en badresa till Tyskland jemte sin dotter, fru
v. Krusenstern, gift med sonen till verldsom-
seglaren med samma namn. :
— Den förtjenstfulle författaren till berättelser
ur Svenska Historien, professor Anders Fryxell:
har någon tid uppehållit sig i Lund, sysselsatt med
forskningar uti univ. bibliothekets och biskop Faxes
samlingar rörande Carl XI:s regerings-tid. Profes-
sorn har härifrån begifvit sig till Köperbamn, för att
anlita dervarande geheime arkif och ämnar sederme-
ra besöka Thorsjö, der det icke längesedan upptäckta
märvärkdiga Stenbockska arkivet torde komma att
erbjuda en den rikaste skörd. (L. W.)
— Södra Sveriges nykerhetsföreningar hade isön-
dags årsmöte, som började i Helsingborg, hvarest,
sedan domprosten dokt. Thomander predikat hög-
messan, ordföranden i danska nyktierhetsföreningen,
kyrkoherden i Kristianshavns församling i Köpen-
hamn, doktor Wisby höll nykterhetstal i kyrkan,
bvarefter mötet kl. 4 på e. m. fortsattes i Ramlösa,
der det öppnades af dokt. Thomander. såsom ord:
förande i Lunds stifts central-nykterhetsförening,
hvarefter m dic. professorn från Köperhamn, dokt.
O:to, m. fl. höll föredrag.
— Från Finland skrifves:
Införsel af kemiska tändsvickor till Ryssland från
utrikes orter, konungariket Polen och storfursten-
dömet Finland är för framtiden förbjuden.
Den 46 dennes började jernånglar:yget Neptunp,
om 130 hästars kraft. turer mellan He!singfors, Lo-
visa, Fredrikshamn, Wiborg och S:t Petersburg.
ERE vn
— Friherre Hugo Hariltons oförmodade af-
gång ifrån genera!posidirektörssysslar, hvarom
en notis ryktesvis berättades i gårdagens Af-
tonblad, och som för öfrigt icke lärer vara
tvifvei underkastad, har naturligtvis väckt en
viss sensation och nyfikenhet om hvad orsa-
ken dertill kan vara. Samtlige tro att denna
kan ligga uti något från högre ort tillkänna-
gilvet missnöje med en af friherrn under hans
vistande u:omlards företagen resa till Paris för
att förbe:eda ömsesidiga lättnader i postporto,
men hvilket skulle skett utan serskildt dertill
gifvet uppdrag, hvilket varit anförtrodt grefve
Gust. Lövenbjelm. Andra sätta dot i sam-
manbang med den lilla rörelse, som pyligen
passerat bland e, o. kontorsskrifvarne i härva:
rande postkontor, och hvaråt någon på skämt
gifvit benämningen ljuspenninge-emöten — en
bevämving, som också någorlunda kan emot-
svara hela denna bändelses valör och bety-
deise. Emellertid kommer den tutning, ett
par tidningar anställt i sina lurar, i anledning
af sistnämnda händelse, sannolikt att genom
frih. Hamiltons afskedstagande vinna något
mera uppmärksamhet, än eljest hade varit fal-
let; och detta ger oss en ökad an!iednoing att
enligt skedd begäran meddela en från en af de
e. o. kontorsskrifvarne insänd kerättelse om
verkliga förloppet:
Beriktigande vid Posttidningens referat af
Dagligt Allehandas notis rörande tilldragelsen
vid kongl. generalpostkontoret tisdagsaftonen
den 16 sistl. Juli.
Posttidningen har, uten att förut göra sig under-
rättad om sakens verkliga sammanhang för det för-
sta upptagit sitt referat under rubriken Ssmman-
gaddning); sedermera behagat perorera om att en
del extra ordinarie tjenstemän i posten velat trumfa
sig till fördelar, och slutligen talat om näpst äå
dem, m. m. dylikt.
Hvad först och främst sjelfva rubriken beträffar,
borde det ej vara Posttidningen obekant, att orcet
Sammangaddning innebär en betydelse af lagstri-
dighet, hvaraf dock beteendet hos dussinet exwua
skrifvare i posten icke inneburit den minsta skymt.
Deras konstitutorialer ålägga dem ingen annan tjenst-
göringsskyldighet, än att ej utöfver 3 månader sig
från verket afhålla. Då sålunda ingen viss dag är
ull tjenstgöring för den ene eller andre af dem be-
stämd, är det svårt nog att finna, hvarför det skait
anses för en sammangaddning, förtjent af näpst,,
att några extra ordinare kontorsskrifvare icke i.-
funnit sig till en icke bestämd tjenstgöring.
Den tjenstgöring som af extra ordinarier bestrid:2
i Stockholms postkontorsafdelning för afgående poster,
beror helt och hället på enskild öfverenskommeise
med de ordinarie kontorsskrifvarne, eller såkallade
pulpetcheferne, att, emot ett visst arfvode, som af
pulpetcheferne hvarje afton utbetalas, biträda vid
posterneas författningsenliga expedierande, och allden-
stund denna öfverenskommelse icke grundar sig på
något kont:ak!, utan endast på ömsesidig belåtenhet,
si måste, likaväl som den ordinarie kontorsskrifva-
ren kan, när han för godt finner, afskeda sitt bi-
träde, denne äfven äga rättighet att upphöra med
sin tjenstgöring då han ej längre fisner sig nöjd
med den aflöning han åtnjuter.
Den aflöning som extra biträden i Stockholms post-
kontor hittills åtnjutit har för 3 å 4 timmars tjenst-
göring måndagar och thorsdazar utgått med 48 sk.
bko åt hvardera af 9:ne, samt för 5 timmars artete
tisdagar och fredagar med 94 sk. bko åt 3:ne bi-
träden. Huru högst usel denna betalning är jem-
förelsevis med det ansträngande arbete som erfordras,
kan endast den uppfatta, som sjelf af behofver varit
nödsakad anlita denna magra källa, och för sitt tp-
pehälle mäste åtaga sig en hbelsoförstörande syssel-
sättning i en trång, mörk och osund lokal.
r för år, gång efter annan, sedan en längre tid
tullbaka, hafva dels såväl extra ordinarierne sieifve,
som ock deras närmaste chef. r, kontorsskrifvarne,
samt afdelningschefen hr kammarrättsrådet och sid-
daren Pripp, gjort hemställan till genera!posistyrel-
sen, 1t denna måtte hos Kgl. M:t förorda Törböjdt
ansleg till förbättrande af de extra ordinarie biträ-
denas vilkor, men detta utan påföljd. Vederbörande
afva visst godhetsfullt medgifvit rättvisan och bil-
ligheten af de extra ordinaries fordringar; men Ger-
vid har det fått förblifva.
Då den nuvarande inrättningen af posternas expedi-
erende från Stockholms postkontor är sådan, att deras
ordentliga och skyndsamma afgång uteslutande beror
derpå. att konmtorsskrifvarne hafva tillgång på til-
räckligt anta! öfvade och säkra bi:räden, så tyckes
deraf följa: att ju bättre aflönte och jå närmar: en-
slutne till verket desse vore, desto större garanti
skulle såväl General Poststyrelsen som kontorsskrif-
varne ega, emot sammangaddnirgar af den art som
a nn a sssse———
e
Gål, tpprepade öfverstinnan i samma ton;
pgå, vanartigel,
Sr ee