skyncar att harom erinra.
I MMMM nd
RÄTTEGÅNGS- ocH POLISSAKER,
Uti målet emellan gesällerna Kabl och Bremer
angående försåtligt öfverfallande. hördes i går ytter-
ligare ett vittne, pigan Maria Hallfast, hvilken icke
hade några vidare upplysningar att meddela, än att
bon, som tjenar hos fsbrikörer Söderherg en trappa
upp i det hus, der Söderbergs arbetare sha sitt rum
tre trappor upp, ifrågavarande morgon sett Kahl!
ech Bremer nedkomma från nämnde rum, dervid
Kahl sprungit, men Bremer, sm kommit en stund
efter, haft en lugvare gång, och hade vittnet dagen
I derpå i arbetarzes rum sett afbrutna käppstumpar.
II afseende på sjelfva uppträdet mellan Kahl cch
Bremer, ! ade vittnet derom ingen annan kännedom,
än att hon hört det omialas af en annan i huset
bornde jurgfru
Bremer srhöll nu att en annan dog få med två
ojäfvige personer styrka, att de vittnen, som intygat
att de hört Bremer slå Kahl, nödvändigt måste hafva
vittnat falskt, emedan det icke skulle vara möjligt
för någon, som vore utom rummet, att höra hvad
som före; inge derinne, men af dumstolen varnad för
vådan att mot vittnen framkasta dylika beskyllnin-
gar, afstod Bremer slutligen från sin nu gjorde an-
hål!lan, under bedyrande likväl att han vore alldeles
oskyldig.
Målet uppsköts till den 7:de November, då det
ålåge Kahl att efter tagen del af protokollerne i må-
let afgi va sitt slutpåstående.
— Det förut omnämnda målet mellan sterhuggeri-
arbetarne Tvekhbolm och Carlsson förevar åter i går
på rådstufvurättens 8:te efdelning. Sex vittnen, två
I på kärande och fyra på svarande sidan hördes, och
Jinhemtades af deras berättelser, att efter en emellan
I Tvekholm och Carlsson uppkomrien tvist om ägande-
!rätten till en hacka, Carlsson först ryckt af Tvek-
tolm en hårleck och sedan sparkat horom 2 å 3
I gånger på benen; att Tvekholm hotat Carlsson törst
med den omtvistade beacksn cch sedan med en
sten utan att likväl sli vill, hvarjemte så väl Tvek-
kolm som Carlsson icke sparat på oqvädinsord, så-
som tjufstryker, folkätare, blodigel m. m. Tvekholm
ingaf slutligen såsom ett suvenir af bataljen den a!
Carlsson lösryckta hårlocken, omsorgsfullt inlagd i
ett konvolut, yrkande Tvekholm, att som denna
lock blifvit ryckt från hans bhjessa, hvarigenom ett
månsken i föriid randats på hans hufvud, Carlsson
måtte fällas ill böter cch ersättning för hvart här-
strå. Tillfråged, huru mycket han fordrade för hvar!
bårstå, svarade Tvekbolm, att ban öfverlemnade åt
rätten att bestömma detta. Ordföranden återlemnade
då hårlocken till Tvekbolm, med tillsägelse att taga
den bem och jemföra den med det blifvand: ut
slaget.
— En skeppare från Waldemarsvik var i förrgår
uppkellsd till polisen derföre att han :kulle bafva
vejt otidig mot polisbetjeningen, då den på hans
fartyg velat göra beslag på en okrönt betsman, hvar-
med en af passagerarne utvägde kött åt köpare.
Skepparen nekade, cch polismäsaren Bergman, son
ledde undersökningen, utfor cerföre mot bonom i de
häftigaste ordsleg, under det han höjde rösten si
starkt att skepparen slutligen började småle åt ho-
nom. Poliskonstapelo, sem sngifvit saken, begärde
få afböra sin kamrat cch en acnan person såsom
vittnen, och skepparen tillfrågades icke en gång on
något jäf af konom emot dem kunde framställas. Då
skepparen äfven ville hafva ett par vittnen afhörde
sporde br Bergman honom om de skulle hjelpa ho-
vom att ljusa, talade cm att han känner till skep-
parlögner o. d. m, hvilket föreföll åbörarne högst
märkligt från en i embetsutöfning varande polismä
stare och föraeledde ew af viunena att från sin plats
bland åbörarne gepmäla hr Bergman med den an-
märknisgen: att hvad de skulle viura, ville de taga
på sin ed. Då poliskonstepeln nu sökte jäfva skep
parens vittnen med den uppgiften att de skulle bafva
deltagit i oqvädandet, blef den anmärkningen uppta-
2en fastän slutligen underkänd, emedan de icke blif-
vit på förhand tilltalade. Angifvarens vitteen inty
g8de alt skepparen kallat poliskonpstepeln fäbund,,
paren fällaes till börser, Först sedan utslaget var af
genast, att det ena eaf viutnena, som var poliskon
stepel och i sällskap med savgilvaren infunnit si;
ombord, vore att anse såsom part, emedan hvad sva
randen sagt till den ene kosstapeln äfven var segd!
till den andra. Men utslaget var afkunnadt och
mannen blef utvisad.
— I poliskammaren har anmälan skett derom, att
en yxa tilldelat arbetskarlen Megnus Kjellman et
slag vid ena tinningen, hvilket, ehuru blodvite deraf
följt, lyckligtvis icke medfört fara för lifvet. För-
hör är härom ännu icke anstöldt.
— På en krog vid Österlånggatan påträffades sisv.
onsdagsafton af polisbetjeningen fånggevaldigern Pet-
tereson, hvilken hade i uppdrag att till nya cellfän-
gelset efföra en fånge, skepparen Sallin, men på vä:
gen, tillika med fången cch den medföljande skjuts-
bonden, tagit så mycket till bästa, att alla tre voro
men sverandens vittoen hade icke hört sådant. Skep-
kunnadt fick han tillfälle att stirra sig och anmärkte
en artillerist, Magnus Åberg, sistl. tisdagsafton med
plaket fulle, Polisbeijeningen eskorterade dem emel-
lertid till vederbörlig ort.
— Några norska jägare hade anmält i poliskam-
maren, att då de sistl. söndagsafton passerat Nor:-
tu!lsgatan på väg från staden, bade de blifvit öfver-
faline och slegne af några porslinsarbetare. Vid här-
om i går hållet förhör börfälldes desse sednare för
gatufredsbrott m. m,, tedan de emot sitt eget förne-
kande blifvit öfverbeviste om sitt ofog.
— Förlidet är hade vaktmästaren vid poliskam-
mearen, Eckerman, angifvit enkefru Beurling derföre,
att hon i poliskammarens förmak skulle hafsa oqvä-
dat bonom; men då Eckerman vid derom hållet för-
hör icke kunde förebringa mer än half bevisning,
ålades fru Beurling att med ed sig värja. Häåremo:
anförde hon besvär bos hofrätten, hvilken fastställde
öfverståthållareembetets utsleg, hvarföre hon hos
Kongl. Meal:t anförde ytterligare besvär. Nu bar ut-
slaget äfven af Konungen blifvit faststäldt och med-
delades i dog uti poliskammaren fru Beurling, hvil-
ken under åbörsvdet deraf med en komisk, men ge-
nomborrande blick ofrånvändt betraktade Eckerman.
Sedan utslaget blifvit henne meddeledt, ytirede bon:
Jaså, jag skulle då vara nödsakad att gå och läsa
för presten! Nej, jeg tickar: heldre erkänner jag
och lemrer hr Eckerman böterna. Se här äro den.
(Lempar 3 rår 46 sk. bko och aflägsnpar sig.)
— I dag har ett längre förhör hållits ang ende
f. bokhållaren Bladlunds aflicna hustru, som, enligt
gjorda utlåtande, dött af förgiftning. Närmare redo-
görelse skall härom meddelss i morgon.
— I joliskammaren har avmälsn skett derom, att
siyrmannen Anders Johansson från Helsingborg sist.
sårdags afton på Södermalmstorg med knif ia såret
i halsen matrosen Nils O:susen från Milmö, så att
denne måst till lasarettet afföras. Juhansson, som
vid polisbe jeningens snkomst till stället, tagit fl;k-
ten, upphanns dock och affördes till stadsebushäktet,
— Sisu. gårdags f. m. kom åkardrängen Carl Jo
han Sjöström, i tjenst hos åkaren Zette:gren, i fullt
sträck körande Drottvinggstan utföre, samt kulikörde
dervid s- omekaslärlingen Clas Nordsten, hvilken der
vid fick sitt ena ben illa skatedt. Sjöström skulle
i anpledniog deraf till poliskammaren uppkallas.
br lifmedikus Ahlbergs efier verkställd obduktion