er ms RE An RR RS en EE OR ET
naturligtvis lemnadt till ikarens insigt och
erfarenhet i hvarje fall. Men jag sjelf har på
militärhospitalerna, utan all! undantag i kall-
vått linne inslagit-de-af den verkliga cholteran
anyripne och kastigt och ihå lärde frotterat
isynnerhet ryggråden ; derpå invecklat dem i
torra filtar och låtit dem dricka kallt vatten,
ena gläset på det andra. — Inom kort utbröt
en häftig stark svett utur hudens alla porer;
uppkastning, utsot, kramp upphörde, pulsen
höjde sig och den sjuke hade ingen cholera
mer: En eftersjukdom har jagsefter denna be-
handling, aldrig sött öch jäg har på detta sätt.
befriat otaliga sjuke; icke en enda har dervid
dött för mig.
Det är en i sanning bedröflig företeelse när
man ännu i-dag-ser, att det-gifves läkare; som
i defiäkta orientaliska cChöleran söka sin hjelp
i det symptomatiska; förfarandet och således
för uppkastniögen fordra de ena, för afförin-
gen de dropparna; litet torr frottering -på ex-
tremiteterna -möt krampen;: ett litet pullver
för svårigheten att Svälja, torra värma säker,
haffepåsar, Värmflaskor-o. s- v--tillhudens-upp-
värmande, små; ofta förnyade hudretelser och
dylikt onyttigt, tidsödande tyg. I uppfinningen
och användningen af sådana symptomatiska små-
medel utah ändamal öch följd äro sådana lä-
kare ända till äckel uppfinningsrika; de be-
tänka icke; att! den, af verklig-asiatisk cholera
anfallne afskyr hvarje inre medikament, upp-
kastar allt som . ingifves, endast trånar-efter
kalit: vatten: och-betråktar :som -sin:störste väl-
görare hn hvar, som räcker honom detta. En;
symptomatiskt handlande: läkare har ännu al-,
drig räddat en cholerasjuk-.(?); lika litet ha
andra däkare gjort detta då de använde skilj-
aktiga preservativmödel, choleradroppar, anti-
cholerasyror -0..8. VD
D:r Fleischer bar stadgat sin öfvertygelse om
choleräns miasmatiska natur — i- likhet med
de fleste -bland :dem, som med: egna ögon följt
cholerans gång — och utlåter sig häröfver äf-
vensom öfver spärrningsåtgärder sålunda:
De mot choleran uppställde kordongerna
blefvo mestadels dragne djupt in i det ännu
friska landet. De afhöllo (skenbart) sjukdönfen
just jemnt så lång-tid, som: denia hade nödigt
för att: genomtåga det friska landet ända till
stängningen. -Anländtill kordongen går bhony
om-henne så -behbagar, lätt fram öfver den-
sammoay eller springer den förbi. -Derför äro
spärrningar; kordonger, karantäner och andra
slags stängningsåtgärder Väl användbara mot
sådana sjukdömar, som fortplanta sig genom
budabsorption och 2i Iträngra och strängare
mening : äro kontagiösa, såsom tt. ex; pesten;
men använde: emot cholerah äro de icke på
rätta stället. De bli lärt värre än choleran
sjelf och stegra, i det desåstadkomma fruktat,
bekymmer och brist på näringsmedel, predispo-
sition för henne. Då för öfrigt farsoten med
förkärlek anfaller stora menniskomassor, så-lik-
som tager man, genom störa städers spärranide,
sannerligen farsoten bjelpsamt under armarna.
Man spärrar städer och hus, då man heldre
skulle tömma: dem, bemödar sig att förstöra
det (förmenta) vid alltihg fästhängande. sjuk-
domsämnet, och dock kan man theoretiskt gan-
ska lätt bevisa, att cholera-miasmat ej Kan
fastna vid effekter, såsom ock erfarehbeten
tillräckligt bekräftat, att sjukdomen ingenstä-
des blifvit utbredd genom effekter. Man des-
infigerade godtyckligt under 53 till 40 dagar
lefvaände individer, som man trodde vara :be-
fruktade. med eontagium, och likväl är en så-
dan chölera-ämmets ineubation (liggtid till ät-
veckling. öch utbrött) icke uppvisad; men om
så Vore så skulle hvarken. 5. eller 40..dagar.
förslå, då man ju rätt .så- väl kunde uppställa
grundsatsen att sjukdomen först utkläckes efter
år och dag. d
Mot kontagionisternas påstående att chole-
ran beständigt framgår från sjuka områden till
angränsande friskavs— vilket de änfö exEist
kunna förklaras gehom öfVerförändej utlåter Sig
författaren: 4 SÅ
Att choleran hittills ständigt fortgått från
Ostindien, det är visst; men att hennes fram-
tågslinier tillvext, stycke för stycke, endast
skulle kunna förklaras derigefiom, att hon sän-!
der sitt contagium förexgig till det friska lan-
det, det är ett obevisligt antagande. Vida
bättre låter sig detta factum förklaras genom
ett miasma. Der choleran herrskar är hvar
och en omgifven af samma lufttillstånd, der-
före är insjuknandet så allmänt, så egendom-
ligt fördeladt och till graden så skiljaktigt, att.
endast få menniskor ieke bli genom enstaka
cholerasymptomer erinrade om den herrskande
sjukdötisgenien: Själva Tea otbständigheten att
choleran. ej utbreder sig högre. än. 5000 fot öf-
ver: hafsytan talar-för: hennes-miasmatiska: na-
tur, då miasmat i sådana höjder måste bli, med
luften, så förtånnädt, att det ej mer kan offi-
ciera ..menniskokroppen; ett contazium skullet
dergmöt genom eh sådan Tuftförtunhing Visst
ej förlora kraften. Att cholerans fortgång i alla
rigtningar också. är: svår. att förklara ensamt
utur ett: miasma kan likväl ej nekas, och man
har derföre (med skäl) tagit sin tillfykt till
telluriska inflytelser. Nu är det en sanning,
att choleran- ofta plägar följa stora floder och
farvägar, likväl har hön äfven följt de föga be-,
sökta och alldeles förskonat enskilda landsträc :
kor. Någonting jordytan tillhörigt gynnar el-
ler inskränker ostridigt hennes utveckling, öch
detta något är otvifvelaktigt lufren. Sumwpluft
och duft, hvaruti. många menniskor sig befinna,
gynna farsotens uppträdande. En: sådan med
miasma Beffuktad Tuftmassa, när den kommer
i beröring med ett annat ännu friskt luftlager,
tänder i-detta en ny cholerakarakter, demsjuka
luften. verkar på den friska såsom genom eti
contagium, men icke omedelbart på menni-
skorna, utan spå ortens atmosfer, och denna
blir smånitgom sjuk genom en utvecklingspro-
cess. — — — Ofta står eboleran stilla på ett
ställe. hela veckor, utan- att.angripa angrän-
sande ställen och hon fordrar endast på en-
skilda gator: sina offer — tills ett re?zniväder