RÄTTEGÅNGS- och POLISSAKER.
Kongl. Generaltullstyrelsen har till härvarande
Rådbusrätt instämt Kgl. Postverket, med påstående
att postverket måtte till styrelsen utgifva 53 rdr 16
sk. bko, hvilket belopp sammanräknadt fattats i 3:ne
särskilda, på olika tider från Götheborgs tullkam
mare hit remitterade penningepaketer. Målet före
var i går, dervid br tullfiskalen Wibom och post-
verkets ombudsman, hr mnotarien Beckman, sig in-
ställde.
Som vittnen hördes bankokassören Ot!t erström
kassaskrifvaren Dahlström och vakimästarne i tull-
styrelsen Norling och Boman, och inhemtades, at:
sed3n paketerne, såsom vanligt är, blifvit af en kam-
marskrifvare och ea vaktmästare i tullstjrelsen å
postkontoret uttagne, hade de blifvit i banken in-
lemnade af Norling och Boman; att vid öppnande:
af paketerne, som enligt åtföljande nota hvardera
bordt innehålla 200 rdr bko, saknats i ett 33 rd:
46 sk. och i hvardera af de begge andra 40 rdr;
att penningarne genomräknats först af kassören Ot-
terström, derefter af kassaskrifvaren Dablström och
sist af den tullvaktmästare, som inlemnat dem. Om-
slagen hade befunni:s fullkomligt oskadade.
Notarien Beckman åbero ade kongl. förordningen
den 46 Februari 1839, som stadgar, att då pennin-
gar saknas i rekommenderade bref, postverket icke
kan ådömas någon ersättning, förr än det blifyi:
styrkt, att tillgåog saknas hos den postförvaltare.
som blifvit ålagd ersättningen, på gruad hvaraf och
då det ännu icke vore visedt, att postförvaltaren j
Götheborg ens blifvit ådömd någon ersättning, ännu
mindre att tillgång hos honom saknades, hr Beck-
man å postverkets vägnar bestred stämningspåståen-
det. — Utslag skulle sfkunnas den 27 dennes.
— Inför rådhusrättens 3:dje afdelning hölls i går
ransakning med en gosse, Theodor Edvard Danell.
tilltalad för stöld. Denne olycklige lemnade ett ta-
lande bevis på, huru bastigt den, som icke fått åt-
njuta fördelarne af uppfostran, kan inkastas på brot-
tets bana. Utan synbart tecken hvarken till ånger
elier förhärdelse, men med en likgiltighet, som en-
dast det djupaste elände alstrar, erkände han allt,
hvarför han Var tilltalad. Saknande tjenst och, sys-
selsättning, hade han under någon tid begått tre
stölder. Först hade han från en piga, som vid Munk-
bron höll på att göra uppköp, ur en ficka på för-
klädet tillgripit en plånbok, innehållande 3 rdr rgs;
plånboken hade han i hemlighet bortkastat, och pen-
ningarne voro förstörda. Derefter hade han på Hö-
torget tillgripit äfven en plånbok, hvilken en piga,
som var stadd i handel med en bonde, lagt ifrån sig
på lasset. At innebållet, 2 rdr 43V, sk. rga, hade
han, då han antastades, haft i bebåll 2 rdr !, sk.
Sist had: han i Trumpetarebacken gått in i ett hus
och genom en på nedra botten öppen stående dörr
inkommit i ett kök; och som ingen fanns inne, hade
han medtagit en framme liggande silkesshawl. Denna
hade han sedermera till en qvinsperson Wengelin
bortbytt mot en mindre, hvilken han vid häktandet
innehaft; dock hade han icke för henne tillkänna-
gifvit att shawlen var stulen.
Ingen af målsegarne ver tillstädes, och som endast
egaren till shawlen, skomakaren Albion, var känd,
uppsköts ransakningen till den 20 dennes, till hyvil-
ken dag bemälde Albion skulle kallas.
— I dag var mångelskan Johanna Johansson upp-
kallad i polisen, för det hon i går i Munkbroham-
nen under svordomesr och skrik öfverfallit mångelskan
Björkman med knuffning och oqvädinsord. Kousta-
pela Lundström, hvilken fått höra skriket och kom
för att stilla oväsendet, blef äfven knuffad och oqvä-
ded af Johansson, hvilken, sedan flere vittnen blif-
vit hörde, fälldes till 83 rår 46 sk. bko böter.
— Uti Folkets Röst läses följande:
Ea uppassare å kötel du Commerce, förre hof-
lakeien Anders Olsson, tyckes vara en högst vild-
sint person. För någon tid sedan öfverföll och illa
misshandlade han en dräng å hotellet, för det denne
skulle hafva yttrat något om Olssons föregående me-
riter, och sistlidoe måndag stod Olsson inför råd-
busrättens ö:te afldelning, tilltalad af uppassaren C.
Aug. Eklund att, med uppsåt att skada göra, hafva
uppsökt Eklurd uti hans bostad J4 5 Salviigränd,
samt med våld dragit honom ur ett kök i förstugan
och derstädes misshandlat honom, såsom Eklund
uppgaf, derföre att ban skulle för någon person be-
nämat Olsson: Silfver Olssop, och hvilkot binamn
Olsson med all gevalt vill skubba ifrån sig.
Olsson erkände att han uppsökt Ekiund och, se
dan denne sjelfmant (?) utkommit i förstugan, för
nämnde yttrande tilldelat honom 5 å 6 slag.
Att börja med, förde Oisson sig ganska spotskt
inför domstolen, men blef något spakare, då flera
vittnen intygade att han verkligen ropat Eklund ut
i förstugan, samt derefter gensst begynt misshandla
honom. Målet uppsköts till näs:a mindag.
—— NE