skänka storärtad skönhet. Trollhättafis fall är en
landskapstafla ensamt. Betraktade från åtskilliga
synpunkter väcka de beundran; men nedskådar man
i djupet från klippan som hänger öfver dem, så gri-
pes man lätt af en sjelfmördande svindel, en hemsk,
obeskriflig lystnad att kasta sig i det rykande svallet
och kämpa der med oundviklig undergång.
Vi dröjde blott ett par timmar i Stockholm och
foro derifrån med ångbåt till Gefle vid Bottniska
viken. Det är en sjöstad med omkring 10-000 in-
vånare, hvaribland flera rika köpmän och företag-
samma skeppsredsre; på skeppsvarfven bygges 1 an
senlig skala. Sista förändringen i Storbritanniens
navigationslagar hade väckt sanguiniska förhoppnin-
ger hos Gefles skeppsbyggare och talrika förfrågnin-
gar anlände ock från England; men ingen enda har
I edt till någon beställning. Svaret på de svenska
skeppsbyggarnes anbud har ständigt blifvit: Edra
priser äro för höga; vi bygga då billigare i Euog-
land. Eno skeppstimmermans dagspennivg är väl
endast sexton pence (4 !V; rdr) för 43 arbetstira-
mar; men sedan jag sett dessa arbetare handtera
sina verktyg, är jag öfvertygsd, att denna arbetslön
är drygare än engelska skeppstimmermännens. Med
undantag af det billigare priset på skeppstimmer,
har varfsägaren här ingen fördel fra för oss, och
våra skeppsvarf befaras ingenting afsvenskarnes med-
täflan. — En stor vacker bomullsfabrik är just pu
under byggnad 2 miles från Gefle, under ledaing af
en engelsk bolagsman m:r William Overcs, ef:er för-
slag och ritningar af m:r Fairbaien, Vattenhju-
let, 40 fot i diameter, likasom hela machineriet, för-
färdigas vid den sistnämndes stor2 faktori i Men:
chester. Spinneriet är beräknadt för 25 000 spind-
lar, utom väfveriet och blekeriet. Ett aldrig sinande
vattenfall från Testebo-sjön, om 37 fots höjd, lem-
nar här 150 bästkrafter.
Den välmående medelklassen i Sverige är i sjelfva
verket en utmärkt klass, i fall den öfverallt liknar
de redliga och storsinnade män, med hvilka jag ha-
de tillfälle att omgås i Gefle. Jag deltog i åtskilliga
middagar här, och blef dervid ej litet öfverraskad af
att finna mig midtibland ett samfund at Cobdeniter,
som tömde skålar för handelsfriheten och försvarade
den i grund af? omständliga och noggranna statisti-
ska undersökningar och jemnförelser; och detia ar
klarsynte köpmän, hvilka under tiden våga omkring
hundratusen pund sterling på en fabrikation — bom-
ullsspånad och bomullsväfveri — som i Sverige be-
skyddas af höga införselstullar! Dessa stolta män i
Gefle arbeta ändå både vid riksdagen och inom sin
ort, för reformer i haudelslagstifininges. Emedlor-
tid skulle bridstörtade förändringar blotiställa dem
för en täflan, hvarrå de icke kunsa vara beredda
ännu; de känna detta och inskränka derfö
yrkanden till en nadsättning efter hand af
tullen. Arbetslören är här 50 procent billigare ä
i Manchester. Komma härtill engelska machinerier,
med alla de sedaare tidens förbättringar, jemte till-
räCKig penningstyrka och omtänksam ledning af fö-
retaget, så kunna de innan kort uppträda utan frut-
tan, som medtäflare med utländningen på dennes eg-
na marknader. Måtte deras upplysta sträfvande stt
undanrödja ett tsnklöst, egennyttigt monopol, krö-
nas med den framgång de påräkaa, i trots af de
djupt rotade fördomar, med hvilka de nödgas käm-
pa, innan de kuzona lösa och undanrödja dem!
Sjutiotvå timmar, aldrig mindre, men stundom
mer, utgöra här den vanliga arbetstiden i verkstä-
der, fabriker och bodar. M:r Ovens ärnar för den
stora bomullsfabrikan inskränka denna tid, efter det
nuvarande engelska bruket, till 60 timmar. Exem-
plet skulle möjligen komma att följas af andra, och
grunden sålanda läggas till en bättre ordning än den
nu gällande. Behofvet påtalar den. Karlar, qvin-
nor och barn, sammanhopade i stort antal, förderfva
ej sällan hvarandras moralitet, när de sakna allled-
Ving till det bättre från annat håll. . Erfarenheten
har i England upplyst oss härom, men tillika om
medlen att af fabrikssystemet härleda en stor social
förkofran. I Frankrike, Belgien, Preussen och Ö-
sterrike, som nu mera öfverflöda af fabriksinrättnin-
gar, har man dercmot ännu gjort föga, eller ens
försökt någonting, till förbättring af arbötsklassons
omständigheter. Långa arbetsdygn, de längsta man
kan utpressa, fordras der. Från klockan fem om
måndagsmorgon till klockan sju eller åtta om lör-
dagsafton trälar arbetaren; ingen tid: lemnas öfrig
för honom sjeif. Jag hoppas bätire af våra norr-
ländska fabriksägare. De stå långt, ganska låvgt,
framom de öfriga på Europas fasta lard, i begrepp
om hsndelns och industriens sanna interessen; och i
deras ådror röjer sig en sådan ström af engelskt
blod (1 ?), att jag icke för ett ögonblick betviflar de-
ras håg att antaga alla våra lyckade utvägar tillar-
betsklassens frigörelse från råhet och träldom.
Efter ett besök vid Dannemoraverken återvände
det engelska resesällskspet genom Upsala till Stock-
holm.
I Upsala, Sveriges fordna hufvudstad, dröjde vi
helt kort, men vi fingo ändå tillfälle att i sällskap
med ett par af universitetets lärare intaga frukost
och besöka Linns graf i den gamla vackra dom-
kyrkan. Ånvgbåten från Upsala till Stockholm var
i ordets egentliga bemärkelse öfverfylld med passa-
gerare; till en del studenter, som reste hem under
ferierna, men de fleste för att beskåda de förestående
högtidligheterna vid kronprinsens förmälning med
prinsessan Louise af Holland. Ett muntert sällskap
sammanträffade ombord och ett trefligt samlif fördes
under hela färden. Här sågs landshöfdingen i Up-
sala, jemte två hans döttrar, som talade franska och
engelska ledigt och voro väl bekanta med våra bä-
sta poeter och prosaister. Erkebiskopen i Upsala,
rikets Primas, befann sig äfven på resan, för att,
som han sade oss, sammanviga det furstliga paret.
Han stoppade sin pipa från en broderad tobakspung,
som hängde vid hans resgördel, rökte och pratade
på engelska med 053 om handelsfriheten, de politi-
ska reformerna och lord Palmerstons utländska po-
litik, med hela det otvungna väsendet af en gentle-l:
man. Unpiversitetsungdomen underhöll oss med enl
mängd sånger, visor och körer, nationella, sällskap-
liga och politiska, och förträffligt utförda. Bland de
sistnämnda andades många ett bittert hat emot Ryss-
lands herrsklystnad. Denna känsla tycks vara ge-
rensam för alla invånarne på vestra och södra si-l
dan om Östersjön. Studenterna öfverraskade oss sär-!
skildt genom en inbjudning att få dricka ett glasi
med oss, och i synnerhet med den utmärkta inge-l
niör, som uttänkt den stora Britsoniabron, och som
var den. ena bland vårt resesällskap. En så smic-l
krande artighet kunde naturligtvis ej annat än mot-
tagas med erkänsla. Vi sägo oss då i håst omgifna !
af denna elite bland konungarikets ungdom, och l
lyssnade med stoltbet till de loford öfver vårt fäder-!!