anabaptismens lära själf Pöisstänkt, och med svåra
straff. förföljde. regeringarne vederdöparne som rebel-
stecev (Engelhardt, Handb. i Kyrkhistorien III, Lund
4837 sid. 271). Dencsträngt Lutherske Gunerike gif-
ver dear dock det vittnesbörd, att de i seduara fi:
der Uttärkt sig för eh praktisk Christeådom, och
tillägger, att hela föformötta Kyrkan möjligtvis 80
dag öfvergår till anabaptismen. — — Läsaren kar
nu sjelf anställa sina betraktelser öfver saken (Ois
håusens Bibl. Commentar är på svofska öfversatt al
en iheolozis, doktor och rekommenderad af erkebi-
skopen, biskop. Butsch och Fahlerantz, och åtgkilligs
professorer ; Neander, Christina kyrkans grundläga-
ning om. -mssäröfversait af doktorStenhammar). O-;
mannen Nilsson vatit en-bland dem, som ålidetes
a frågat efter hvads som står i den hel. Skrift, då
j äde, Kan lemnats oäntastad som en rättrögen; men
då Han vill lära känna dess lära, och framlägger sit
uppfattning deraf, så dömes han i ett christligt-p:o
testantiskt laed.till landsförvisning, derföre att: han:
uppfattning ej är lika med statskyrkans! Trosarti
köln om kyrkans öfelbärhet tillhör dock dea Påf-
Visks, icke den Protestantiska kyrkan, ulan förne-
as at enna. sednare, såsom reformationen ock ut
gick från denna förnekelse. . Genom sådana domar
som -den nu afkunnade öfver Nilsson, träder likväl
dem protestantiska kyrkan in praxi in på katholi
cismens gebit:
Hvarje .Fedlig vän till den Iefvande protestantiske
stendemen kan icke annat än med grämelse åse
sådant... Ref. önskade aldrig mera någon sådan dox
afkunnad. hvarken här eller der och. aldraminst i
Sverige. Mensref. vet dock; att många icke äro a
hans tankar, isynferlict i det hierarchiska lägret,
och derföre frågas : om det var rätt med Nilsson.
att han Uomdes till landsförvisning? hvarföre hafv?
icke allaredan de lärde och högt uppsatte män, som
utgifvit och rekommenderat skrifter, hvilka förnei;
Parndöpets apostoliska Urspruvg, fått dela samma el-
ler ännu hårdare: öde enligt Kgl. Br. den 2 Mcj
47851? Hvarföre då icke aflysa och förbjuda Bi-
bein och all forskning, att sådana oroligheter ej mer:
måtte uppstå? Om H. H. erkebiskopens plan att,
vid theologiska arbetens öfversättande på vårtspråk,
utgallra;det som. kan vara. neologiskt: (se hans För-
ord.till Winers Real-Lexikon) är räta sättet at
komma till sanhingen; törde vara nog problematisk.
Bättre vore det visserligeti att vid afvikelser tage i i
munnen Pauli ord: Pröfver all ting, soch behåll.r
det godt är (4 Thoss. 5: 21), och Cbrysostomi ord:
När du vill köpa kläder, så beböfver du flera köp
män än en, och hvarest du finner de bästa varor
der köper du; -Derföre-måste ock folket-gå omkrink
till alla lärare ochrundersöka, hvarest den renas e
sanning finnes, och hvarest den är förfalskad. Ty
det är ickö förbjädet att lära kärna allas deras bs-
kännelse ock välja det bästa. Apostelen säger: Pcöf-
ver allt.