Vendöme ifrån att drunkna, och för hans vid detta tilifälle ådagalagda mod och menniskokärlek förärade Vendömes invånare honom en medborgarekrona. Jemte sitt regemente vistades ban sedermera i Valenciennes till April 1792, då kriget med Österrike utbröt. H:n gjorde nu sitt första fälttåg. I slaget vid Vaimy, den 20 September, stridde han i spetsen för sitt regemente, oc: bidrog väsendtligen till Dumouriers seger vid Jemappes, den 6 November. Medan ban vid armåen var sysselsatt med förjagandet af de utländska härar, som ho:ade dena vackland2 franska monarkien. nådde revolutionen sin höjd och förvandlade monarkien till republik. Ehuru Konventet lät eftersätta och gripa Ludvig XVI och landsför viste större delen af den öfriga Capetingiska ätten, vågade sig Ludvig Filip ändå till Peris, för att hemta sin syster derifrån och söka öfvertala sin far att resa till Amerika; han lyckades i det för:a, men icke i det sednare, och låtervände sedan till armeen, der han deltog i belägringen af Maestricht, och i slaget vid Neerwinden den 18 Mars 1793; men nu nödgades :Jhan sjelf fly, och tog sin tillflykt till prinsens -Jaf Coburg armå, som då låg i Mons. Österrike lerbjöd honom generallöjtsants grad i koalitionsarmåen, men som han icke ville böra vsper emot sitt fädernes!and, nödgades han äfven lemna denna arme. Hans öfriga irrfarter och a löden äro betanta. Såsom erinran derom må i llikväl bär anföras hvad han sjelf antecknat i rlea kronologisk tabell öfver sin lefnads märk.värdigaste tilldragelser, och hvilken går ända från hans födelse till hans uppstigande på franilska thronen. Denna tabell följer här. , NOTES ANNALES. Händelser. ev TS VA VR a 6 VU VE ER RAR EA A båd vå CM oonard, guvernör. n anförtrodd åt fru Genlis, ie född. öfverstefullmakt. as; mönstring af regementet Chartres, i Ginet. pat St Michal. Prinasen befaller förstörandet af en hvars lemningar ännu ära qvar. sndöma, Prinsen t ger befalet öfver sitt dragonregeregementet från Vendöme till Valenciennes. batalj: vid Boussu och Quarignon. ämnes till generalmejor. Han anför en brigad dragor marskalk Luckner. ali) Inqvarteras, jemte sin brigad, i Metz, under gearvilles befäl. ämnes till generallöjtnant. almy. ris. Piinsen förenar sig med Dumouriez armå. emappes. Heriigen af Charire: reser till Paris för att bemts och ledsagar henne till Tournay. Han söker fåfängt far att draga sig undan till Amerika. Chartres återkommer till armåen. Belägringen 2 t. Neerwinden. Hertigen af Chartres nödgas söka en tillinsens af Coburg högqvarter vid Mons. vägrat iogå i Österrikes tjänst med rang af generalhastar han till Schweiz. Baisel. Gustave de Monijoye träffar bono der, jemte rieans och m:me de Genlis. De få ej qvarstadna i ler Zug. General Moatesquieu mottager dem i BremM:lle dOrleans i: flytiar der i ett kloster. Chartres lemnar Bremgartea för en resa i Schweiz, nästen uan pennicgar. Munkarne på S:t Gotthard vom tillträde. till Bremgarten, — M:r de Montesquieu skaffar en åt den uage prinsen, under ett distadt namn, såsom rofesseur) i ett läroverk (college,) i Reichenau. m:r Corbj. ertigzn af Orleans dör på stupstocken. Hertigen a! var då i Reichenau. Det är der han ärfver titeln af Orleans. : nånaders vistelse i Reichezau, sammantriffar han åter riten med general Montesquieu. af 4794 temnaar den unge hertigen af Orleans, med sin lie dOrleans, Schweiz; bon, för att i Ungern träffa sin isessan af Conti, och prinsen, för att fara öfver till er till Hamburg. Hans resa till Amerika uppskjutes. cke förmår utföra sin plan att komma cmbord, gör esa åt norden och besöker Köpenbamn, Sverige cch Pp. der från polen. till Hamburg.