a all Tätt av vOgaRgHa UC Vridiunad IneaUeiine itlli-d 0 ståndsbeviset, förmält, bland annat, att, efter dat har fick tillåtelse awt utgifva tidningen Reformp), hadel1 en tidoing dels under ett sådant namn, och deis,)d efter särskildt tillståed, under namn af Reform,ld Tidning för Arbetareföreningen, utkommit, intill-p dess ud tidningseumret för den 29 i samma månsdli rillkännagas, att tidaingern skulle uppböra, tamt attlg dessutom två tidningsnumror under titel: Reform,l lidning för Arbetareföreninger, lemnas såsomlo ersättning för Folkets Röst, utkommit, begge numu rea mot Widlunds vilja och det först utkomne, utan att ban sådent afvetat, hvårefter Wislund den 4 il, aeun månad, skriftligen hos bans exc. justitiestats-l,; ministern anmält, att den med Widlunds namn un-l, dertecknade och till justutiestatsexpeditionen inlem-) nade ansökning om rättighet till utgifvande a tid-l.j nivgen Reform, Tidning för Arbetareföreningen,) i voro utan hans vetskap tillkommen, äfvensom Widtj lund anhållit, ett, då efter all anledning Borg och). Persson voro de, som falskligen lätit teckna namnetl, och inlemrat ansökningen, sådana åtgärder, som kun-ly de avses nödige, för avi i laga ordning beifra dennalq handling, hvilken af Widiund benämnes dåd, måttel, vidtagas. n Vid öfverväganda af hvad sålunda förekommit, innan ifrågavarande från hens exc. hr justitiestatsministern till justitiekanslersembetet öfverlemnadelj, avgifvelseskrift ingafs till jusutiestatsexpeditionen;l., fioner justitiekanslersembotet, enär anledning ickelp saknas, att undertecknandet och inlemnandet af an-l,j sökningea om tillstånd att få förändra titeln på tid-!p siogen Reform skett med boktryckerikonstförvandten ry Widlunds -vetskap och samtycke och han dessutom ly,, aj bestämdt uppgifvit bvem som skall, efter hvadi;r Widiund förmält, felskligen tecknat eller låtit teci-la; oa hans namn under berörde ansökning, sngifvelse-, skriften icke föranleda till någoa justitiekanslersern-;; dbdtets åtgärd. Stockholm den 49 Juli 4850. o Rätteligen utdraget, betygar A Ex officio C. P. Laurin. la — Vid samma afdelning företogs äfven till fort-si satt handläggning tryckfrihetsmålet mellan styrman-fi aen Huldt och notarien F. Sjöberg, dervid kärandest ombudet notarien Zethreus och svaranden personligen sig infunno, äfvensom konstförvandten Hedman,lc som haft tillståndsbref å tidningen Folkets Röst,!g deruti den åtalalade artikeln varit införd, tillstä-)b deskom. i -Hr Sjöberg anhöll få såsom vittnen afbörda när-!v varande kommissionären Almqvist, battmakaren Carlld Lorenz Junior och konstförvandten Kalmejer. Aftl: dessa äberopade. vittnen sökte hr Zetbreus jäfva hris Lorenz på den grund att han vore hr Sjöbergs bandt-n langare och rättegångsrefe ent i hans tidning, hvil-B ken jäfsanmärkning rätten likväl ogillade. Tillfrå-lg god, öfver hvilka omständigbeter han ville hafvala vittnena hörde, tillkäncagaf Sjöberg, att Almqvist och Lorenz skulle höras derom, huruvida Hedmanijst vid undertecknandet af ett i tryckfrihetsmålet mel-s lan grosshandlanden Philipsson och notarien Sjöbergb vid rådhusrättens 4:de afdelnicg förstelt betyg, aflf innehåll, att han till Sjöberg öfverlåtit förlagsrätten ti will tidningen Folkets Röst, bvaraf Hedman vorelsi ansvarig utgifvare, varit nykter och vid redig sin-ld nesförfattning, samt Lorenz och Kalmejer derom, att!s tidningen Folkets Röst utgifvits på grund af Hed-k mans tillståndsbref. j Notarien Zethreus bestred vittneos hörande öfverls den förstnämnda omständigheten, enär Hedman, som lt sjelf bäst vore kompetent att bedöma sin sinnesförfattning, i Philipsonska tryckfribetsmålet förklarat, t att han vid underskrifvandet af ofvanberörde betygla varii af starka drycker berusad. F I anledning af denna invändning beslöt rätten, attle som det ifrågavarande betyget icke blifvit vid denna afdelning af rådhusrätten företedt, kunde något vitt-!B nestm.ål öfver detsammas tillkomst icke beviljas. Pp Hattmakaren Lorenz och konstförvandten Hedman lå fingo härefter aflägga vittneseden och berättade: Lorenz: Att han i September månad förlidet årld blifvit af förläggaren till tidningen Fäderneslandet !r engagerad såsom rättegångsreferent, hvilken befatt-)s ning ban bibehållit, sedan tidningen den 4 Oktoberls öfvergått i boktryckaren Huldbergs ägo och underld rubriken: Folkets Röst hufvudsakligast redigerats aflp br Sjöberg; att första numret under den förändradelr rubriken utkorsmit den 6 Oktober och att Lorenz, för att lemna manuskript, dagen förut inkommit på ls! sätteriet, der Hedman varit sysselsatt med sättning!n på tidningen; att Lorenz då gratulerat honom attlk vera utgifvare af en tidning, hvilket förhållande afls! Hedman icke motsagts, utan bade han tvärtom om-lja talat. att han nyss fått tillståndsbrefvet, hvilket hanlb visat vittnet, under yttrande, att han skulle lemna det åt tidningens förläggare, boktryckaren Huldberg;b att Lorenz, då han antog engagement hos Huldberg,b frågat honom, om han hade någon ansvarig utgif-!S vare, hvarpå han sverat att han hade en af sina ar-Ir betare vid namn Hedman, och på fråga någon tidlh derefter, om han innebade tillståndsbrefvet, hadeli: Huldberg svarat, att det vore riskabelt att utge enltidning utan tillståndsbref, hvaraf Lorenz slöt, attin detsamma. blifvit till Huldberg öfverlemnadt, och vore vittnet så väl af detta, som andra yttranden fultlr öfvertygadt derom, ehuru vittnet icke kunde tagal:; det på sin ed; att tidningen utkommit hvarje lördag till årets slut och att Hedman af hvarje nummerlb läst första korrekturet, för att se hvad tidningen in-s! nehölle; förklarande vittnet slutligen, att han ville taga på sin ed; att tidningen af Huldberg wutgif-lE vits på grund af Hcdmans tillståndsbref. b Kalmejer: Att första numret af tidningen utgif-F vits första lördagen i Oktober mårad och derefterla utkommit hvarje lördag till årets slut; att Hedman flere gånger sagt, att han vore ansvarig utgifvarelf och derföre skulle få betaldt af förläggaren hr Huld berg, men vittnet visste icke, huruvida den sitoämnde någonsin varit innehafvåre af tillstånds-År brefvet. ; i Notsrien Sjöberg yrkade. att de vid rådhusrättens1 A4:de afdelning i Philipsonska tryckfrihetsmålet fördel protokoller måtte äga vitsord äfven vid denna afI delning, hvilket notarien Zeibreus bestred, för sål5 vidt de icke rörde den bevisning, Philipson åstad-!5 kommit, och då -Sjöberg slutligen föreställde honom ! r F v d h obehaget att nödgas besvära domstolen med sått höra alla de: personer, som förut vittnat i Philipsonska målet, förklarade Zethreus, att han skulle yttra sig bäröfver, sedan dagens protokoll-blifvit justeradt. Målet uppsköts på åtuta dagar. — Vid återföretagande i går af målet mot br Frsdrik Borg, för förment hädelse mot Gud, skullaj2 sktor sjelf i ställa eller åtminstone visat sig: hafva N låtit inkella-alla ännu i saken icke afhörda vittnen,! u:om lir Persson, om bvars hörande ban förbehållit att få åederiera yttra sig, då det visat sig om han rvomme hit till staden eller icke. Nu förklarade sig! häredshöfding de Berg, emeden alla återstående vittnen, utom ett som var tillsiädes vid rätten; blifvitl? eftersökta; men icke kunnat anträ as och troligen voro resta från staden utam att deras vistelseort vard horom bekan:, vilja från dessss hörsnde afstå, lika! I sem från Perssors, om hvers vistelseort hrde Berg icka heller hade någon kännedom. Det nu tilisudesvarande vittnet bief således det sista. Det hadel icke hört Borg ytt:a sig hvarken så som innefattas i! örsta fsågan, eller såsom i den andra, eller som i den tredje; icke heller hade vittnet hört Borg förl? öfrigt i sitt föredrsg yttra något Jasteligt elier smäteligt emot Gud, bans heliga ordeller sakramenten, huru vittnet med uppmärksamhet afhört hela företreget, och om han skulla hafva gjo:t det, så skuile -ådsna uttryck icke bafvå urdfallit hennes minne. Hiradshöfding de Berg begärde del af protokolerna Och fjorton dagars uppskof för au få itkomma med sina slutpåsiå aremot Borg hede intet 4 ro Kr