,Hvem kan väl vilja böra dina fantasier? Mina herrar
fortfor den gästvänlige värden, i det hån vände sig till d
andra, nsignor Capo Ruota) har ibland hårdsmälta infal)
Annars — och här ställde han ordet uteslutande til
Schweizaren — vär cavaliere Pasquale min kusin, en grund
Järd herre, det kan jag icke neka.
Cavaliere. Pasquale grinade vidrigt och hånfullt unde;
sin blå mössa, framsträckte. den långa magra halsen oci
hviskade halfhögt: Har bårdsmälta infall! Nå ja, der ba
du ett att smälta på till natten. Hör, kusin!
Och nu talade han långsamt och entonigt: För någr:
dagar sedan hafva omkring: tusen tappra bannlysta land
stigit vid Cap Spartivento och Rocca. Imperiale, och sprid
sig ibland bergen; detta har jag föranstaltat, jag! J ve
ten icke hvem jag är! Inom sex veckor — märk det —
står hela konungariket under vapen, och prinsen So
sen-Philippsthal med tiotusen Sicilianare utanför pel
portar. — Addio! Tugga nu cch smält, lilla kusin!)
Dermed reste sig den hedervärde Capo Ruota med der
vid ett band öfver axeln hängande smutsiga gitarren un
der armer, och smög sig, triumferande och leende för si;
sjelf, med långsammay tysta steg på tå, ut till sofrummet
Bry er inte om honom! sade signor Marcoli till her
Lintbi. Han har den vanan att prata litet bredvid mun:
nen, fastän han var den bäste advokaten i landet och slut
ligen Capo Ruota vid Calabriens öfverdomstol. Men eme-
dan han hade satt sig i hufvudet att förbättra vår stats
författning ochslagstiftnings men icke fann gehör, smädade
han hof och minister, hvarför han ett helt år försmäkta
i fängelse, och bjelpte derefter Fransmännen. Och d?
dessa 7 ville skicka honom på dårhuset, för hans gudlösa
tungas skull, svor han också rätt tappert öfver dem.,
Jag tror att ända sedan anno 99 drömmer han om
sin parthenopeiska republik, anmärkte en af presterna
Det måste dock vara någonting, sade den andre; folk
talar om att han skall stå i nåd hos den gamla drott
ningen i Palermo; Han är ofta borta och penningar fat
tas honom aldrig. Det är något särdeles med honom
) Capo Ruota kallades en af de tre rättslärda medlemmarne
öfverdomstolarne i de neapolitanska provinserna. z