liga och andra inrättningar bestämda anslag, och a sådana till visst belopp bestämda fonder, som ärc för särskilta ändamål anslagne eller gifae, kanslerr skall ega att öfrige fonders inkomst efter omstän digheterna använda för tillfälliga bekof m. m. utan att ens behöfva oftare än i vigtigare fall in. hemta konsistorii betänkande, innan han sitt beslu! fittar. Hvem ser ej, hvarthän dessa stadganden syfta? Hvilka fält för godtycket skulle ej dylika stadgandea beredal Och hvilken tacksam bana skall e lycksökeriet göra siz på dessa fält, der icke blo fullmakter, utdelas i skygd af båda ansvarslöshet oct förbud emot besvär, utan äfven inkomsten af betyd liga fonder kan disponeras till gratifikationer, rese gipendier, författarearfvoden m. rm. för dem, som bafva att fröjda sig åt nådens solsken! Men icke nog härmed. Det kunds hända, att den lyckliga som skell framdsagas, icke utan att väcka för mycket uppseende skulle med don bästa vilja kunna utnämnas till någon al de befattningar, som föru! vid universitet finnas. Förslaget vet råd äfven för detta fall. Adjunktsembetsna, com hitiills varit fästade vid vissa vetenskaper, skola nemlizen håden efter, med undantsg blott af adjunkturen i latinet upphöra att vara det och blifva på ca rörlig fot, inom hvarje fakultet. Det blefve således tillfälle aut vid första ledighet uti hved facxz som helst, t. ex inom filosofiska fakulteten, kunna skapa en ny tjen:! uti snart sagdt hvad annat fack som helst. Det är t. ex. efter det sålunda föreslagna systemet ingen. ting, som hindrar kanslern att, i häcdelsa adjunkturen i astronomi blilver ledig, uir ea adjunk! I numismatiken eller i heraldiken i stället, och de! med åtnjutande 2f den lön, som förut kommit astro: nomie observatorn till godo, o. s. vV.! Då vidare de föreslagna förfa:tningarne, som skull: erhålla Konungens sanktion, uti allt som rörer de! egentligen vetenskapliga af universitets-institutionerna, äro till den grad obestämda och sväfvande, ati t. ex. i afseende på sjelfva fordriagarne vid examina, såväl för de akademiska gradersa som för de olika embetsmannariktningarne, endast namnen på några dervid förekommande vetenskapsgrenar i den största allmännelighet uppräknas, utan att det omfång, hvartill hvarje vetenskap anses böra uti examen ingå, på ringaste sätt dervid antydes, men ål kansleren deremot makt i allmänhet är förbehålles att besluta och utfärda instruktioner och reglemenlen m. ip., så kunna vi icke förstå detta anrorlun de, än att det äfven skall blifva kansktens befo genhet att närmare bestämma fordringarne vid de särskilda exsemina. Utom det orimliga deruti, att fordrizegarne vid embetsexamina sålunda skulle bestämmas af en underordnad myndighet och icke al Kongl. Maj:t sjelf, inses lätt, hvilken olägenhet skulle kunna uppstå derigenom att, då hvartdera universitetet står under sitt särskidla kanslersembete, instruktionerna kunde biifva helt andra för examenskommissionerna i Upsala än för dem i Lund, fordringarne följaktligen olika, och betygen till följe deraf inkommensurabla.n