provinser, så afstänger dessa till samma rike
höraride Områden ifrån hvarandra, att två sär-
skilda härvägar genom Kurhessen måst trak-
tatsenligt tillerkännas Preussen för den obe-
hindrade förbindelsens skull emellan monarki-
ens östra och vestra delar. Mean allt hvad vårt:
kabineit förklarat sig erna vidtaga, i händelse den l.
i Frankfurt anbefallda exekutionsarmeen inryc-
ker i kurfurstendömet ,är att låta preussiska trop-
par inrycka der och, för att besätta de begge här- :
vägarne. Så manhaftigt än vår ministör trädt
upp i sina tidningsorganer med verop öfver
kurfursten och Hassenpflug, derföre att de ge-l
nom sina våldsbeslut blottställa det monarki-
ska systemet för hat och hån, så väl vet man
här att den skulle talat ur en helt annan ton,
ifall kurfursten icke affallit från unionen och
Hassenpflug förblifvit denna preussiska förening
trogen. Bevisen härpå har man i den likale-
des besvurna mecklenburgska grundlagens öf-
verändakastande, just nu, med preussiska ba-
jonetters bistånd, och i den pågående omstört-
ningen af hertigdömet Dessaus grundlag, med
samma hägn och bistånd. Både Mecklenburg
och Dessau tillhöra nämligen ännu den preus-l
siska unionen.
I flera månader har dessutom en preussisk
troppstyrka varit sammandragen vid Wetzlar,
nära hessiska gränsen, för att understödja så-
väl kurfursten som storhertigen af Hessen, i
fall det skulle behaga dem att göra slut på
kurfurstendömets och storhertigdömets grund-
lagar, medelst oktrojerande af nya, på preus-
siskt vis. Att understödet uteblef, härrörer
blott deraf att de begge hessiska furstarne af-
fallit ifrån unionen. Förberedt var allt till det
sräddande dådet, när affallen kommo emellan.
Med kännedom härom, och med de samtidigt
med hessiska statsstrecket inträffande och af
Preussen understödda statsstrecken i Mecklen-
burg och Dessau, är det väl bra barnsligt af
våra konstitutionella och liberala att tro Preus-
sens styrelse skola godkänna Hessens vägran
af handräckning vid kurfurstens statsstreck och
framför allt detta lands skattevägtan — denna
samma styrelse, som sjelf hemma hos sig be-
gått det ena statsstrecket efter det andra och
genom ett deribland utplånat skattevägrings-
rätten alldeles ur grundlagen.
Vid granskningen af de offentlig ggjorda diplo-
matiska noter, som utfärdats af hr von Rado-
witz och preussiska sändebudet i Kassel med-
delat kurfarstliga minaisteren, ser man genast,
att kurfurstens våldsdåd för ingen del utdömas
i Potsdam, utan blott anses förhastade. Man
hade icke ännu, — säger hr von Radowitz —
försökt alla de utvägar, som grundlagen er-
bjöd, att betrygga styrelsens högsta värdighet,
och egde således ingen anledning att genom
statsstreck förverkliga den kurfurstliga viljann.
Sådana grundsatser äro just gjorda för sken-
konstitutionalismen. Det grundlagliga skenet
skall bevaras, så länge man kan åt de godtyck-
liga åtgärderna gifva grundlagliga former; men
när dessa former icke förslå, då är tiden inne
för statsstrecken, och då äro dessa tillbörliga!
På sådan grund uppföres ingen rättsenlig
samhällsbyggnad, uppspirar intet laglikmätigt
statslif, utestängas ej statsbvälfningar, och för-
beredes intet verkligt lugn, ingen sann ord-
ning; på sin höjd kan man med dem bereda
grafvens lugn, och det slags polisordning,
hvarpå Frankrike just nu lemnar ett så hygg-
ligt mönster.
Hr von Raådowitz har nu sjelf tagit de ut-
rikes angelägenheterna om hand; men hans
första diplomatiska noter förråda att icke en
hårsmåns rubbning derigenom uppstått i det
gamla systemet. De vid Wetzar och Pader-
born ännu qvarståande två preussiska armådi-
visionerna, qvårstå icke, mer än förut, till hes-
siska grundlagens hägn, utan blott för atticke
låta de bäjerska och hannoverska exekutions-
tropparne ensamme rycka in i Kurhessen. Nå-
got krig emellan Förbundsdagens och Unionens
stridskrafter är icke i farvattnet; alla våra
krigsreserver hemförlofvades den 13 Oktober,
och vid närmare påseende råder mera samdrägt
emellan Österrike och Preussen, i hessiska frå-
gan, än de vilja låta påskina. Hela skilnaden
är att Preussen vill i Hessen hafva absolutism
med konstitutionelt sken, Österrike åter utan
allt sådant sken; det är om skälet man tvistar,
icke om kärnan. -
Det förnimmes nu att Osterrike afslutat ett
offensif- och deffensif-förbund med Bäjern,
Sachsen och Wärtemberg; men äfven detta är
blott en tom demonstration. Utom Preussen
är en tysk Förbundsdag omöjlig och försöket
dertill en löjlighet; kan man icke förena sig
om Frankfurt eller Erfurt, så blir slutet på
visan ett storskifte mellan norra och södra
Tyskland, meilan Förbundsdagen och Unionen,
mellan Preussen och Österrike, — ett provi-
soriskt slut, som räcker så länge Tysklands
närvarande försoffning räcker.
Atskilliga rykten förkunna hr von Manteuf-
fels bestut att afgå ur vår minister; men jag
tror mig kunna försäkra att de sakna grund.
Det gammalpreussiska partiet rymmer ej fål-
tet så lätt, för att upplåta det åt någon mini-
ster ur det skenheliga junkerskapets krets; och
lika litet har hr von Radowitz Just att göra
försök med dylika konseljbeståndsdelar, eller
att låta Unionens parlament störta för alltid.
Till ett sådant pris köper han icke skenet af
sämja wed Österrike. Otvifvelaktigt kommer
den afvaktande politikenp att fortsättas, under
medgifvande dock af allahanda jemkningar; och
möjligen skall furstekollegiet den 16 i denna
månad, äfven i afvaktan på bättre tider, pro-
rogera marionettspelet; helst man i allmänhet
ska mera vet hvad man skall företaga med