kaperna, innan förordningen om -40-shillings-qvali-
ikationen utfärdats.
När vi yrka parlamentsvalens giltighet allenast för
5 år, i stället för 7, så föreslå vi ej heller någon
iyhet, utan blott ett återtagande af en af gammalt
oröfvad och godkänd sed. Val för 7 år stadgas eji
;rundlagsurkunderna, utan är ett påhitt efter han-
overska dynastiens inträde.
Mot sluten omröstning har man väl jargon (cant)
nen icke några skäl att upprepa; och hvad angår
ipphäfvandet af valbarhetsvilkoren, så söka vi blott
tt skaffa Engelsmän en rättighet, som Skottarne egt
edan urminnestider och ega än i dag. (Hör, hör!)
En i Glasgow bosatt Skotte kan till sitt ombud i
parlamentet utse hvem som han hyser förtroende
ill, utan annat vilkor; men en några mil derifrån
bosatt Engelsman i Norwich kan icke välja på nå-
jon, som ej har ett bestämdt saldo hos sin bankir.
Munterhet och bifall.)
Detta, jemte ännu en punkt, som jag straxt skall
nämna, utgöra det hufvudsakliga beloppet af vår po-
itiska statsbrist. En hemsk banvlysning hvilar deii-
senom öfver oss; dömen sjelfva! — Den punkt, som
iterstår mig att omförmäla, förbises ej sällan såsom
f mindre vigt, ehuru den är af den aldrahögsta.
Det är stadgandet om bestämdt ombudsmannaantal
inom parlamentet för vissa distrikter, utan afseende
0å invånarnes antal i distrikterna. Den sista par-
amentsreformen skulle bortskaffa de härigenom upp-
kommande oformligheterna; men huru har det skett?
ch kan det bristfälliga i denna punkt väl hje!pas
zenom valmansrättens utvidgning? Visst icke. Ånnu
ir valbarheten så fördelad, att hela lagstiftande myn-
ligheten ligger i händerna på några få, på alla an-
Iras bekostnad. Man finner detta resultat uppkom:
na enligt en ordentligt uppsjord och dertill ledande
veräkning. Ånnu förmår en sådan köping. som
Horsham, att i parlamentet motväga Manchesters
öst. Och egendomsherrn, på hvars jord Horsham
igger, han må för öfrigt vara en af rikets herrar
peers) eller icke, är den som bestämmer om mot
rigten. Detta är nyckeln till hela systemet. Stads-
epresentationen är blott ett bihang till landsbygds-
epresentationen, och har blifvit så konstfullt förde-
ad, att makten måste qvarstadna i händerna på dem,
om äro de mäktiga i hvar landsort; och — märken
let väl: ingen åt hvar man tillerkänd valmansrätt
jan afhjelpa detta, så länge samma fördelning qvar-
tår. Införes allmänna valrätten, utan att fördelnin-
en ändras, så skulle den väl gifva hvar invånare i
Manchester, likasom hvar invånare i Horshem, rätt
tt välja: men valen skulle icke göra minsta förän-
ring i de begge orternas egen rösträtt inom parla-
nentet. På sådana vilkor skulle äfven torys hafva
ångt för detta samtyckt till allmänna valrätten.
Men med skäl bafva de fruktat, att oformligheten
kulle, genom sin då uppkommande karrikatyrlika
fverdrift, falla ännu skarpare i hvars mans ögon,
ch hufvudsakligen derföre hafva de satt sig emot
lenna allmänna valrätt. De skola snarare gifva ef
er i nästan hvad som helst, än i denna punkt; de
änna fullkomligt hvartill den kan begagnas. Men
ust derföre måste äfven vi söka på det kraftigaste
senomdrifva förändringen.
Sådana äro föremålen för våra sträfvanden. Ån-
en j dem värda er medverkan? (Allmänt rop: Ja,
al) Jag behöfver icke upprepa hvilka fördelar j
ören kunna vänta deraf; men sjelfva rättvisan ta-
ar här och fordrar upprättelse, utan afseende på be-
öningar för biträdet dervid. Den tiden är förbi, då
letta lands styrelse får betraktas som ett arf för nå-
ra få, ett tidsfördrif för lord John eller lord Char-
es, eller någon annan klass, hvilken det ock må
rara. Vi behöfva blott stå fast vid vår tro, och
ätta våra gerningar derefter, för att snart försäkra
ss om en ny framgång. Och den kommer icke att
lifva någon gagnlös barrikadtriumf; utan det väl
aranterade fördraget efter ert segersällt fälttåg. (Upp-
epadt och långvarigt bifall.)
Efier dessa begge talare yttrade sig flera andra i
amma mening, och med samma bifall.