ror af honom sjelf och af hans egen vilja.
Honom befaller ingen monark, han är sin egen
jurste, sin egen regent. Fri som luftens fågel,
drager han öfver länder, strömmar och haf,
och stannar eller går, efter sitt godtfin-
nande. Ni, br Bernard, kan icke upp-
skatta dessa känslor. För att förstå dem,
måste man hafva erfarit dem. Det gif-
ves starka själar, för hvilka intet på jorden
kan förliknas med dessa känslor, och som försaka
utan betänkande alla de lysande fördelar, som
annars erbjudas dem. Min dotterdotter Zehra,
min älskling, hör til dessa. För henne är jag
alltså obekymrad; hon behöfver blott min väl-
signelse. Min ande, min hela själ är uti och
med henne. Mel mina andra barnbarn är ett
annat förhållande. De äro mer eller mindre
svaga, och skola tryckas af lifvets bördor.
Emottag för dem och deras understöd detta
skrin. Det innehåller ett tusen louisdorer och
en guldkedja. Den sednare tillställer n min ål-
skade Zehra, om hon någongång skulle ivfinna
sig hos er. Hon skall förakta guldet, men ked-
jan, som ett minne af mig, skall för henne
vara dyrbar. Med de tusen louisdorerna under-
stödjer ni de andra barnbarnen. Men ni säger
dem icke att penningarne komma ifrån mig.
Gif dem aldrig mer än två louisdorer på en
gång. Men skulle någon af gossarne visa sig
ovärdig den stam han tillhör, jag menar, skulle
ban blygas för den och vilja ingå i något bor-
gerligt yrke, så öfverlemnar jag till er att med
penningarne grunda hans bosättning.
Detta, herr Bernard, hvad heträffar de mi-
mas framtid. Nu till er egen framtid! Denna,
jag tillstår det öppet, gör mig långt oroligare.
Ni har, mera genom lycka,; än förtjenstfullt
sträfvande, blifvit rik och förnäm. Nihar väl
samlat någon erfarenbet och äfven aflagt en
del af ert lättsinne, men i det hela är ni ännu
svag och fåfång. Jag har varit er rådgifva-
rinn2, er Egeria, och ni behöfde mig ännu. Ei
fru kan icke ersätta mig. Hon är svag, som
ni sjelf. Jeg tillstår att denna omständighet!
bekymrat mig, och att jag mycket öfvertänkt
men utan att finna något egentligt medel emot