8000 vilda s. k. buschnegrer. Förnämsta orsaken
till dana fordon så betydliga kolonis förfall är att
söka i en tilltagande dödlighet bland negrerna, hvil-
kas antal på sista 22 åren minskats med öfver 135,000.
Anledningen till detta förhållande tillskrifves dåliga
lifsmedel och, brist på. erforderlig värci många andra
afseenden. . Många plantager hafva redan länge legat
öde och andra äro ej odlade utöfver hvad som ert-
fordras för betäckandet af kostnaderna. Regeringen
har flera gånger försökt att medelst anläggningar af
nya fabriker centralisera eller höja sockeriiilverk-
niogen, dock utan framgåsg. Den omständighet ati
d3 flesta pantsgerna tillhöra frånvarande egare hin-
drar, användandet af större kapitaler för. kulturens
upphjelpande. Det fordom bestående förbud mot ut-
försel till-sila andra länder än Holland är nu upp
häfvet och endast en differentialtull af 9 , proc. är
anbefalld för främmande fartyg, Surinam levererar
emellertid årlig n 80 å 90 rika skeppslaster till hol-
ländska marknaden. Den från Holland tid efter an-
nan försökta europeiska kolonisatioaea har missiyc-
kats till följd af de fria negrernes fördom mot hand
arbete: och finanserna äro slutligen så förvirrade, att
moderlandet årligen måste leverera ansenliga bidrag
för bestrid2ndet af förvsltningskostnaderna.
Curacao, Bonaire och Aruba hade år 1848 till-
sammans en befolkning om 44,146 fria och 6.780
slafvar. Landtbruket inskränker sig hufvudsakligen
till fyllande af dessa öars egna behof; regeringen
har på sednare åren börjat att med ifver befrämijs
Aloge- och Nopal-kulturen och hade. deraf 4848 en
utförsel af c:a 65,770 fl. Man boppas att här göra
cochenilleberzdningen till ex stapelprodukt; för öf-
rigt är salt den enda Vigtigare exportartikeln från
dessa öar. Handeln och skeppsfarten på Curscao är
deremot icke obetydlig, ehuru mera inskränkt än i
förra århundradet, då denna koloni utgjorde medel-
pusktien för den vestindiska handeln, hvilken endast
pårgrund af felaktiga lagar omintetgjordes. Sedan
1828 började man dock omsider inse misstaget och
Curegc20 gjordes nu till frihamn. Importen derstä-
des uppskattas för år 4848 till 4,500,000 gylten och
verksvälldes med 714 fartyg om, 36,758 tons, hvilket
mot år, 1848 visade en tillökasing af 62 fartyg, om
516 tons, På Bonaire och Aruba inklarerades å:
41848 338 fartyg om 42,668 tons.
Westindiska öarne S:t Ewustatius, Saba och den
holiävdska andelen af ön S:t Bartin räknade till-
sammans en folkmängd af 2845 fria och 4426 slaf-
var samt lemna någon utförsel af socker och romm;
18428 anlände till S:t Eustatius 280 fartyg med 7974
tons--och utförde. 25,000 socker, 2168. gallons
romm samt 243,850 I Yams. från S:t Martin le:
vererades då 383,000 fat salt.
Hollands besitiningar på kusten af Guinea.
Dessa inskränka sig till åtta militäriska poster, om-
ringade af vilda negerstammar, som iaka någon by-
teshandel; men jorden odlas icke eburu den dertil!
är särdeles användbar. Deremot sam!as här palm-
olja och -vaskas guld-i floderna. Någon annan in-
dustri förefinnes icke. År 1834—1847 börjades anr-
senliga--erbeten i dervarande- rikhaltiga guldlager,
som dock, då alla ditsända embetsmän och handt-
verkare hastigt föllo offer för landets osunda klimat,
ånyo afstannade. .