PALL INRCH di UCL UllKd I ING
terna, :rinrar derjemte, när så kanvara
nödig, alt norder äfven hos oss — östanfjells
summa gång vara sublim och skön.
intryck öfverträffa dock Norges
er allt, hvad som är att finna
et öfriga Europa: till och med
bland na och Pyreneerna. Detta erkän-
nes af äfven Englands turister, som genom vid-
sträckta resor och vanan att på dem eftersöka
natu::s ter, äga ett för sådant mer uppöf-
ne, än alla andra naturbetraktare.
iska öfvervigt i det vördnadsbju-
väl motsagd af den fysiska geo-
m uppgiften att fjellens toppar
ilften så högt öfver hafvets yta,
iropeiska bergens; men motsägel-
vadt
sen : andanröjd. Man får ej glömma att
åskåd det södra Europas högsta snöfjell
enda etrakta dem på stort afstånd, och
att o vill se dem på närmare håll, så
kan I ; nalkas deras tillgängliga grund,
utan hafva uppstigit högre öfver haf-
vet, han stode öfverst på Norges berg;
a a då befinner sig antingen på en kal
itslätt eiler i någon isdäld — början till
grani
en g Deremot ser han somliga bland
Norg ell stå omedelbart vid hafvet med de
hbjessorna högt ofvan skyn, och fin-
littrade från den eviga snöns gräns
tan, i lodräta, stundom tjogtals
;ftor, bildande sådana mellan gra-
jutande vikar, som tillhöra Nor-
, och äro bekanta under det för
amnet fjordar. I fjordarne ses stun-
holmar, och fjordarnes gränsberg
odtill ofta af släta stränder, ut-
a sin bördighet. När åskådaren
sjelf ändra plats, kan med blic-
let från hafvets vattenspegel och
ska, den lodräta klippmuren
: till de högt ofvan molnen glin-
san: då är afbrottet emellan hans
magifning och hvad han varseblir
:2i mera storartadt, än emellan äf-
,pigaste schweizerdal och de blott
på långa Siröckor derifrån och öfver många
mellaohöjder vid horisonten framskymtande
alptoj
der
Först licken af sitt fädernesland erbju-
der os: br J. O. Dahl, genom M 66 (4:e afd.,
ÖJ) vil sivoppet till Cbristianiafjorden,; man
ser donna flod, och ön Fördern, i ,xmorgonbe-
lysnioov ijuseffekten i denna tafla är lika
vacker som ovanlig; den kan dock för mången
tyckas mera sydländsk, än man i allmänhet
vill anse naturligt för en nordisk utsigt. Men
vi hafva redan på förhand tagit oss den fri-
heten 21 vidja från denna traditionella åsigt
af nordens natur, till en mera fördomsfri, och
anmä sorska landskapsmålarnes allmänna
förde: et i detta hänseende. Hr Dahl är
kanhä nu mera representant af denna för-
doms än någon af sina konstfränder: ljus-
eff-kien nig
ör ej sällan hufvudsak i hans land-
skapse nå ger ; hvaremot den i hans yngre
landsmäns endast finnes medtagen händelsevis
och osö der urbildens skönhet uppenbart
vunn så.
Ei: sffektstycke af samme mästare (M
67, 4:d2
V.) torde kunna nämnas på sam-
ma gå :kten beror likväl icke här på nå-
gon egenhet i belysningen. Taflan föreställer
en bi i storm), på yttersta kanten af en
tvärbrant. genom att klippans fot är osyn-
lig för äs en, har inbillningskraften fritt
spelrum sänka den i det obestämda,
och imen ivcker stormen hvarje ögonblick kunna
på en sådan höjd omstörta det 1 ensamheten
deruppe svigtande trädet. Stormens verkan på
belöfning, renar och stam, är förträffligt upp-
fattas. För en jägare, botanist eller geolog,
som är van att klättra i dylika trakter, skulle
denna !ille målning vara ett dyrbart kabinetts-
stycka — ot lefvande minne af något upp-
träde u de cnsliga ströftågen i bergen.
Vid tandet af JB 215 (4:de afd., Ö.):
Utsi! ladegaardsön, af hr Görlitz, tyc-
ker 102 ; återförsatt i någon svensk bygd.
Utsig agera täck än storartad och för-
grund r en viss städning, som talar om
den r; na hufvudstadens grannskap. Luf-
ten ä igt varm; men deri är ingenting
oriktigt för årstiden, I staffaget förnyar man
bekaniskapen med konstnärns talang som genre-
Ei ifven om Sverige, men om dess vild-
marker po ainnande stycke, är MM 70 (7:e afd.,
S. V.): fila Teaneforsen, en af hr Ezdorffs
i
förut om hågkomster från Skandinavien.
Det är nordisk natur, troget återgifven, med
någon potentiering dock af tysk sentimenta-
litet.
I katalogen omnämnas 2 landskapsmålningar
M 204 (4:e afd.; V.) och M 205 (7:e afd.,
N. 0.), af br Mordt; 3 andra af honom finnas
(1:a afd., V., och 3:e afd., Ö;). De
äro bilder från Tellemarken;:det ena
sednare är ett minskensstycke. I
Nta gör åskådaren bekantskap med. ägta
norska landskapsmålningar. Vi fästa åskådan
rens uppmärksamhet särskildt på den sydlän-
ska luften i de två förra bland de sistnämnda
landskaperna — hvaraf det till venster i 3:e
afd., Ö.. än verkligt hänförande — och på
sstycket till höger derom. Denna nä-
viska månskensglans träffas här i nor-
den ganska riktigt emellan midten af Augusti
; af September. Man kan se efter,
ifvertygas derom. — Sedan expositio-
nen virat flera veckor, har hr Mordt förökat
samlingen ytterligare med en stor tafla (10:e
afd., V.), ett ,vattenfall i Nummedalen, som
kan gifva äfven den med Norge obekante ett
begrepp om det stundom dystert högtidliga i
detta be: glands natur.
. En mining af hr Lund (JF 206; 4:e afd.,
Ö.) tillåter oss att betrakta den genom Fri-
thiofs s:s2 Veriisbekanta Balestranden: den