bok i historien. för lär nige man, De förra kunna ställa sig på och beadöma häfdatecknares ståndpunkt oah derifrån öfverskåda innehillet, ransaka källorna och författarens satäfärdighet i uprgifter och riktighet i slutsatter; de sedaare deremot eia icke dessi fördelar ock hafva intet annat medel till sin upply ning, än sia tillit till författarens ord. När detta ord är sväfvande och osäkert, esomoftast tvetydigt i framställningen at tidernas händelser och anda, elier behäftadt medensidiga föreställningar, så har han med sin häfdateckning åt ungdom och menige man : gjort en slät tjenst; han förviller den stället för att upplysa, helst i Sverige, som mer än något annat land försummat att göra historisk rättvisa åt sin egen me deltid, genom ihärdigt fasthålands af gamla fördomar.