Törtjenster om vapnets förkofran i bildning och kun-
skaper sldrig förgätas, utan med känslor af varma-
ste tackssmhet städse bevaras i bans efterkomman-
des minne!
Mer misag begingos redan vid artilleri-skolens
stiftels-; de hafva fortfarit och mångfaldigats under
tidernas !äscd. Under ett lyckadt bildningens upp-;
hjelpands. och under ett lyckadt framkallande ar hå
gen att oda vetenskoperna, har man slagit öfver i
motsatt ning, och trott sig a!drig kunna göra för
mycket i a.ita hänseende. Icke nöjd med det an-
seende, —2x onekligen vunnit, har man velat, ge-
nem et si digt högre klifvande uppåt bildningens
och kun:kspernas parnass, i oändlighet stegra detta
anseend-. Man har tagit miste om målet för vap-
nets sirivan, och trott detta ligga ytterst i veten-
skaplig sing. På denna punkt befiona vi oss
nu. Vi vije försöka att utreda, hvari de väsend:-
heterna af detta system bestå, sem! sö-
ligaste cloger
ka att va, huru de skulle kusna afbjelpas.
Den som brist på hågade ämnen, som söka an-
ställning i orulieriet, är en omständighet, som främst
tillräknss ec stegrade fordringarne på vapnets yng-
sta offir - Som bidragande orsek snse vi den
ock ha! nska betydligt verkat; men denna brist
skulle I a uppstått förr eller sednare i aila fall,
så vanlovodt som vepnet i andra afseenden är —
åtminstos: -isten på skickliga officersämnen. Denj
afgång i jen, som hvarje år förekommer,
och den het att andra vapen fortfaranda:
lemna e overket vid Marieberg, visa, att
artilleri : ee: felaktiga organisation och calitför
ringa f or även mycket bidragit till de obe-!
satta ps 1. Med förbättrande af artilleriets lö-
nevilko acd återgifvandet af dena törr egonde
förmån s av nm ed :u- beräkning vinna transport på
indelta 2tin sresidlla vi oss, att officersgra: ierpe
ännu en våug skult e kunna göras fulltalige.
Men en anven olsgenhet :f den långa Marie-
bergsku:ssn. och dess digra kunskapsprofs forårande
ef alla. vi sf mera genomgripande skada för
vapnet, oc ideles ohjelplig utan hela undervis-,
ningoverke:s artilleriet inrättende efter andra
grunder. består uti den brist — trots ds
fullialiga g-adoerna — på praktiskt användbara offi
cerare, sim i ett krig bestämdt skall komma att er-
faras, just genom den opraktiska riktning deras upp
fostran nu underkastas, och genom det meniiga in-
flytande vå sinne och kropp, som detta ideliga siu-;
derande :wedlörer.
Säge bvsd men vill, utgör dock helsa och fysisk
lefnadskraft förnämsta vilkoret för krigsmanoens an-
vändbarbet. G-oom stillasittande, nattvak vid bo-;
ken och ienketörmågans ansträngningar, har mången
ung officer vid Mesrieberg ohjelpligen skadat sin;
helsa. Om en enda ung mans lif eller sinnesförmö-
genheter på sådant sätt förspillas, är det en upp-!
offring u risgaste motsvarig nytta för samhallet.
Men den farligaste följden af detta studerande, som
nu, sedan sureerna blifvit delade, ofta utsträckes till;
4 år (och för repetitörerna räcker 6 till 8, just un-
der ynglivgar nes bästa ungdom, åren mellan 20 och !
30), är dock den vana vid innesittande, den veklig-
het, maklishet och orkeslöshet för verkliga kropps-
anstränssinger, som här alstras och som ofta ywtra
sitt iaftytende på hela återstoden af lefnaden. Med .
studierva till hofvudsak under så många år, fotar
man, mot sin vilja och utan sitt medvetsnde, en:
försmak för boken och arbetsbordet, en leda eller(
fruktan fö möd: rna utombus, framför ledet, som ii
rätta arbetsrum, och hvilka kän-j!
slor hos är:seren lixval icke äro på sin plats. Kle-!
ffad aar man under sådane infly-:!
n, öfvandet af och umgänget .
unsderbefälet och trifves helst!
en derigenom gå förlorade den
förtroligh bt and och, i följd deraf, det på!
inre med :tade välde, som i farans stunds
fäster st vd sin anförare. Vi tro visserligen
på krigs Aens o6kt äfven i och för sig själf, ii
helst hos freds upper; men tider kunsa kom- li
ma, då ic MN r vigt att densamma är under-js
stöd! a öfverensstämmelse och af det
Därmare oo crosse. m gemensamma möder och u-lq
bytet af iank na oor en flitig beröring mellan offi-s
ceren och hans tr framkalla. Besista officerarnei
ej företräds 7ohzan att hålla tal för truppen, !l
äro do ej förnemhasste föredömena i oförvägennet,
kroppsförssög uheter och känslolöshet för strapatser,
så kunna tömmarne falla ur deras bänder, då dessas ,
bibehålla - d TE dtisost För kammarlärdomen ,
har den ,risn, alltsedan Archimedis tider, inga ,
sympatb-r ;
Eter -ursens slut, utsträckt till 4, 6,
eller 8 :a förmögenheter, som examina)
vid läro crt ag anspråk, icke mera i använd-
ning, oc ir nisde kunskaperna beböfvas ej vi-:
dare vi emot, Följden är, att officern ej!
mera k sig r h-mmastadd, fioner tjensten,
både no ch nog besvärlig, hvaraf kommer )
olust och vansrefnnd samt leda vid de små bestyr, .,
som nu pökelda hens verusamhet. Koen han ej taga;
afsked, : , a sig till någon skrifvarebefatt-,
ning, n? soulos, någon extra tjenst, der ben;
makligt, , 0 eler boken i hand, kan past,
sera sub: : och återvänder sedan icke gerna :;
till da rara prakiisks befattningarne inom vapnet;
(om de ice I inom särdeles inkomsgifvande),
emedan ! sr dem passande nog för andra, men,
anser sic Di sin förmåga, icke vid dem ega;
utrymme es ifalle att göra sig gällande. I devis
fack han nu vall passsr ban vanligtvis så väl, fln-,
ner sig si väl har pjort sig så oumbärlig, stt
han ock jvarctannar. Behöfva vi mera än,
påminna ;x. sc bland 22 kaptener vid ett artilleri-,
regemer :s I :c.iives brist på lämpliga eller bugade
ämnen (7 42 bertceri befsplatser?
Aunu mer Di den väsendtligaste kunskaps-od-!
lingen biivi samiad på ett ställe, till den gemen-5
samma I volan, så har också hedern och ansvaret c
för artil joorsenes bildning för sitt yrke blifvit 1
öfverflyt: vo vie på denna inrättning, så harl,
man också :irekio fritagit regementet från all om- 1
gorg om denna bildnings uppmuntrande och under-
hållande. Pogemonos ehef, som skulle vara konun-
gen ansva:is ör regamentets användbarhet i allt,
hvad som bk 0is detsamma anbefallas i tjensten, har il
med sins ros inorstiska bildning ingening ait j!
skaffa! On posern eller skulden för kunska- ,
pernas f ater på regementet, får manl,
ej undre at: dorstöd.s icke beller intresset för örnva
del kan ors sördeles lifligt. Sedan oMiseren uppvi-
sat sitt -x-norshötyg från Marieberg, är icke mera
frågan om fn saken. Man anser honom fullärd,
och ofta är bs också klyftigare än sina förman.
Vetande:s ansorik och högmod kunna deraf stundorn Y
alstras, men det ör bert, att hans äldre kamrater
icke sjelfmant skols ,ifva denna de yngres öfverläg-
senhet tilifalie at iriumfera på deras bekostnad. De :
ungas bäste utväg är derföre att ställa sitt ljus i ;
skuggan. sier så fort som möjligt glömma hvad de
kunnat. De tvenne informationsofficerarme äro de t
enda, som avvanda sina kunskaper, men icomlq
davar An A sr iscran ANNAN att hoectälla MNatle