liga och andra inrättningar bestämda anslag, och a
sådana till visst belopp bestämda fonder, som ärc
för särskilta ändamål anslagne eller gifae, kanslerr
skall ega att öfrige fonders inkomst efter omstän
digheterna använda för tillfälliga bekof m. m.
utan att ens behöfva oftare än i vigtigare fall in.
hemta konsistorii betänkande, innan han sitt beslu!
fittar.
Hvem ser ej, hvarthän dessa stadganden syfta?
Hvilka fält för godtycket skulle ej dylika stadgan-
dea beredal Och hvilken tacksam bana skall e
lycksökeriet göra siz på dessa fält, der icke blo
fullmakter, utdelas i skygd af båda ansvarslöshet oct
förbud emot besvär, utan äfven inkomsten af betyd
liga fonder kan disponeras till gratifikationer, rese
gipendier, författarearfvoden m. rm. för dem, som
bafva att fröjda sig åt nådens solsken! Men icke
nog härmed. Det kunds hända, att den lyckliga
som skell framdsagas, icke utan att väcka för myc-
ket uppseende skulle med don bästa vilja kunna
utnämnas till någon al de befattningar, som föru!
vid universitet finnas. Förslaget vet råd äfven för
detta fall. Adjunktsembetsna, com hitiills varit fä-
stade vid vissa vetenskaper, skola nemlizen håden
efter, med undantsg blott af adjunkturen i latinet
upphöra att vara det och blifva på ca rörlig fot, in-
om hvarje fakultet. Det blefve således tillfälle aut
vid första ledighet uti hved facxz som helst, t. ex
inom filosofiska fakulteten, kunna skapa en ny tjen:!
uti snart sagdt hvad annat fack som helst. Det är
t. ex. efter det sålunda föreslagna systemet ingen.
ting, som hindrar kanslern att, i häcdelsa adjunk-
turen i astronomi blilver ledig, uir ea adjunk!
I numismatiken eller i heraldiken i stället, och de!
med åtnjutande 2f den lön, som förut kommit astro:
nomie observatorn till godo, o. s. vV.!
Då vidare de föreslagna förfa:tningarne, som skull:
erhålla Konungens sanktion, uti allt som rörer de!
egentligen vetenskapliga af universitets-institutioner-
na, äro till den grad obestämda och sväfvande, ati
t. ex. i afseende på sjelfva fordriagarne vid exami-
na, såväl för de akademiska gradersa som för de
olika embetsmannariktningarne, endast namnen på
några dervid förekommande vetenskapsgrenar i den
största allmännelighet uppräknas, utan att det om-
fång, hvartill hvarje vetenskap anses böra uti exa-
men ingå, på ringaste sätt dervid antydes, men ål
kansleren deremot makt i allmänhet är förbehålles
att besluta och utfärda instruktioner och reglemen-
len m. ip., så kunna vi icke förstå detta anrorlun
de, än att det äfven skall blifva kansktens befo
genhet att närmare bestämma fordringarne vid de
särskilda exsemina. Utom det orimliga deruti, att
fordrizegarne vid embetsexamina sålunda skulle be-
stämmas af en underordnad myndighet och icke al
Kongl. Maj:t sjelf, inses lätt, hvilken olägenhet skulle
kunna uppstå derigenom att, då hvartdera univer-
sitetet står under sitt särskidla kanslersembete, in-
struktionerna kunde biifva helt andra för examens-
kommissionerna i Upsala än för dem i Lund, for-
dringarne följaktligen olika, och betygen till följe
deraf inkommensurabla.n