2 40L IUTCBGCHEC HAT JAG SUKL Vis OMINRUCLon
och det för vår mationalkänsla kränkande af den
svenska tributen till en främmande stat för rättig-
heien att begagna egat farvatten, och huru detta
prejeri uppkommit. Jag öfvergår pu till detias mer-
kantila olägeaheter och skall genom sifferberskningar
ådagalägga de oerhörda förluster, som deraf vållas
för de trafikerande.
Hvar och en inser att uppehåll, hinder, tidsutdrägt,
allt, med ett ord, som försenar resan, medför den
högsta molest för handelso. erationer, emellan speku-
lationens framgång eiler misslyckanda ganska ofta
beror af laddningzens ankomst några dagar förr eller
sednare til destinationsorten. För fartyg, som p2s-
sera Öresund, miste alliid dröjsmål uppkomma, så
länge skepparne äro förpligtigade att anlipa Hel-
singör och der klarera. Af motvind, storm och an-
dra tillfslligheter förlänges dröjsmålet, och om far-
tygea arcläinda till Helsiogörs redd efier klocasn 40
på aftoner, måste hela den påföljande natten der
overksamt förnötas, emedan, eniigt konventionens
25 S, ingen dansk tullembetsman någon årstid är
att anträffa, innan kl. fyra på morgonen.
De olägenheter svenska fartygens nöd:vungna an-
löpande af Selsnd förorsakar, äro visserligen störst
för de trafikerande, men äfven vårt land i allmänhet
har deraf sin dryga känning. Det är nemligen ett
factum, att skeppare och besättzgipgar under uppe
hållet i Helsingör der merendels göra icke obetyd-
liga inköp af diverse förnödenheter. Så vida icke
vära fariyg ovilkorligen nödgades lägga till vid dan-
ska kusten, men fingo från afsändningsorten passers
Sundet utan uppehåll, skulle naturligtvis skeppare
och besättningar försa sig med proviant och hvad de
i öfrigt kunde behöfva innan fartygen lupo ut ur
hamnen, hvarigenom landtmannaprodukters och an-
dra varors omsättning biefve lifligare på svenska si
dan, och de peanisgar, som nu a! omförmälte orsak
spridas på dena danska, skulle i stället stadaa inom
vårt eget land.
Under sken af frikostighet, men i sjelfva verket
för att uppjaga öresundska tu:lumgälderna till hög-
sta möjliga belopp, anslår Dannomerk, genom 33 Ä
i konventionen, fyra procent af dem, åt de svenka
och norska skeppare, som troget uppgifva sina ladd.
ningar.
-Det är lätt begripligt, att den listigt förespeglade
pennisgevinsien lockar skepparen in utidanska tull-
sutoritetens intresse, ofta törhända till förfång för
rederiet, äfven hvad den direkta beskattningsn bea-
triffir. Den indirekis, som redare nödgas vidkän-
nas i följd af skeppares enstilda transaktioner med
Helsingörs köpmän, vid skaende upphandlingar, lig-
ger utom möjlighetess gräns att kusana kontrollero,
nir den utländske köpmsonen och skepparen äro i
god: förstånd med hvarandra.
Jag skall nu töga mig frihstea med några exam-
pel och tillförliliga uppgifter visa hvad fartyg och
last, förtulade i Helsingör, kosta reseriet, sävil ge-
nöm direkta umgälder, som skepparens exskilda ut-
gifter på platsen. Att herrar deputerade bvar och
en I sin min äro villiga bidroga med dylixa beräk-
ningar, är jeg viss på, och öaskar i sycnerhet at
herrar importörer ville efterse, huruvida ej ocksi
våra betydiigare importariiklar betala öfver ena pro
cent, hvilvet jeg har starka skäl förmoda.
Bend våra exportartiklor spelar jernet hufvud-
rolen, och ståagjern, som i utgående tull tiil sven-
ska kronan betslar 4 skillingar banko pr skt, er-
lägger tiil den danska med omkostningar 42 sk. el-
ler c:a 4 !V, procent.
Stål, som i värde visserligen ej kan upptagas till
högre än 20 rår bko pr skt, ugår tulifiu, men
betalar i Suzdsot !, riksbankdaler, eller cirks 34 sk.
bko, som gör faila 3!, pricent. Om deuna sed-
Rare artikel känner jag specielt, att vintera 4847 dan-
ska regeringen gjordes uppmärksam på densa oricm-
liga beräkning; mena derä svaredes helt lakoniskt,
att fom nyligen, d. v. s. emot sutet af 4846 Ryss-
land erhållit några behöriga rättelser uti tarifberäk-
ningen för några varor, hvars babeodling det ia-
tresseradå sig för, kunde ej afseende göras på någo:
svenskt petitum.
ÅT trävaror utgå från Sverige plack och brider
tullfritt; byaremot plank från 48 och under 21 fots
längd betalar i Sundsk tull cirka 13 sv. svenskt bko
pr tolft. Värdet på dyiika plankor, skeppade på
Medelbafvet, direkte från norra orterna, kan högst
uppskattas till 8 rdr bko pr tolt, hvarå således
Sundsta tulla gör 3!V, pet.
Til! närmara bilysniog: af de stora ugifter, som
bestridas af våra feriyg i Suadet, bifogas i utdrag
följande fartygs klaroringar, nemligen:
Briggen ;Prins Oscers om 403 låster
Brizgen ,Emelies, 406
Skeppet Estiberr 446 op
Skeppst Prins Carlsp. 496
Desslikes vidfogas ena uppgift på åtskilliga tulbe-
lopp, som blifvit erlagda af laster, importerade af ett
härvarande -bandelshus, hvilken kan gifva hvar och
er, äfven den minst i frågan initierade, begrepp om
den dryga danska beskattningen, och har j2g upp
tagit i mina baräkningar hear riksbankdsler till
62 skilling eller 4 rdr 46 sk. svenskt bko.
Svårt, ja nära omöjligt, blifver uppgöra någon
alldeles tillförlidig beräkning öfver hvad hvarje far
tyg uti Helsingör depeBserer, men jag tror mig in-
galunda kunna för någon öfverdrift ankiagas, om jag
uppställer följande kalky!:
Enligt erhållna anteckniogar hafva passerat ge-
rom Sundet sverska fartyg
1847: 2087 st. om 97.342), läster
41848: 1951 st. om 103,1923 Vå
eller i -Tuadt tal-400.000 läster pr år.
Det torde väl ej således kunna anses för högt, om
jag till 450,0600 Riksbankdaler eller Rdr 00,000
Ev. Bko, beräknar den årliga summa, hvarnill det
belopp uppgår, som svenska skeppsrederierna få vid-
kännas i och för af deras skeppare i Sundet uttagna
penningar till bestridande af kontanta behof, skepps-
umgälder och provisnt.
Min beräkniog upptager utgifterna till circa 4,
Riksbankd:r, i bvilket fall zumman skulle stiga till
rdr 266,666: 352 sk. bko. Alla dessa stora summor,
utgifna i ett främmande land, äro en följd af Hel-
singörs nödtvyungna anlöpande,
Nästan lika svårt blifver alt uppgöra någon be
sämd kalkyl öfver hvad laster, som passera Surder
till och från tversk hima, till danska kronan er
lägga i tu!l. Beloppet har blifvit mig ganska olika
uppgifvet, men jeg tror mig kusna detsamma be-
räkna till 440,000 Riksbankdsler eller 446,666:
32 sk. svenskt banko, hvceriull kommer all svensk
tull, som dradbar varor, hvilka exporteras ciler im-
porteras till och från Sverige under främmande flagg,
hvilket i sanniog måste uppgå till en ganska dryg
summa.
Så tryckande för svenska bandeln är Öresundska
tullen, tåde genom sitt direkta belopp och de ia-
direkta omkostnader — det -gaspillage —. hyartill
den föranleder. Allmänt och enskildt intresse bju-
der, att denne på en gårg förödmjukande, rättsvi-
driga och vår handel undergräfvande tribut afskaffes
så fort sig göra låter. Deua inträffar tolf månader
efter det Konvestioaen af den 23 Augusti 4841 lu-
pit till ända, såvida svenska regsringen vid denna
tidpunkt underrättar den danska, att Kovgl. Maj:t
icke är sinnad att förlinga konventiozen utöfver de
40 år, för hvilka den blivit beräknad och afsluad.