inser sanningsenligheten af våra uppgifter, gillar vår
asigt och behjsrtar de svenska trafikerandes intresse,
beror sedermera af dess nådiga pröfa ng och höga
välbehag, att emot grannstatens obilliga anspråk göra
Sveriges rättvisa sok gällande.
Men om af konsiderationor, som äro öfver handels-
societetens bedömande, Kongl. Maj:t skulle fiana
baränkligt, att, emot dansza regeringens bestridande,
derest hon icke, ef vaknad erkänsla för Sverizes
oegennyttiga bistånd och uppoffringar, godvilligt skulle
vilja frånträda tullumgälderoa för svenska fartygs
och laddningars genomfart i Öresund, utan ersätt-
ning till danska kronan undandreaga henne den af
svenska trafikerande alltsedan 4720 erlagda tributen;
så fiones lyckligtvis både beräkningsgrund och ut-
väg till en sådan ersättning. Om i förra afseendet
den uppgift antages till norm, som här ofvan är an-
tydd, så blifver den årliga inkomsten af Öresundska
tullen för svenska fartyg 410,600 Rikzsbanidsler.
Denna summa utgör ränta å 5 proc., på ett kapital
stort 2,200,000 Rbdr, motsvarande rdr 2,933,333:
46 sk. bko. -
Om sålunda Öresundska tulltributen kapitaliseras
samt handels- och sjifartsfonden förskjuter beloppet,
behöfves blott att vära trafikerande hädanefier, som
hittills, under loppet af vissa år erligga den direkta
Sundska tullen här hemma till våra egna tullksm-
mare, vid så väl export som impori, hvilka årliga
iatrader generalullsiyrelsen sedermera på vanligt sätt
redovisar och eflemnar till handels- och sjöfartsfonden.
Dannemark kunde då på en gång blifva liqvideradt
för hvad det nu påräknar af svenska flazgsv, och
Sverige för everlderliga tider blifva befriadt från all
beröring i denna väg, med vår södra nabostet.
Någoa obillighet i att kapitalisera å 5 proc. och
att ej vilja erlägga lösningssumman efter den högsis
inkomsten, som Dannemark på förenämde sätt anta-
ges äga, kan väl Sverige ej beskyllas för, enär Om-
ständigheter lätt, hädanefter som tillförne, kunna in
träffa, hvilka göra det för Dannemark båda riktigare
och klokare att tega det säkra för det osäkra.
Derigenom att handels- och kjöfartsfonden äger
uppbära värdet eller rättare beloppet af den förr er-
lagda Sundska tullen så lång tid som erfordras till
de förskjutne medlens återvinning, försvinner också
all rättmätig klagan från den dei af Sverig:s trefi-
kerande, hvilkas hufvudsakliga bandel och sjöfart nu
drifves utan molest af Sandska tullen.
Konjunkturen tyckes just nu vara serdeles limp-
lig för det förslag jag tillåtit mig framställa. Daco-
nemark är skyldigt Sverige erkänsla och välvilja.
Ryssland; beredvillighet i denna fråga bör kunnz
påräknas, enär det dynastiska interesso upphört,
hvarigenom den förra kunnat neutraliseras; kändt är
också att Ryssland; handel får uppbära den dryga-
sta delen ar Sundska tullen.
Preussen har länge ej gjort någon hemlizhet a!
sioa bemödanden att blifva qvitt Sundska tullens tryc-
kande ok, hvilke så menligt inverkar på Stettins
och dess öfriga Östersjöhamnars handel. Sannolikt
utgör denna omståndighet en verksam drif-fjäder til!
de förvecklingar, hvaruti Dannemark råkat med denna
makt. England lärer ej eller hsfva något emot at
des3 raerkantila trafik befrias från detta onus. Blif-
ver frågan der behörigen agitera, torde man också
kunna påräkna, att den i Holland och Frankrike, ja!
till och med uti Förenta Staterna, vinner behöris
uppmärksamhet.
terstår att tsga i betraktande Norge, hvilket
lyckligtvis i denna vitala onständighet för Skandi-
naviska halföns handel och sjöfart, har ett stort och
gemensamt interesse med Sverige. Jag är förvissad
att vi härutinnan kunza hos Brödsafolket pårökna
både likstämmighet i åsigter och ett kraftigt under-
stöd a:t göra dem gällande. Ho: norrmännen fia-
nes så mycket praktiskt förstånd hvad ajlika äm-
nen beträffsr, och deras tuil-lagstiftnivg äger i många
afseenden så stort företräde framför vår egen, att
man å ena sidan ej no: kan rekommendera att, med
Norriges till mönster, denna lagstiftning mer och
mer må bringas till harmoni på ömse sidor om fjai-
len, och å den andra ej behöfver batvifla, att ju icke
Norrige, taed värma omfatiar utvägen att befria sina
trafikerende från da o!ägenheter och kostnader, fom
Oresundska tullen nu medför. Norsriga skall också
säkerligen med nöje lamra ett, i förhållande till dess
trafik, billigt och lämplist bidrag, till ersättning för
dan tribut, hvars upphörande är af nära nog lika
vig? för de förenade rikenas handel och sjöfart.
Med beräkning af den direkta istreden, som dan-
ska kronan uppbär af svenska flasgan till banko rd:
146,666: 32, samt den indirekta nt n som farty-
gens tvungna anlöpande af Halsin medför till
150,000 rår, uppkommer en utgiltafbsordr 296,666
32, som Sveriga årligen får vidkännssi och för Sund-
ska tullen. Härtill komma dessutom tuliumgalder,
som vid passagen genom Öresund drsbba varor,
hvilka exporteräs eller importeras för svensk räkning
under främmande flagga, Och hvilka umzälder ofel-
bart uppgå till höget betydliga summor.
- o
Em rm nr oo EE JA EE KR VR RR EA KE KR