sf det strandade skeppet, som öfvergeneralen inköpt för
armeen? Fort! J skaffen mig till aftonen det begärda,
eller skall jag veta attskaffa mig det sjelf på er bekostnad.n
Man var sysselsatt med varornas inpackning. Vid
skrifbBorden rådde den största oreda. Ordonhaiser kommo
och gingo. Allt hade utseende af brådska och fara, Jiksom
stode fienden redan för dörren.
Jag hör och ser, kapten, att ni är i begrepp att lemna
Gerace! sade hr Linthi.
Befallningen dertill ankom i morse,, svarade kaptenen.
pVi skola draga os: till Montleone. Hvad er och edra
Triestiner- reskamrater angår, så är generalens vilja att ni
lemnas fritt val att gå med oss eller icke. Som vän må-
ste jag råda er att sluta er till oss. Inom få dagar skall
Gerace vara besatt af en bland de röfvarhopar, som redan
nu göra bergen oäkra. Ni kommer i lifsfara bland dessa
odiscipliperade band, för bvilka ingenting är heligt. Jag
skulle ingenting säga om det vore fiendens regelbundna
trupper, som ryckte in.,
När rycka vi ut?
,Trummorna skola väcka er i morgongryningen. Men
håll er i hvarje stund färdig till uppbrott
M-d detta besked begaf sig Fortunatus till huset
Marcoli.
XX.
FÖRSONINGEN.
Här satt den lilla familjen tillsammans i djup förstäm-
ning. Den sköna Eufemias ögon buro ännu spår af de
tårar som släckt deras glöd. Cecco bemödade sig i mod-
lös nedslagenhet, att då och då tillbviska henne ett lug-
nande ord, hvaraf han likväl sjelf tycktes vara i behof.
Fru Marcoli, qvald af fruktan, trippade än till bordet, är
till eldstaden, än satte hon sig stum bland de öfriga, är
utbröt hon i högljudd klagan. Hennes man, annars alltic
den gladaste, blickade, raed stelt allvar i sina miner, tigan
de ut i rymden, liksom rufvade han öfver allahanda för
slag; han sprang stundom upp, gick ett hvarf omkrin;
rummet och mumlade en ed mellan tänderna.
Vet ni det redan? rop:de han emot herr Lintbi
Steilianärne äro med en oerhörd öfvermakt i antågande
lall vår pöbel sällar sig till dem; fransmännen utrymm:
lstaden, öfverlemna oss åt vårt öde och uppsöka qvarlef
I vorna af vår flyende här.,
Vid vår kära Jungfru och alfa himmelska helgon!
linföll fru Marcoli, i det hon fattåde herr Linthis hand
lyhvåd tänker ni nu göra?