2 40L IUTCBGCHEC HAT JAG SUKL Vis OMINRUCLon och det för vår mationalkänsla kränkande af den svenska tributen till en främmande stat för rättigheien att begagna egat farvatten, och huru detta prejeri uppkommit. Jag öfvergår pu till detias mer kantila olägeaheter och skall genom sifferberskningar ådagalägga de oerhörda förluster, som deraf vållas för de trafikerande. Hvar och en inser att uppehåll, hinder, tidsutdrägt, allt, med ett ord, som försenar resan, medför den högsta molest för handelso. erationer, emellan spekulationens framgång eiler misslyckanda ganska ofta beror af laddningzens ankomst några dagar förr eller sednare til destinationsorten. För fartyg, som p2ssera Öresund, miste alliid dröjsmål uppkomma, så länge skepparne äro förpligtigade att anlipa Helsingör och der klarera. Af motvind, storm och andra tillfslligheter förlänges dröjsmålet, och om fartygea arcläinda till Helsiogörs redd efier klocasn 40 på aftoner, måste hela den påföljande natten der overksamt förnötas, emedan, eniigt konventionens 25 S, ingen dansk tullembetsman någon årstid är att anträffa, innan kl. fyra på morgonen. De olägenheter svenska fartygens nöd:vungna anlöpande af Selsnd förorsakar, äro visserligen störst för de trafikerande, men äfven vårt land i allmänhet har deraf sin dryga känning. Det är nemligen ett factum, att skeppare och besättzgipgar under uppe hållet i Helsingör der merendels göra icke obetydliga inköp af diverse förnödenheter. Så vida icke vära fariyg ovilkorligen nödgades lägga till vid danska kusten, men fingo från afsändningsorten passers Sundet utan uppehåll, skulle naturligtvis skeppare och besättningar försa sig med proviant och hvad de i öfrigt kunde behöfva innan fartygen lupo ut ur hamnen, hvarigenom landtmannaprodukters och andra varors omsättning biefve lifligare på svenska si dan, och de peanisgar, som nu a! omförmälte orsak spridas på dena danska, skulle i stället stadaa inom vårt eget land. Under sken af frikostighet, men i sjelfva verket för att uppjaga öresundska tu:lumgälderna till högsta möjliga belopp, anslår Dannomerk, genom 33 Ä i konventionen, fyra procent af dem, åt de svenka och norska skeppare, som troget uppgifva sina ladd. ningar. -Det är lätt begripligt, att den listigt förespeglade pennisgevinsien lockar skepparen in utidanska tullsutoritetens intresse, ofta törhända till förfång för rederiet, äfven hvad den direkta beskattningsn beatriffir. Den indirekis, som redare nödgas vidkännas i följd af skeppares enstilda transaktioner med Helsingörs köpmän, vid skaende upphandlingar, ligger utom möjlighetess gräns att kusana kontrollero, nir den utländske köpmsonen och skepparen äro i god: förstånd med hvarandra. Jag skall nu töga mig frihstea med några exampel och tillförliliga uppgifter visa hvad fartyg och last, förtulade i Helsingör, kosta reseriet, sävil genöm direkta umgälder, som skepparens exskilda utgifter på platsen. Att herrar deputerade bvar och en I sin min äro villiga bidroga med dylixa beräkningar, är jeg viss på, och öaskar i sycnerhet at herrar importörer ville efterse, huruvida ej ocksi våra betydiigare importariiklar betala öfver ena pro cent, hvilvet jeg har starka skäl förmoda. Bend våra exportartiklor spelar jernet hufvudrolen, och ståagjern, som i utgående tull tiil svenska kronan betslar 4 skillingar banko pr skt, erlägger tiil den danska med omkostningar 42 sk. eller c:a 4 !V, procent. Stål, som i värde visserligen ej kan upptagas till högre än 20 rår bko pr skt, ugår tulifiu, men betalar i Suzdsot !, riksbankdaler, eller cirks 34 sk. bko, som gör faila 3!, pricent. Om deuna sedRare artikel känner jag specielt, att vintera 4847 danska regeringen gjordes uppmärksam på densa oricmliga beräkning; mena derä svaredes helt lakoniskt, att fom nyligen, d. v. s. emot sutet af 4846 Ryssland erhållit några behöriga rättelser uti tarifberäkningen för några varor, hvars babeodling det iatresseradå sig för, kunde ej afseende göras på någo: svenskt petitum. ÅT trävaror utgå från Sverige plack och brider tullfritt; byaremot plank från 48 och under 21 fots längd betalar i Sundsk tull cirka 13 sv. svenskt bko pr tolft. Värdet på dyiika plankor, skeppade på Medelbafvet, direkte från norra orterna, kan högst uppskattas till 8 rdr bko pr tolt, hvarå således Sundsta tulla gör 3!V, pet. Til! närmara bilysniog: af de stora ugifter, som bestridas af våra feriyg i Suadet, bifogas i utdrag följande fartygs klaroringar, nemligen: Briggen ;Prins Oscers om 403 låster Brizgen ,Emelies, 406 Skeppet Estiberr 446 op Skeppst Prins Carlsp. 496 Desslikes vidfogas ena uppgift på åtskilliga tulbelopp, som blifvit erlagda af laster, importerade af ett härvarande -bandelshus, hvilken kan gifva hvar och er, äfven den minst i frågan initierade, begrepp om den dryga danska beskattningen, och har j2g upp tagit i mina baräkningar hear riksbankdsler till 62 skilling eller 4 rdr 46 sk. svenskt bko. Svårt, ja nära omöjligt, blifver uppgöra någon alldeles tillförlidig beräkning öfver hvad hvarje far tyg uti Helsingör depeBserer, men jag tror mig ingalunda kunna för någon öfverdrift ankiagas, om jag uppställer följande kalky!: Enligt erhållna anteckniogar hafva passerat gerom Sundet sverska fartyg 1847: 2087 st. om 97.342), läster 41848: 1951 st. om 103,1923 Vå eller i -Tuadt tal-400.000 läster pr år. Det torde väl ej således kunna anses för högt, om jag till 450,0600 Riksbankdaler eller Rdr 00,000 Ev. Bko, beräknar den årliga summa, hvarnill det belopp uppgår, som svenska skeppsrederierna få vidkännas i och för af deras skeppare i Sundet uttagna penningar till bestridande af kontanta behof, skeppsumgälder och provisnt. Min beräkniog upptager utgifterna till circa 4, Riksbankd:r, i bvilket fall zumman skulle stiga till rdr 266,666: 352 sk. bko. Alla dessa stora summor, utgifna i ett främmande land, äro en följd af Helsingörs nödtvyungna anlöpande, Nästan lika svårt blifver alt uppgöra någon be sämd kalkyl öfver hvad laster, som passera Surder till och från tversk hima, till danska kronan er lägga i tu!l. Beloppet har blifvit mig ganska olika uppgifvet, men jeg tror mig kusna detsamma beräkna till 440,000 Riksbankdsler eller 446,666: 32 sk. svenskt banko, hvceriull kommer all svensk tull, som dradbar varor, hvilka exporteras ciler importeras till och från Sverige under främmande flagg, hvilket i sanniog måste uppgå till en ganska dryg summa. Så tryckande för svenska bandeln är Öresundska tullen, tåde genom sitt direkta belopp och de iadirekta omkostnader — det -gaspillage —. hyartill den föranleder. Allmänt och enskildt intresse bjuder, att denne på en gårg förödmjukande, rättsvidriga och vår handel undergräfvande tribut afskaffes så fort sig göra låter. Deua inträffar tolf månader efter det Konvestioaen af den 23 Augusti 4841 lupit till ända, såvida svenska regsringen vid denna tidpunkt underrättar den danska, att Kovgl. Maj:t icke är sinnad att förlinga konventiozen utöfver de 40 år, för hvilka den blivit beräknad och afsluad.