- (Insändt.)
Om tullen på Eskilstuna smiden.
En insändare, som kallar sig Vän af den inhem-
ska konstfliten, har i Aftonbladet för den 43 sisw.
Juni eller M 4135, låtit införa en artikel om tullen
på knifvar och manufaktursmide Till en del sann,
har denna artikel likväl alltför mycken smak af par-
tiskhet och ensidighet, och må det derföre tillåtas
0ss närmare belysa densamma, på det att allmänhe-
ten icke må förvilas i sitt omdöme derom.
Insändaren har uppställt en kalkyl, som visar att
tullen på bordknifvar skulle göra 131 !, procent af
varans inköpspris; men hvarföre har då insändaren
vid denna kalkyl tagit till exempel en sort knifvar
bland de billigaste som finnas? och som man af er-
farenheten vet icke ensamt äro de mest säljbara,
utan dyrare sorter äro snarare mera kurarta. De
uppgifier, som ifrån Eskilstuna inlemnanes vid riks-
dagen, då fråga var om bestämmandet af tullen å
knifvar och manufaktursmide viss: att värdet å de
förra per medium gör 4 rdr 44 sk. 6 rst. pr t, se-
dermera nedsatt vid riksdagen till 3 rdr 46 sk.;
lätom ! oss då uppställa en kalkyl med derna bestäm-
melse till norm:
40 dussin bordknifvar med gafflar väga, å 3 I pi
dussin, 30 FT; hvarje E då beräknadt i värde till 3
rdr 46 sk. gör bko rdr 400; tullen härå, å 4 rdr pr
TE, gör 30 rdr; vill man äfven härtill lägga omkost-
naderne vid införskrifoning, såsom tolag, handelsafgift
m. m., så gör likvisst tullen icke mer än omkring
33 !; procent af varans inköpspris; hvarifrån får då
ins. sina 131!, proc.?
Ins. påstår vidare, att priset å simplare sorter
knifvar skall vara vida billigare i utlandet; att de
der äfven äro ef bättre beskaffenhet och alltid af
vackrare former,. Hvad den första af dessa puck-
ter beträffar, så tillverkas här knifrar som kosta 492
sk. 8 rst. pr dussin, och sedermera finnas elfya oli-
ka sorter till stigande priser derifrån, innan man
kommit till den sort som kostar 3 rdr; och en till
verknivg till billigare priser torde väl svårligen ku r-
na finnas. Att knifvarne äro af bättre beskaffenhet
är en uppgifi, som alldeles strider emot sanningen,
och hvilket bäst bevisas deraf, att herrar smides-
handlare för eget behof nästan uteslutande reqvirera
af den svenska tillverkningen; men att utseendet å
de utländska är vackrare medgifves, dock endast i
hvad beträffar hornskaften.
Att skillnaden i vigt å de gröfre och finare knif-
varne af svensk tillverkning oftast är ingen, enligt
insävdarens förmenande, är också stridande emot
sanningen; ty de fisare sorterna väga vanligen om-
kring dubbelt emot de gröfre, hvarpå vid tullbestäm-
melserna också afseende säkerligen fästats.
Ias. yttrar vidare, att reqvirenter å knifvar från
fabriksorten Eskilstuna icke allenast få vänta någon
tid på utförandet af sina beställningar, utan de få
vänta ofta nog i nio till tio månader och ändock
under tiden göra påminonelser, samt till sist, såsom
för, en; gåfva, tacka för varan som betalas: visst är
det sannt att en del reqvirenter, som vanligen be-
tinga sig en: månads tid med liqviden, men icke de-
stomindre begagna sig: af bäde nio och tio månaders
tid och mer, få vänta på effektuerandet af sine re-
qvisitioner; ty den ofiast medellöse tillverkaren sak-
nar förmåga att vara förlagsman och måste derföre
fördröja fullgörandet af sådane reqvirenters beställ-
ningar, så länge han på säkrare hand ken afyttra
sina produkter, och i sådan händelse har ins. rätt i
sitt påstående, men eljest icke; skulle någon gång
dröjsmål annars uppstå vid fullgörandet. af ingångna
ordres, så har man att söka orsaken dertill, mera i
bristånde tillgång på erfordorlige vattenverk, för att
få smidesämnena uträckte, eller det smidda arbetet
behörigen slipadt, än i öfverflöd på reqvisitioner.
Ios. fortfar ytterligare: intet är för vår inhemska
industri helsosammäre och nödvändigare än täflan
med utlänningen och icke kan den svenska knif-
smeden så underkänna sin egen förmåga, att han,
som för sitt arbete har alla rudimaterier bredvid sig
till de billigaste priser, behöfver frukta för täflan
med hvem som helst. Har den värde artikeiför-
fattaren, då han säger att den svenska kvifsmeden
har alla rudimaterier bredvid sig till de billigaste
priser, verkligen gjort sig reda för af hvilka ämeen
en bordknif vanligen består och huru den tillver
kas? Tror han att det engelska gjutståle:, elfenbe-
aet, ebenboltsen! m. m. äro rudimaterier, som den
svenska kniftillverkaren har bredvid sig och till de
billigaste priser? Tror han vidare, att stenkolen,
