mm
Procent af;
Qviagvenniot 1831—53. Oäkta barn. födde, som!
Fösde. Däde. äro döde, :
I hela riket ....... 6 258. 1,683. 27,0 I
I
I S:ockh Ims ip- I
cusive barnhuset . .!4082.; 433. 40.0
Hela riket, utom Stock-
holm . . oo... -- . ) 5,176.; 4,248. 240
Stockholms och Upsala 34056 0
låD . es sc era 437. 460. 31f
TS
Om man ock — fortfara kommitterade — vid fö-js
reställningen om de förhållanden, under hvilka större
ielen af dessa olyckliga offer för föräldrars laster
och brott blifvit födda, och den behandling de före
intagningen i barnbuset varit underkastade, samt
med kännedom om den stora dödlishet och sjuklig-
het, som i allmänhet vid barnhusinrättrningen ega
rum, måste med största varsamhet utaf den starka
dödligheten bland barnen å allmänna barnhuset i
S:ockholm och af deras i allmänhet svaga och sjuk-
liga utseerde draga några slutsatser om bristande
sorefätlighet i deras vård inom barnhuset, så fram-
ställa sig dock uppenbart derstädes följande för de-
ras helsa och lif menliga omständigheter:
alt de rum, hvaru:i biroen vistas, äro fyltda af
osund Juft, till följd dels af ofta inträffande öfver-
befolkning, eller missförhåtlande mellan utrymmet och
barnavtalet, och dermed förenad svårighet att or-
deatligt utvädra och rengöra rummen, dels deraf,
att lufivex!ingsanstalterna äro otiilräckli;a;
att dessa anstalter dessutom äro så inrättade, att
barnen blottställas för drag, hvarigenom sjukdomar,
särdeles vintertiden, förorsakas;
att äfven i amm-salarne, oaktadt en nyligen der
företagen större reparation, väggohyra åter börjat
visa sig;
att den så kallade skabblokalen isynnerhet är af
sådan besksffenhet, att man väl må förundra sig, om
en lefvande varelse der kan uthärda;
att genom brist på lokal och torkning af smut-
sade och nedvätlta kläder, hvilka nu upphängas kring
kakelusnarne i salarne, en vidrig lukt af urin m. m.
och derigenom ökad luftförskämniog uppkommer;
att, till följd af den otjenliga torkanstalt, som i
nya tvätthuset blifvit inrättad, de su:a kläder, hvilka
derifrån lemnas för de späda barnen, nästan aldrig
äro torra, hvarigenom dels förorsakas fukt i amm-
salarne, der dessa kläder nu upphängas till ytterli-
gare torkning, dels, vid minsta ovarsomhet af en
amma, ett spädt barns helsa på det betänkligas:e
sätt äfventyras;
att dessutom, genom den långsamma torkningen i
nämnda otjenliga anstalt, kläderna sällen ordentligt
och på en gång erbållas från tvästen, utan rester
uppstå, som, ehuru da eedermera ersättas, dock ofia
förorsaka brist på ombyte för barnen cch såmedelst
svärighet att vidmakthålla deras snygghet;
att de så kallade koltbarnens beklädnad synes vara
både otillräcklig och olämplig, helst den under vin-
tertiden icke nog skyddar mot kölden, och dessutom
gerom sin beskaffenhet är särdeles egnad att döljs
smuts och orercligbet, hvilket förhållande, isynnerhet
om man icke söker genom flitigt ombyte motverka
setsamma, gör den stank, hvaraf man mötes vidin
trädet i de 8. k. koltsalarne, lätt förklarlig;
att ammorna fill stor del sakna tillräckliga kläder,
för att kunna hålla sig behörigen snygga;
att de äldsta barnen (från 6 till 44 är) isina sän-
gar hafva hvarken bolstier eller madrass, utan ligga
på den tunna väfbotten, någon gång, om förrådet
medzifver, försedda med en filt under sig till skydd
mot köld och golfdreg;
att sjukvården, hvad de äldse barnen beträffar, är
mycket försummad cch aildeles icke moisvarar ve-
tenskapens nuvarande fordringar, iihy att inga sjuk-
journaler föras eller obduktioner någonsin lira för-
rättas af den för dessa barn anställda likaren, som
dels af andra befettnisgar haft sin tid upptazen, dels
numera hunnit den ålder, att han behöfver draga sig
undan offentliga bestyr;
att äfven de späda barnens sjukvård, oaktadt den
af nitisk och skicklig person skötes, ej alltid är så-
den den borde och kunde vara, belst det dagligen
tärer bända att låkarens föreskrifter ej efterkommas,
ofta att de utföras på oriktigt sätt, och derigenom
skada i stället för awt hbjelpa; och
att till saknaden af på stället boerde läkare kom-
mer bristen på tillräckligt ental sköterskor, då ofta
blott en enda sådan finnes för 41 smm-salar med
120—1530 barn, som mången gång till större delen
äro sjuka.
Sammarlägger man salli detta, för att ej nämna
mångeldiga andra menliga förhållanden, så må man
ej undra öfver den höga grad of osundhet, ohelsa
och dödlighet, som inom barnhuset råder. Och ehuru
veterligt är, ett barnens möjligast tidiga utlemnande
till fostring å landet verkar minskning såväl i vår-
den för deras helsa och lif, som kostnaden för deras
underhåll, har eådsnt utlemnande likväl ofta blifvit
lingre fördröjdt, än omständigheterne påkallat.
Men om det möter föga svårighet att upptäcka
brister och anmärka ofutlkomligzheter i detta, lika-
som i hvarje annat menniskoverk, så är det der-
emot icke litt att utfinna lämpliga och verksamma
medel till deras afbjelsande. Vid en inrättning af
sådan art som denna har man dessutom att kämpa
med ett särskildt slag ef svårighet, nemligen det, att
i samma mån man lyckas pärma sig det hufvudssk-
liga målet — räddning af barnens Nf cch förbätt-
ring af deras vård — i samma mån blifva alla, med
ledning af hittills vuznen erfarenbet, uppgjorda be-
räkningar i afseende på inrättningens ekonomi rub-
bade och osäkra, samt dess bestånd sålunda äfven
:yradt. Den minskade dödligheten bland barnen för-
orsakar nemligea naturiigtvis förlängda underbålls-
tider, och till följd deraf kan, med ett begränsadt
anslag, erdast ett mindre antal barn intagas till vård
å inrättniogen. Deraf följer åter den olägenhet, att
Ze, som måste uieslutes, måhända blifva i saknsd
ef al värd, och att sål de:, om icke särskild utväg
r dessas räddning kan beredas, vinsten af frälsta
Hf och sundare kroppar blir, på det hela taget, o
säker.
(Orsakerne till Barrhusinrättningens n. v.
bedröfliga tilistånd.)