Reorganisationen af Allmänna Barnhus-inrättningen i Stockholm. Såsom bekant är, bade Rikets Ständer vid förra riksdagar anhållit, att en reorganisation af allmänna barnbusinrättningen i Stockholm måtte göras, och sedan konpgl. Maj:t redan år 1842 samt sedan två gånger, åren 4847 och 1848, anbefallt Barnhusets direktion, att med ett sådant förslag inkomma, men befallningen icke efterkommits, hafva nu de dertill särskildt utsedda kommitterade afgifvit ett sådant, och frågan lärer ock vara under föredragni g hos Regeringen. Dagl. Allehanda har förskaffat sig del af kommitterades betänkande; och det är efter de, som vi här meddela det hufvudsak ligaste deraf: Kommitterade, justitiekansleren N. v. Koch, profesgoren M. Huss, prosten P. A. Fröst, landskamreraren Grsslander och grossbandiaren C. D. Arivedson, hvilkas uppdrag enligt Rikets Ständers begäran, jemväl omfattade anställandet af en poggrann undersökning rörande tillståndet inom barnhuset, hafva till en början förutskickat en redogörelse för barnhusets uppkomst och fortgång. Den visar ibland annat, att barnhuset ursprungligen äfven ämnats till ett korrektionshus; ty det grundlades väl först med anslag af statsmedel under Gustaf II Adolfs regeriog (1624, sisom ett bbarnoch tuktbus för 400 fattigmans bern, men tillöktes sedan för 50 skalkar och bofvaro; det inrymdes i klostret på Riddarholmen under uppsigt af en s. k. tuktomästare, som fick för egen räkving afsttra, hvad som af barnen och hjonen innom huset tillverkades. Tvenne ridmän i Stockholm blefvo Iaspectores öfver denna arbetsinrättning; men högsta inseendet tillhörde kanslikollegium. Drottning Chbristinis fö myndare-regerirg skänkte derefter (1653) den kronans lägenhet, der barnhuset och trädgårdsföreningens lokal nu befinnes, för ett s. k. Orphei Trophium, uti ändamål att der upptaga tiggare och uti lättja och fåfänglighet uppväxande barn, enkannerligen här i Stockholm, samt uppfostra dem till handtverkare o, d. Samma regering anslog (1637) för denna anstalt 40:de tunnan af all kronans ärliga sädestionde i Svea rike oh halfparten i Finland. samt derjemte 4000 da!er årligen af lilla Tulln i Stockholm. Detta konfirmerades af drottning Christina 1650, och :barnhusets inkomster förbättrades sedermera alltjemt gercm anslag a allmänna medel, såsom andel i evencementspenningir, kollektmedel, tolagsmedel, bötesmedel, fattigpenpiogsr af sterbbus, gratialer, recetimedel af Djurgårdsteatern, anslag afmanufakturfonder, kortstämpelafgift, m. m. Birnhusets styrelse har varit ganska omvexlande. Först var den, som ofvan nämnes, uppdragen sårom ett privilegium eller arrende åt enskild men. Dett varade intill år 4666, dock under kanslikollegii öfverinseende, Vid den tiden öfvertogs styrelsen al öfverståthållaren, med biträde först af borgmästare och råd i Stockholm, och sedan af Embetskol!egium,