Man talat ImImeda en YISS oto om ect Stort laget,
som skall sammandragas vid Versailles. Patrie för-!
klarer lugnande, att det endast är frågan om 12 000
man.
Af officiella upplysningar finner man, att den nyal!
vallagen reducerat valmännens antal i staden Paris !!
från 224,000 till 74.000.
Presidenten Dupin öppnade sitt nya ordförande-l!
skap i nationalförsamlingen den 5 dennes med några
lyckade ord om sir Robert Peels bortgång. Hans
erinran, att den store engelske statsmannen under
sin förvaltning oafbrutet visat ett redligt och välvil-
ligt sinnelag mot Frankrike, upptogs med enhälligt
bifall och beslöts att de skulle intagas i protokolle?.
Den 6 dennes beviljades en utomordentlig kredit
af 4,200,000 francs såsom subsidier åt Montevideo
för de 6 första månaderna af året 1850, i ezlighet
med fördraget af den 12 Juni 1848. — Ea motion
att upphäfva det på 13:de månaden fortfarande be-
lägriogstillståndet i det 6:te militärdistriktets 5 de
partementer (Lyon, Vienne m. m.) förkastades. —
Barthe!emy St. Hilaire öfveriemnade en petition från
flera ansedda boktryckare, bokhandlare o. sg. Vv. i Pa-
ris mot det nya förslaget till tryckfrihetslag.
Ean telegradepesch från Paris af den 8 dennes be-
rättar, att nationalförsamlingen med 368 röster mot
251 förklarat, att det nya lagförslaget mot pressen
fordrade skyndsam handläggning. Debatten, heter
det vidare, erhöll en ganska stormig karakter, sedan
justitieministern på tribusen betecknat Februari-
revolutionen såsom en katastrof. Emile de Girardin
förklarade i följd af detta yttrande, att oppositionen
skulle utträda. -
Samma telegrafdepesch barättar, att en mängd le-
gitimister afrest till Ems. Man vill veta att en le-
gitimistisk kongress skall hållas der. Förbittringen
mellan orleanister och legitimister skall vara i sti-
gande.
Från Perpignan berättas, att en stor mängd pa-
troner blifvit tagna i beslag derstädes och flera per-
soner häktade.
Prinsen af Canino, presidenten Bonapartes kusin,
har af franska regeringen erhållit tillåtelse att kom-
ma till Frankrike och sätta sig ned i Paris.
Första numret af tidskriften Proscrit, som redan
blifvit seqvestrerad i Paris. innehåller fem artiklar,
undertecknade af Ledru Rollin, Mazzini, Delescluze,!
Mertin Bernard, Worcele, Darass och Podolechi. 4
.. På Guadeloupe fortfara mordbrandsanläggningar. 1
Äfven Martinique har blifvit hemsökt af en svårlf
eldsvåda. Vederbörande ämna hjelpa saken mediS
belägringstillstånd o. s. V. 8
Från Montevideo berättas, att amiral Lepredour i
J
- — —— mm mA m -- nr A —
Må bn brå mm born föde bet h Ör CR FE
- Mm GO Av
den 40 April afrest till Buenos Ayres, för att af-!
lemna ett ultimatum.
Journal des Debats berättar, att Ludvig Filips
helsotillstånd är ganska godt, så att han är ute oche
promenerar m. m. 8
Resultatet ar statsrådets val till medlemmar i det!!
högsta undervisniogsrådet har försatt det katholska!
partiet i verklig bestörtning. Det ser ut, som omf
d2 4 biskopar, hvilka likaledes blifvit valda till med- S
lemmar, icke skulle få annat göra än att protestera
emot en majoritet af rationalister och sceptici. Till
ledamot af nämnde råd har af de reformerta kyr-S
korna i Frankrike blifvit vald pastor Montandor; aflq
de lutherska pastor Cuvier, president i Pariser-kon-j!
sistorlet. s
Zea Bermudes, f.d. spansk minister under konung!
Ferdinand och sändebud i Frankrike, afled i Paris!!
den 5 Juli. j
Finansministern Fould har för budgetsutskottet af-r
gifvit en berättelse om den financiella ställningen år!s
4850; han förklarade att 1850 års ordinarie budgetlf
icke skall visa något deficit, i anseende till de indi-
rekta statsinkomsternas förökning; 94 millioners
exraordinärt anslag för allmänna byggnadsföretag
skulle ock utan svårighet betäckas. För 1831 visade
den ordinarie budgeten ett öfverskott af 410 millio-
ner, eller sannolikt ännu mer. Allt detta med flere
andra gypsamma omständigheter vore en följd af den
ordningens politik som regeringen följt o. s. V.
Penningeförrådet i franska banken hade under den
sednaste veckan i Paris aftagit 3 millioner och ide-
partementerna 4, mill. franes. Disconteringen hade
i Paris stigit 5!, och i filialbankerna 4!, mill. Den
förstnämnde steg till 45,549,065; den sistnämnde till
68,393,023. Notomloppet hade i Paris stigit 8,
mill. och i departementerna ungefär en half million.
Det kontanta penningeförråden steg till 454; mill.;
notemissionen till 509 V, mill. francs.
Fonderna ha stigit. Femp ocents etodo den 8 Juli
på 95,80, treprocents på 57,60.
BELGIEN.
Monitören för den 6 dennes innehåller kungörel-
sen om den mellan Belgien och tyska tullföreningen
afslutade traktaten.
STORBRITANNIEN ocH IRLAND.
En komminet har bildats, att emottaga en penny-
afgift till ett monument öfver aflidne sir Robert!
Peel, hvilket skall kallas poor mans monument (fattig!
mins monument) och vara till erkänsla för den nytta
Peel gifvit aftbetsklassen, genom upphäfvandet af
spanmåls- med flera tullafgifter.
Enligt underrättelser från Medelhafvet hade alla
der varande engelska krigsfartyg fått befallning att
samlas vid Malta, under amiral Parkers befäl (äfven
de tre till Gibraltar afsände linieskeppen.) Man kän-
de ej om denna flottas bestämmelse var till Neapel
eller Dardanellerna.
Garribaldi har i Liverpool inskeppat sig för att
afgå till Newyork.
I underhuset hade en motion blifvit väckt om
upphäfvandet af malttaxan, men förkastad.
TYSKLAND. .
De preussiska rustningarna, som för någon tid se-
dan väckte så stort uppseende, hafva nu blifvit full-
komligt inställde. Icke blott det uppställda reserv-
manskapet skall hemförlofvag, utan hela armeen kom-
mer att ställas på fredsfot.
Enligt underrättelse från Berlin af den 5 Juli,
hafva de förtroliga underhandlingarnan med Öster-
rike blifvit helt och hållet afbrutna. Preussen
skall icke hafva något emot om de i Frankfurter-
plenum representerade regeringarna såsom förslag
öfverlämna sine beslut till de öfriga regeringarna.
Vill åter Frankfurterkongressen, med Österrike i
spetsen, stifta lagar för det öfriga Tyskland, skall
den snart lära inse sitt: misstag, och nödgas åter-
vända till mera praktisk åskådning af frågan.
De af grefve Bernstorff från Wien medförda for-
dringar af den preussisk-tyska unionens suspende-
ring, utgjorde Österrikes basis för underhandlingarna
rörande de tyska angelägenheterna, och Österrike
ville uti alla andra punkter visa sig medgörligt mot
Preussen. Att verkligen börja underhandlingar på
en sådan basis hade för Berliner-ministeren varit
liktydigt med ett moraliskt sjelfmord. Åtminstone
måste en annan form utfinnas, och å Österrikes sida
fann man sig snart föranlåten att modifiera sinal
fordringar dertill: att unionens konstituerande, samt
unionsförfattningens publicerande och unionsparla-
mentets sammankallande måtte uppskjutas. Nu be-
fann sig således frågan på en annan punkt; förut
hade det handlat om sjeitva principan, nu var blott
tidpunkten i fråga. Preussen fann nu intet hinder
att ingå i underhandlingar, och syntes verkligen
böjdt att vilja göra några eftergifter. Men i främ-
AA welkadac avlämna. 2 s LA
mm Fm 6 FA
I - - m.m KR