merna. De stora kapitalister, som under skydds-
tullsystemet hade nedlagt sina penningar i bom
ulls- och yllefabriker,jern- och machinverk m. m.
voro ej att förmå till någon eftergift, och be-
gagnade som agitatorer denna svärm af advo-
kater, prokturatorer och magistrar, som gjort
sig dylika handteringar till en väsendtlig föd-
krok. Afven en del landtbrukare och p!an-
tageägare hade å2 vunnit genom förespeglingar,
att det för dem borde vara angeläget att be-
mäktiga sig en stor inländsk marknad, särde-
les som de icke kunde skörda någon fördel af
engelska spanmålslagarnes upphäfvande, då
nemligen Amerika icke kunde täfla i afsättnin-
gens billighet med det östra Europa. Di de
engelska tullagarne icke längre gåfvo någon
förevändning till försvar af repressalier, så sökte
protektionisterna att på annat sätt uppväcka
afundsjuka emot England, och nu framställde
de Englands hberala åtgärder såsem ett emot
Amerika riktadt fiendtligt men välberäknadt
system, till bemäktigande af veridshandeln.
Dessutom nageiforo de den bibehållna höga
engelska tullen på tobsk, för att derigenom
vinna anhängare bland tobaksodlarne. Medan
allt detta föregick, b.ldade sig i de unga vest-
liga staterna ett mäktigt parti för en frisinnad
handelslagstiftning. Här genomskådade man
protektionisternas sofistiska argumenter och
insåg hurusom, genom konstigt framkallade ei
ler upprättihållna fabriker, ingenting vore vun-
net för den inhemska marknaden, men deremot
verldsmarknaden förlorad.
I jemförelse med de äldre tariffersa ione-
håller den nya af 1846 betydande nedsättnin-
gar för de flesta artiklar, men äfven höjningar
för andra, i synnerhet för franska produkter.
Handeln mellan Frankrike och Arnerika är
nemligen, enligt vanligt uttryckssätt, ogynsam
för det sednare landet, d. v. s. Amerika im-
porterar flera varor från Frankrike än det dit
exporterar. Skilnaden af denna balans salderas
medelst vexlar på London, der ett motsat!
förhållande eger rum, då nemligen Englands
import från Amerika är större än Amerikas
från England. Den i nya tariffen för franska
varor påbjudna tullförböjning grundar sig dock
ingalunda på någon handelsjalousi mot Frank-
rike, utan hemtar sin anledning från principen
af högre tullsatser för lyxartikiar, hvilka ut-
göra hufvudmassan af de franska exportartik-
iarne. I sin heihet är emellertid tariffen af
1846 grundad på frihandelsprincipen, om än
flerfaldiga förhållanden icke nu medgifvit ett
fullständigt genomförande af densamma.
Förenta Staternas återgång till en frisinnad
handelslagstiftning har på såväl handeln som
landets finanser utöfvat det mest välgörande
inflytande. Motståndarnes förutsägningar, att
denna åtgärd skulle i sina grundvalar skaka
bandelsintresset och objelpligen ruinera de in-
dustriidkande klasserna, hafva ej gått i full-
bordan. Marknadens tillstånd, kurserna, han-
delns lifligbet, grundegendomens värde, till
och med fabriksverksamhetens ställning mot-
säga dessa spådomar. Den förvånande utveck-
ling, som handelsförhållandena med utlandet
vunnit, inhemtas dock tydligast af en blick på
export- och import-listorna för de 2:ne åren
före och efter den nya tariffens utfärdande.
Se här resultatet:
Import: Export:
Doilars. Dollars.
1845: 118,254.504. 4114.646,606.
1846: 121.691,697. 413.488 546.
4847 : 146,545,638. 4158,648,622.
1848: 454 977,876. 4155,032,131.
Ett ändå gynnsammare inflytande har tarif-
fen utöfvat på Amerikas skeppsrederier, hvilka
endast på tvenre år efier den liberala tarsffens
införande stisit från 2,562,084 till 3,150,502
tons drägtighet och således ökats med mer än
en femtedel.
Finanssekreteraren Walkers berättelser af
1847 och 1848 innehålla öfver fö!jderna at
den nya politiken och öfver ds välsignelserika
frukterna af handelsfriheten så ypperliga be-
traktelser, att vi högeligen beklaga de förut
omnämnda hindrer, som neka oss ett fullstän-
digt återgifvande af denne utmärkte mans an-
föranden. Han hbänvisar bland annat i sir be-
rättelse af 1848 till de unionella finansernas
gynnsamma ställning, som, oaktadt mexikanska
kriget, icke hafva lidit något deficit, hvilket
förhållande hufvudsakligast får tillskrifvas de
årligen med 7 m:liioner dollars ökade tull-in-
komsterna. - Hendelns biomstrande tillstånd
ådagalägges med oemotsägliga facia och äfven
de till egna bjelptällor hänvista fabriker äro,
oaktadt skyddstullarnes afskaffande, stadda i en
fortgående utveckling; hvaremot kapitalisternas
förut så öfverdrifna vinning blifvit iuskränkt in-
om naturliga gränsor.
kosam— memo
(Insändt.)