VT URUIAUSTUIIL Il alklllalUuadi äl. IA. 11. HULL Ddillmaste Stadsråd i Hanau. Hanau den 21 Sept. 1850. Kassel den 26 Sept. I morgon är ministerråd i Wilheimsbad, till hvilket landtdagsutskottet blifvit inbjudet, men detsamma kom mer att uteblilva. Landtdagsutskottet vägrar erkänna förbundsförsamlingen. Förbundsdagen, som utslocknat, kan, enligt dess åsigt, ej återställas genom någon laglig akt. Utskottet förklarar hvarje Frankfurterförsamlingens inblandning i Kurhessens angelägenheter för ett attentat mot denna stats säkerhet och oafhängighet, Avars regent alldeles icke varit notad uti sin landsherrliga myndighet uti kurfurstendömet. Kurhessen ställer sig und r folkrättens beskydd. Den 21 fattades i förbundsförsamlingen följande beslut i Kurhessiska frågan: o1:o Den Kurfurstliga Hessiska regeringen uppfordras att använda alla en förbundsregering tillgängliga medel, för att betrygga den ailvarsamt hotade iandsherrliga myndigheten i kurfurstesdömet; 2:o Den Kurfurstliga Hessiska regeringen anmodas tillika, att ofördröjligen underrätta förbuadsförsamlisgen om de vidtagna åtgärderna och deras resultat; 3:o Förbundsförsamlingen förbehåller sig att vidtaga alla erforderliga atgärder till återställande och betryggande af det lagliga tillståndet., Det:a förbundsbeslut har af Kurhessiska regeringen blifvit genom en kungörelse af den 23 Sept. offeatliggjordt, med antydan att en förordning om dess verkställande snart vore ati förvänta. Berlin den 26 Sept. Von Radowitz har blifvit utnämnd till minister för utrikes angelägenheterna. ÖSTERRIKE. Fältmarskalken, erkehertig Ferdinand dVEste har illa insjuknat på slottet Ebenzweier. ITALIEN. Provincialrådet i Aosta har, i likhet med de: i Ivrea, med betydlig majoritet föreslagit klostrens upphäfvande och kyrkogodsens sekularisation. Äfven distriktrådet i Alessandria har Llofordat ministeren för sin konseqvens i upprättbållande af de Siecardiska lagarne. I Villanovetta har till och med en biskopskongress beslutit att hos påfven understödja den sardinska regeringens sak, hvilken äfven England lärer understödja; hvaremot det klagas öfver att isynnerhet Österrike och den tvetydiga franska regeringen stå på påfvens sida. Emellertid hade det sardinska sändebudet Pinelli, på påfvens uppmaning, åter upptagit de afbru!na underhandlingarne. lär, hvarigenom landets universiteter, som i nära tvenne år varit tillslutna, ändtligen få åter öppnas den 1 Nov. Derjemte skall en kommission bildas, som på grund af betyg om politiskt uppförande skall bestämma hvilka som få immatrikuleras eller icke. FÖRENTA STATERNA. Den nya mexikanska territorialbillen, samt den texanska gränsbillen hade nu äfven vid Kongressen gått igenom i Representanternas hus. Om Texanerna ändå fullfölja sina anspråk på en del af Santa Få, och icke åtnöja sig med det dem erbjudna kontanta vederlaget, så måste de nu mera kriga mot hela unio: en. Den 7 Sept. var sn af Nordamerikanska Statsförbundets vigtigaste dagar, ty det var då, som Representanternas Hus afgjorde definitift de så länge omtvistade frågorna om de landsträckor, som genom redsslutet med Mexico tillfallit För-s enta Staterna. Sålunda är Kalifornien nu mera den 31:e staten i Förbundet, Nya Mexiko och Mormonstaten Uteh äro förklarade för territorier, och åt Texas bar anslagits kontant vederlag för dess anspråk på det nymexikanska området Santa F. Genom pluralitetens beslut att förkasta det så kallade Wilmot Prov:son, enligt hvilket Kongressen skulle äga att bestämma öfver slafveriet i staterna, äfvensom genom dess beslut om Non-Interventionen, enligt hvilket Kongressen icke äger att mellankomma i de särskilda staternas suveränitetsrättigheter, är äfven för framtiden förebygdt att frågan om negerslafveriet någonsin kan störa sämjan emellan de slafhållende och icke slafhållande S:aterna. I Weser Zeitung förekommer från NewYork under den 9 Sept. följande, hvarom ingentipg förnissmes i de öfver England anlända nyheterna från NewYork, hviika gå till den 13 September: Genom det förfärliga oväder, sem mellan söndagsaftonen och tisdagen genormstormade landet, skedde oerhörda förödelser i staterna NewYork, Pennsylvanien, Connecticut, Maryland, m. fl. Jemte den flyktigt uppskattade föriusten på egendom, till minst 4 millioner dollars, beklagar man ännu mer ena mängd menniskors undergång. Regnet nedstörtade i sådana skyfall, att den ofantliga sträckan ulåt hela östra kusten, från Lorenzoviken till Mexikanska viken, icke i mannaminne hemsökts af dess like. Bryggor, dammar, grundmurade trevåningshus störtades af öfversvämningen som korthus. Kring den till baf förvandlade trakten drefvo träbyggnader, vagnar och hästar, likt rötskal. Hela familjer dränktes. Smärre byar, om 40 till 50 bus, äro alldeles försvunna: i andra saknas 10,20, 30 och änru flera bland invånarne. Schuylkill och Lehig-kanalen i Pennsylvanien äro på flera ställen genombrutna, och skepparne derpå hafva gått förlorade jemte sina fartyg. En mängd qvarnar tros vara bortförda, ty tusental mjölrat medfördes af floderna, så snart dessa åter kunde urskiljas från öfversvämningen omkring deras stränder. Flera jernvägar äro alldeles eller styckevis ofarbara; de elektriska telegraferna bafva till största delen förstummats och hafva derföre sannolikt äfven gått under. I Philadelphia förstördes gaslysningsanstalterna, varigenom staden, under den samtidiga bristen på möänsken, försänktes i fullständigt mörker. JA NA Sr FA a EK nr —— mm ; a a nea Påfven hade den 16 Sept. utfärdat ett cirku-l: OM — mr dt — — —mm p—a —-—— 2 ms Ar mm mm AT KA — — fr rn nn T ty PMM ÖÖM 40 — ( MÅ DHD — MM AA —pr—