PEPE det och bringa saken till diskussion. K.F. skall otvifvelaktigt vinna derpå. —r. Litteratur. Svensk Ziffer-choralbok af A. Fr. Alard. Stockholm. Heggström. 1848. Pris: 8 sk. bko. Användbarheten af det såkallade siffersystemet, såsom surrogat för notskriften, szsmt detsammas antagande och begagnande i skolorna, har varit, och utgör ännu, föremål för mer eller mindre vigtiga meningsstrider. Det är möjligt att personer, hvilka aldrig förut egt någon kännedom om nottecknen, kunna med rösten lättare träffa tonerna då de se dem framställda genom siffror, än då de finna dem betecknade genom noter. Men då siffersystemet, såsom det hittills hos oss visat sig, endast kan åskådliggöra de olika tonhöjderna, u:an att, i likhet med noterna, på samma gång kunna visa mingfalden af tonernas längre eller kortare tidvärden, så synes det förra systemet vara det sednare betydligt underlägset. På sin höjd kan sifferspråket användas till betecknande af den musik, hvari den enklaste tidbestämning är rådande, nemligen i choralmusiken, och följaktligen skulle det endast kunna vara användbart i skolor för allmogens barn, hvarest til: inlärande ingen annan slags musik kommer i fråga. I sådana skolor deremot, der icke ensamt choralmusik, utan äfven tonsatser af omvexlande, lifliga rhytmer är ämnad att inöfvas, och der således notskriften, efter en viss tid, ändå slutligen måste inhemtas, anse vi dess användande oegentligt. En förening af de båda systemerna på så sätt, att ofvanför hvarje siffra tecknades dess motsvarande not, vore kanhända det ändamålsenligaste; när sedermera noternas bekantskap måste göras, vore största svårigheten dervid utaf vanan att beständigt hafva haft dem för ögonen, till en stor del redan upphäfven. I Paris utgafs 1825 ett af De Geslin sinnrikt uttänkt och förträffligt affattad: arbete, kalladt: Cours analytique de Musique, ou methode deveåloppge du Måeioplasten, deri sifferskriften och notskriften samtidigt framställas till inlärande. Då första häftet deraf utkom, lästes i flera bland de förnämsta Pariserbladen, hvaribland Le Moniteur, Journal de Parisn, Constitutionnel,, La Revue encyclopedique m. fl. en resume af de fördelaktiga resultater denna metbod lyckats åvägabringa, och hvilka lofordande recensioner sedermera på det eklatantaste blefvo rättvisade af Cherubini. Vi finna häraf att en sådan förening af de båda systemeraa har goda rekommendationer. Af de arbeten hvilka, noterade i sifferskrift, sednast hos oss utkommit, framstå tvenne af alldeles motsatta åsigter; det ena: Ziffer-choralbok af Alard — närmar sig till notsystemet derigenom, att det upptager flere af detta systems bitecken. Det andra: Choralbok för folkskolor, eller det förenklade psalmodikon af Mankell — förkastar deremot allt, som om notskriften kan ge ens den aflägsnaste påminnelse. Såsom en förenkling af det Dillnerska systemet är visserligen detta sednare arbete värdt allt erkännande; men hr M. gick för långt, då han derjemte borttog taktstrecken samt korsoch b-tecknen, i hvilkas ställe han införde nya b-teckningar. Såvida meningen är att i folkskolan endast inöfva barnen i gebörsjungning, kunna visserligen hvilka tecken som helst begagnas, allenast de ega sina motsvarande på det ackompagnerande instrumentet, så att de der lätt kunna 1genfinnas; men vi gilla ingalunda att upptaga undervisningen i en skola blott med gehörsjungning och således med användande af blott siffror och icke noter. Att utan ringaste nödvändighet beröfva allmogens barn det, som kunde komma dem till nytta, i fall de en gång sjeltve skulle få lust och tid att lära känna och utföra annan musik än psalmsång — är i vår tanka icke välbetänkt. Det finnes bland dem flere musikaliska naturer än man tror, hvilka, blott de till en början få en aldrig så liten ledning, sedermera på egen hand nog skola hjelpa sig sjelfva ett godi stycke fram. Vi föreslogo nyss en förening af siffror och noter; de, hvilka aldrig hinna längre än att lära sig sjunga choraler, förlora ingenting på att de derjemte ständigt hafva sett nottecknen derbredvid; och de, hvilka åter få tillfälle att gå litet längre, hafva gagn af denna noternas förut ogjorda bekantskap. Hr A. har deremot i sin sifferskrift bibeÅre oorre— re