merna. De stora kapitalister, som under skyddstullsystemet hade nedlagt sina penningar i bom ullsoch yllefabriker,jernoch machinverk m. m. voro ej att förmå till någon eftergift, och begagnade som agitatorer denna svärm af advokater, prokturatorer och magistrar, som gjort sig dylika handteringar till en väsendtlig födkrok. Afven en del landtbrukare och p!antageägare hade å2 vunnit genom förespeglingar, att det för dem borde vara angeläget att bemäktiga sig en stor inländsk marknad, särdeles som de icke kunde skörda någon fördel af engelska spanmålslagarnes upphäfvande, då nemligen Amerika icke kunde täfla i afsättningens billighet med det östra Europa. Di de engelska tullagarne icke längre gåfvo någon förevändning till försvar af repressalier, så sökte protektionisterna att på annat sätt uppväcka afundsjuka emot England, och nu framställde de Englands hberala åtgärder såsem ett emot Amerika riktadt fiendtligt men välberäknadt system, till bemäktigande af veridshandeln. Dessutom nageiforo de den bibehållna höga engelska tullen på tobsk, för att derigenom vinna anhängare bland tobaksodlarne. Medan allt detta föregick, b.ldade sig i de unga vestliga staterna ett mäktigt parti för en frisinnad handelslagstiftning. Här genomskådade man protektionisternas sofistiska argumenter och insåg hurusom, genom konstigt framkallade ei ler upprättihållna fabriker, ingenting vore vunnet för den inhemska marknaden, men deremot verldsmarknaden förlorad. I jemförelse med de äldre tariffersa ionehåller den nya af 1846 betydande nedsättningar för de flesta artiklar, men äfven höjningar för andra, i synnerhet för franska produkter. Handeln mellan Frankrike och Arnerika är nemligen, enligt vanligt uttryckssätt, ogynsam för det sednare landet, d. v. s. Amerika importerar flera varor från Frankrike än det dit exporterar. Skilnaden af denna balans salderas medelst vexlar på London, der ett motsat! förhållande eger rum, då nemligen Englands import från Amerika är större än Amerikas från England. Den i nya tariffen för franska varor påbjudna tullförböjning grundar sig dock ingalunda på någon handelsjalousi mot Frankrike, utan hemtar sin anledning från principen af högre tullsatser för lyxartikiar, hvilka utgöra hufvudmassan af de franska exportartikiarne. I sin heihet är emellertid tariffen af 1846 grundad på frihandelsprincipen, om än flerfaldiga förhållanden icke nu medgifvit ett fullständigt genomförande af densamma. Förenta Staternas återgång till en frisinnad handelslagstiftning har på såväl handeln som landets finanser utöfvat det mest välgörande inflytande. Motståndarnes förutsägningar, att denna åtgärd skulle i sina grundvalar skaka bandelsintresset och objelpligen ruinera de industriidkande klasserna, hafva ej gått i fullbordan. Marknadens tillstånd, kurserna, handelns lifligbet, grundegendomens värde, till och med fabriksverksamhetens ställning motsäga dessa spådomar. Den förvånande utveckling, som handelsförhållandena med utlandet vunnit, inhemtas dock tydligast af en blick på exportoch import-listorna för de 2:ne åren före och efter den nya tariffens utfärdande. Se här resultatet: Import: Export: Doilars. Dollars. 1845: 118,254.504. 4114.646,606. 1846: 121.691,697. 413.488 546. 4847 : 146,545,638. 4158,648,622. 1848: 454 977,876. 4155,032,131. Ett ändå gynnsammare inflytande har tariffen utöfvat på Amerikas skeppsrederier, hvilka endast på tvenre år efier den liberala tarsffens införande stisit från 2,562,084 till 3,150,502 tons drägtighet och således ökats med mer än en femtedel. Finanssekreteraren Walkers berättelser af 1847 och 1848 innehålla öfver fö!jderna at den nya politiken och öfver ds välsignelserika frukterna af handelsfriheten så ypperliga betraktelser, att vi högeligen beklaga de förut omnämnda hindrer, som neka oss ett fullständigt återgifvande af denne utmärkte mans anföranden. Han hbänvisar bland annat i sir berättelse af 1848 till de unionella finansernas gynnsamma ställning, som, oaktadt mexikanska kriget, icke hafva lidit något deficit, hvilket förhållande hufvudsakligast får tillskrifvas de årligen med 7 m:liioner dollars ökade tull-inkomsterna. Hendelns biomstrande tillstånd ådagalägges med oemotsägliga facia och äfven de till egna bjelptällor hänvista fabriker äro, oaktadt skyddstullarnes afskaffande, stadda i en fortgående utveckling; hvaremot kapitalisternas förut så öfverdrifna vinning blifvit iuskränkt inom naturliga gränsor. kosam— memo (Insändt.)