna vecka. Alla
dessa uppmaningar hafva hittills varit frukt-
Jlösas; Posttidsingen ensam bland hela landets
press fortfar att tiga, vi vilja icke säga, så-
som ett godt barn, men alt nog, den har
lännu ej kunnat förmås att öppna munnen till
det minsa svar.
) Uader detta förhållande kan det måhända
synas en och annan litet kältigt bandladt, att
.med oupphörliga påminnelser vilja framtvinga
från vår officiella kollega ett yttrande emot dess
I vilja, och vi äre derföre skyldige att förklara
- orsaken till vår enträgenhet. — Vore här blott
fråga om hvad Posttidningens redaktör br Hell-
berg personligen tänker i frågan, så kan detta
li det hela vara så likgiltigt, att vi ingalunda
skulle envisas; och det skulle då på sin höjd
reducera sig till en liten putslustighet alt ob-
servera, huvusom den konservative Posttid-
ningsredaktören för egen del icke vill taga parti
al regeringens förslag och icke törs komma
fram med sitt bjertas mening. Men våra på-
minnelser hafva en långt vigtigare anledning.
Under det nemligen en riksdag står för dör-
ren, har allmänheten ännu icke sett eller ge
nom någon offentlig organ hört talas om någon
enda vigtigare reformfråga såsom beredd att
framläggas för Stvänderna; det förefaller nästan
såsom om vederbörande ansåge, att ingen-
ting bär behöfde förbättras, inga förändra-
de organisationer vidtagas, ingenting göras för
genomdrifvande af de arbeten och förslager
som redan varit öfverlemnade till bearbetande
.laf kommitteer m. m. Denna förmodan kan
-lvara orättvis, hvilket regeringen naturligtvis
-Iblir i tillfälle att ådagalägga då riksdagen in-
llgått; men åtminstone måste man vara ötverens
Iderom, att något sådant slags stimulus eller
uppmuntran till den allmänna andan, som kun-
-Ide på förhand gifva anledning till den slut-
g satsen, att vederbörande önskade någon lifli-
gare rörelse framåt i samhbällsangelägenheterna,
. icke i synlig eller hörbar måtto utgått upp-
ifrån.
- Vi känna icke huruvida styrelsen står så iso-
lerad från allt annat lefvande inom nationen
slän sin egen officiela omgifning, att den är i
ee I MM - HW (M I WW RE Pe I Me fom PP ÖR TP we