PEPE
det och bringa saken till diskussion. K.F. skall
otvifvelaktigt vinna derpå. —r.
Litteratur.
Svensk Ziffer-choralbok af A. Fr. Alard. Stock-
holm. Heggström. 1848. Pris: 8 sk. bko.
Användbarheten af det såkallade siffersyste-
met, såsom surrogat för notskriften, szsmt det-
sammas antagande och begagnande i skolorna,
har varit, och utgör ännu, föremål för mer el-
ler mindre vigtiga meningsstrider.
Det är möjligt att personer, hvilka aldrig
förut egt någon kännedom om nottecknen, kun-
na med rösten lättare träffa tonerna då de se
dem framställda genom siffror, än då de finna
dem betecknade genom noter. Men då siffer-
systemet, såsom det hittills hos oss visat sig,
endast kan åskådliggöra de olika tonhöjderna,
u:an att, i likhet med noterna, på samma gång
kunna visa mingfalden af tonernas längre el-
ler kortare tidvärden, så synes det förra sy-
stemet vara det sednare betydligt underlägset.
På sin höjd kan sifferspråket användas till
betecknande af den musik, hvari den enklaste
tidbestämning är rådande, nemligen i choralmu-
siken, och följaktligen skulle det endast kunna
vara användbart i skolor för allmogens barn,
hvarest til: inlärande ingen annan slags musik
kommer i fråga. I sådana skolor deremot, der
icke ensamt choralmusik, utan äfven tonsatser
af omvexlande, lifliga rhytmer är ämnad att
inöfvas, och der således notskriften, efter en
viss tid, ändå slutligen måste inhemtas, anse
vi dess användande oegentligt. En förening af
de båda systemerna på så sätt, att ofvanför
hvarje siffra tecknades dess motsvarande not,
vore kanhända det ändamålsenligaste; när se-
dermera noternas bekantskap måste göras, vore
största svårigheten dervid utaf vanan att be-
ständigt hafva haft dem för ögonen, till en
stor del redan upphäfven.
I Paris utgafs 1825 ett af De Geslin sinn-
rikt uttänkt och förträffligt affattad: arbete,
kalladt: Cours analytique de Musique, ou
methode deveåloppge du Måeioplasten, deri siffer-
skriften och notskriften samtidigt framställas
till inlärande. Då första häftet deraf utkom,
lästes i flera bland de förnämsta Pariserbladen,
hvaribland Le Moniteur, Journal de Parisn,
Constitutionnel,, La Revue encyclopedique
m. fl. en resume af de fördelaktiga resultater
denna metbod lyckats åvägabringa, och hvilka
lofordande recensioner sedermera på det ekla-
tantaste blefvo rättvisade af Cherubini. Vi
finna häraf att en sådan förening af de båda
systemeraa har goda rekommendationer.
Af de arbeten hvilka, noterade i sifferskrift,
sednast hos oss utkommit, framstå tvenne af
alldeles motsatta åsigter; det ena: Ziffer-cho-
ralbok af Alard — närmar sig till notsystemet
derigenom, att det upptager flere af detta sy-
stems bitecken. Det andra: Choralbok för
folkskolor, eller det förenklade psalmodikon af
Mankell — förkastar deremot allt, som om
notskriften kan ge ens den aflägsnaste påmin-
nelse.
Såsom en förenkling af det Dillnerska sy-
stemet är visserligen detta sednare arbete
värdt allt erkännande; men hr M. gick för
långt, då han derjemte borttog taktstrecken
samt kors- och b-tecknen, i hvilkas ställe han
införde nya b-teckningar. Såvida meningen är
att i folkskolan endast inöfva barnen i gebör-
sjungning, kunna visserligen hvilka tecken som
helst begagnas, allenast de ega sina motsva-
rande på det ackompagnerande instrumentet,
så att de der lätt kunna 1genfinnas; men vi
gilla ingalunda att upptaga undervisningen i
en skola blott med gehörsjungning och således
med användande af blott siffror och icke no-
ter. Att utan ringaste nödvändighet beröfva
allmogens barn det, som kunde komma dem
till nytta, i fall de en gång sjeltve skulle få
lust och tid att lära känna och utföra annan
musik än psalmsång — är i vår tanka icke
välbetänkt. Det finnes bland dem flere musi-
kaliska naturer än man tror, hvilka, blott de
till en början få en aldrig så liten ledning, se-
dermera på egen hand nog skola hjelpa sig
sjelfva ett godi stycke fram. Vi föreslogo nyss
en förening af siffror och noter; de, hvilka al-
drig hinna längre än att lära sig sjunga cho-
raler, förlora ingenting på att de derjemte
ständigt hafva sett nottecknen derbredvid; och
de, hvilka åter få tillfälle att gå litet längre,
hafva gagn af denna noternas förut ogjorda be-
kantskap.
Hr A. har deremot i sin sifferskrift bibe-
Åre oorre- — re