EUVFURBEFSFRO,
Uti inrättandet af skyttsällskaper såg prinsen nå-
got mera än blott och bart ett angenämt tidsfördrif.
Han förmenade, att hvarje socken skulle ega flera
sådana gillen. Målskjutniogsfesterna skulle hafva att
utdela sina bestimda pris, bildade af sammanskott,
och dessa pris skulle utgå i simpla, men goda gevär.
På detta sätt uppdrefves vapentillverkningen, och
landet skulle erhålla vapen och säkra skyttar utan
ringast2 tillskoit af statskassan
Hved som mest låg prinsen om hjertat var ung-
domens uppfostran och å!derdomens trygghet. Hen
hörde ej till det slag af philantroper, som uteslu-
tande eller med förkärlek fäster sig vid samhällets
fallna medlemmar, lemnande de nära vid fallets brant
stående åt sitt öde. Han ville förekomma broitet,
ej omhulda b.ottslingen; osh framför allt gifva rätt-
visa åt arbe:et. (Ferts. följer.)
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
Iaför rådhusrättens 3:te afdelning fortsattes i går
bardläggningen af -tryckfrihetsmålet mellan gross-
han landen Philipsson å ena sidan, och notsrien F.
Sjöberg, konstförvandten Widiund och boktryckaren
Well, å den andra, och inställda sig vid upprop af
målet, kärandens ombud v. notarien Dufva och å
svarande sidan notarien Sjöberg och konstförvandten
Widlund, den sednare åtföljd af sitt under rättegån-
gen antagna biträde, notarien Printzenskjöld, äfven-
som studeranden Borg, hvilken blifvit kallad att för
upplysningars meddelande höras i målet, tillstädes-
kom: hvaremot det anmäldes, att boktryckaren Wali
väl- varit uppe i rätten, men i anseende till ange-
lägaa göromål måst aflägsna sig.
Protokollet för förra rättegångsdagen justerades,
dervid herr notarien Dufva gjorde den anvmärknin-
gen, att det endast varit hans mening att yrka, att
derest studeranden Persson, som måhända lemnat
fäderneslandet, icke kunde anträffas med kallelsenatt
sig vid rätten inställa, sådant icke måtte lägga bin-
der i vägen för målets afgörande, men: alldeles icke
den, att Perssons uteblifvande, om Hanblefve behö-
rigen kallad, ej skulle kunna verka uppskof isaken.
Sedan det genom vederbörande konungens befsl!-
ringshafvandes försorg erhållna beviset, att kallelsen
blifvit hr Persson tillställd, upplästs, företedde br
Borg en läkareattest, som han förmälde sig hafva i
bref från hr Persson inhändigat, af innehåll,j att
feberkänningar och gastriska symptomer gjorde
en resa under hösten och vintern för hr Perssons
heisa högst äfvertyriig, äfvensom hr Borg upp-
läste och ingaf ett af Persson undertecknadt
skrifuligt anförande, deruti dence anböll attvarda
befriad från inställelse, - hufvudsakligast på - ex
grund, att br Pbilipssons åts! mot hr Sjöberg för
den åtalade artikeln icke hade någon gemenskap med
det ansvar Widlund möjligen. kunde anställa mot
Persson, för det, ban tillåtit hr Sjöberg utgifva eu
nummer af Reform) såsom ersättning ör Folkets
Rös; -anbållande Persson, att derest hans hörande
ansäpes för nödigt, det måste få ske inför närmaste
dorfåtol. Hr Borg berättade hbätefier, att boktryc-
karen Wall en dag kommit upp till her Borg och
Persson och anbållit,- ait, som tillssåndsbrefvet för
utgifrandet at Folkets Röst biifvit äterfordradt, ett
hummer åf Reform under rubrik: Reform, Tidning
för arbetareförevingen, mätte få utgifvas som er-
sättning för Folkets Röst; att hr Persson, som vore
ten egentliga förliggaren. af Reform, slutligen lem-
pat-sitt samtyeke och -att Borg, ehuru han ickerik-
tigt kunde gilla en sådan äteärd, likväl icke prote-
-serät råremot; dock hade Borg och, som han -vore
fullt öfvertygad. åfve -Petsson tagit för gifvet, att
ansvarige -utgifvarem konstförvändten Widlunds ssm-
tycke hsnill förut blifvit ut erkad:. Sedermera hade
Widlund (komimit upp till Borg och Persson och er-
k pt, avt hen för länet a rubriken erhållit, som hr
Borg ville minnas, 2 rdr bko, men att hen för fram-
tiden ville hafva någon-säkerhet i detta afseende,
och trodde sig ht Borg veta, att Widlund med Pers-
sor.s begitvande kontraherat med Sjöberg om utgi-
vande af ytterligare ett nummer 8f Reform som er-
sättning för- Folkets Röst.
Hr Borg -öretedde äfven bevis från justitiekanslers-
emnbetet derom, ätt Widlunda der anförde klagan,
ätt tillståndsbref. för utgifrande af Reform skulle
sökt; utan Widluwds vetikep och samtycke blifvit
ogillad, hvilken omständighet Borg förmenade utgöra
ett ytterligare. skäl. för -obehöfligheten- af Perssons
hörande i detta mål. . :
Notarien Dufva begärde, i avledning af br Borgs
berättelse, få anmärka, att ingen anledning förefun-
nes dertill, avt öfterenskommelse om utgifvande al
det ifrågavarande ersältningsnumret blifvit med Wid-
lund på förhand träffed, .hvarjemte br Dufva fram-
ställde den frigan, om Widlund eller Borg och Pers-
son haft någon tefattning med redigerandet af samma
npummser eler af dess innehåll tagit någon del, hvilke
båda förnekade, hvaremot br Sjöberg åtog sig med
vittnen styrka; att hrr Borg och Persson g nom stu-
deranden Birgmgn hemtat ctt exemplar af första er-
sätlningsnumret, innan det ännu blifvit utgifvet.
Kärande ombudet, roterien Duva, förmenade i
anledning of hvad som förekommit, att Perssons hö-
rand? i målet vore öfverfödigt, i Hvilken åsigt sva-
randen Widlunds ombud. notarien Printzenskjöld
in tämde, åfvensom. på fråga, Widlund sjelf. Hen
Sjöberg åter vidhöll sivt förut gjorda yrkande och
förmenade, att domstolen, fom en gång beslutat at
Persson skulle inför denpa rätt höres, ej kurde för
ärdra sitt eget beslut. Öfver denna fråga skul
dömstolen sfrunna utsikg den 93 dennes, hvartil
målet uppsköte. i
Den här ofvsn omnämnda hardlingen från justitie
kanlersec betet förtjervsr bär meddelas, såsom gen
ska upplysande i den omständigheten, att det om
grridda tillståedsbeviset blifvit af Widlund sjell dispo
A noradt till Bo-gs ch Perssons tegagnande.