Vendöme ifrån att drunkna, och för hans vid
detta tilifälle ådagalagda mod och mennisko-
kärlek förärade Vendömes invånare honom en
medborgarekrona. Jemte sitt regemente vista-
des ban sedermera i Valenciennes till April
1792, då kriget med Österrike utbröt. H:n
gjorde nu sitt första fälttåg. I slaget vid Vai-
my, den 20 September, stridde han i spetsen
för sitt regemente, oc: bidrog väsendtligen till
Dumouriers seger vid Jemappes, den 6 No-
vember. Medan ban vid armåen var syssel-
satt med förjagandet af de utländska härar,
som ho:ade dena vackland2 franska monarkien.
nådde revolutionen sin höjd och förvandlade
monarkien till republik. Ehuru Konventet lät
eftersätta och gripa Ludvig XVI och landsför
viste större delen af den öfriga Capetingiska
ätten, vågade sig Ludvig Filip ändå till Peris,
för att hemta sin syster derifrån och söka öf-
vertala sin far att resa till Amerika; han lyc-
kades i det för:a, men icke i det sednare, och
låtervände sedan till armeen, der han deltog i
belägringen af Maestricht, och i slaget vid Neer-
winden den 18 Mars 1793; men nu nödgades
:Jhan sjelf fly, och tog sin tillflykt till prinsens
-Jaf Coburg armå, som då låg i Mons. Österrike
lerbjöd honom generallöjtsants grad i koalitions-
armåen, men som han icke ville böra vsper
emot sitt fädernes!and, nödgades han äfven
lemna denna arme. Hans öfriga irrfarter och
a löden äro betanta. Såsom erinran derom må
i llikväl bär anföras hvad han sjelf antecknat i
rlea kronologisk tabell öfver sin lefnads märk-
.värdigaste tilldragelser, och hvilken går ända
från hans födelse till hans uppstigande på fran-
ilska thronen. Denna tabell följer här.
, NOTES ANNALES.
Händelser.
ev
TS VA VR a 6 VU VE ER RAR EA A
båd
vå
CM
oonard, guvernör.
n anförtrodd åt fru Genlis,
ie född.
öfverstefullmakt.
as; mönstring af regementet Chartres, i Ginet.
pat St Michal. Prinasen befaller förstörandet af en
hvars lemningar ännu ära qvar.
sndöma, Prinsen t ger befalet öfver sitt dragonrege-
regementet från Vendöme till Valenciennes.
batalj: vid Boussu och Quarignon.
ämnes till generalmejor. Han anför en brigad drago-
r marskalk Luckner.
ali) Inqvarteras, jemte sin brigad, i Metz, under ge-
arvilles befäl.
ämnes till generallöjtnant.
almy.
ris. Piinsen förenar sig med Dumouriez armå.
emappes.
Heriigen af Charire: reser till Paris för att bemts
och ledsagar henne till Tournay. Han söker fåfängt
far att draga sig undan till Amerika.
Chartres återkommer till armåen. Belägringen 2
t.
Neerwinden. Hertigen af Chartres nödgas söka en till-
insens af Coburg högqvarter vid Mons.
vägrat iogå i Österrikes tjänst med rang af general-
hastar han till Schweiz.
Baisel. Gustave de Monijoye träffar bono der, jemte
rieans och m:me de Genlis. De få ej qvarstadna i
ler Zug. General Moatesquieu mottager dem i Brem-
M:lle dOrleans i: flytiar der i ett kloster.
Chartres lemnar Bremgartea för en resa i Schweiz,
nästen uan pennicgar. Munkarne på S:t Gotthard
vom tillträde.
till Bremgarten, — M:r de Montesquieu skaffar en
åt den uage prinsen, under ett distadt namn, såsom
rofesseur) i ett läroverk (college,) i Reichenau.
m:r Corbj.
ertigzn af Orleans dör på stupstocken. Hertigen a!
var då i Reichenau. Det är der han ärfver titeln af
Orleans. :
nånaders vistelse i Reichezau, sammantriffar han åter
riten med general Montesquieu.
af 4794 temnaar den unge hertigen af Orleans, med sin
lie dOrleans, Schweiz; bon, för att i Ungern träffa sin
isessan af Conti, och prinsen, för att fara öfver till
er till Hamburg. Hans resa till Amerika uppskjutes.
cke förmår utföra sin plan att komma cmbord, gör
esa åt norden och besöker Köpenbamn, Sverige cch
Pp.
der från polen.
till Hamburg.