Man talat ImImeda en YISS oto om ect Stort laget, som skall sammandragas vid Versailles. Patrie för-! klarer lugnande, att det endast är frågan om 12 000 man. Af officiella upplysningar finner man, att den nyal! vallagen reducerat valmännens antal i staden Paris !! från 224,000 till 74.000. Presidenten Dupin öppnade sitt nya ordförande-l! skap i nationalförsamlingen den 5 dennes med några lyckade ord om sir Robert Peels bortgång. Hans erinran, att den store engelske statsmannen under sin förvaltning oafbrutet visat ett redligt och välvilligt sinnelag mot Frankrike, upptogs med enhälligt bifall och beslöts att de skulle intagas i protokolle?. Den 6 dennes beviljades en utomordentlig kredit af 4,200,000 francs såsom subsidier åt Montevideo för de 6 första månaderna af året 1850, i ezlighet med fördraget af den 12 Juni 1848. — Ea motion att upphäfva det på 13:de månaden fortfarande belägriogstillståndet i det 6:te militärdistriktets 5 de partementer (Lyon, Vienne m. m.) förkastades. — Barthe!emy St. Hilaire öfveriemnade en petition från flera ansedda boktryckare, bokhandlare o. sg. Vv. i Paris mot det nya förslaget till tryckfrihetslag. Ean telegradepesch från Paris af den 8 dennes berättar, att nationalförsamlingen med 368 röster mot 251 förklarat, att det nya lagförslaget mot pressen fordrade skyndsam handläggning. Debatten, heter det vidare, erhöll en ganska stormig karakter, sedan justitieministern på tribusen betecknat Februarirevolutionen såsom en katastrof. Emile de Girardin förklarade i följd af detta yttrande, att oppositionen skulle utträda. Samma telegrafdepesch barättar, att en mängd legitimister afrest till Ems. Man vill veta att en legitimistisk kongress skall hållas der. Förbittringen mellan orleanister och legitimister skall vara i stigande. Från Perpignan berättas, att en stor mängd patroner blifvit tagna i beslag derstädes och flera personer häktade. Prinsen af Canino, presidenten Bonapartes kusin, har af franska regeringen erhållit tillåtelse att komma till Frankrike och sätta sig ned i Paris. Första numret af tidskriften Proscrit, som redan blifvit seqvestrerad i Paris. innehåller fem artiklar, undertecknade af Ledru Rollin, Mazzini, Delescluze,! Mertin Bernard, Worcele, Darass och Podolechi. 4 .. På Guadeloupe fortfara mordbrandsanläggningar. 1 Äfven Martinique har blifvit hemsökt af en svårlf eldsvåda. Vederbörande ämna hjelpa saken mediS belägringstillstånd o. s. V. 8 Från Montevideo berättas, att amiral Lepredour i J — —— mm mA m -nr A — Må bn brå mm born föde bet h Ör CR FE Mm GO Av den 40 April afrest till Buenos Ayres, för att af-! lemna ett ultimatum. Journal des Debats berättar, att Ludvig Filips helsotillstånd är ganska godt, så att han är ute oche promenerar m. m. 8 Resultatet ar statsrådets val till medlemmar i det!! högsta undervisniogsrådet har försatt det katholska! partiet i verklig bestörtning. Det ser ut, som omf d2 4 biskopar, hvilka likaledes blifvit valda till medS lemmar, icke skulle få annat göra än att protestera emot en majoritet af rationalister och sceptici. Till ledamot af nämnde råd har af de reformerta kyr-S korna i Frankrike blifvit vald pastor Montandor; aflq de lutherska pastor Cuvier, president i Pariser-kon-j! sistorlet. s Zea Bermudes, f.d. spansk minister under konung! Ferdinand och sändebud i Frankrike, afled i Paris!! den 5 Juli. j Finansministern Fould har för budgetsutskottet af-r gifvit en berättelse om den financiella ställningen år!s 4850; han förklarade att 1850 års ordinarie budgetlf icke skall visa något deficit, i anseende till de indirekta statsinkomsternas förökning; 94 millioners exraordinärt anslag för allmänna byggnadsföretag skulle ock utan svårighet betäckas. För 1831 visade den ordinarie budgeten ett öfverskott af 410 millioner, eller sannolikt ännu mer. Allt detta med flere andra gypsamma omständigheter vore en följd af den ordningens politik som regeringen följt o. s. V. Penningeförrådet i franska banken hade under den sednaste veckan i Paris aftagit 3 millioner och idepartementerna 4, mill. franes. Disconteringen hade i Paris stigit 5!, och i filialbankerna 4!, mill. Den förstnämnde steg till 45,549,065; den sistnämnde till 68,393,023. Notomloppet hade i Paris stigit 8, mill. och i departementerna ungefär en half million. Det kontanta penningeförråden steg till 454; mill.; notemissionen till 509 V, mill. francs. Fonderna ha stigit. Femp ocents etodo den 8 Juli på 95,80, treprocents på 57,60. BELGIEN. Monitören för den 6 dennes innehåller kungörelsen om den mellan Belgien och tyska tullföreningen afslutade traktaten. STORBRITANNIEN ocH IRLAND. En komminet har bildats, att emottaga en pennyafgift till ett monument öfver aflidne sir Robert! Peel, hvilket skall kallas poor mans monument (fattig! mins monument) och vara till erkänsla för den nytta Peel gifvit aftbetsklassen, genom upphäfvandet af spanmålsmed flera tullafgifter. Enligt underrättelser från Medelhafvet hade alla der varande engelska krigsfartyg fått befallning att samlas vid Malta, under amiral Parkers befäl (äfven de tre till Gibraltar afsände linieskeppen.) Man kände ej om denna flottas bestämmelse var till Neapel eller Dardanellerna. Garribaldi har i Liverpool inskeppat sig för att afgå till Newyork. I underhuset hade en motion blifvit väckt om upphäfvandet af malttaxan, men förkastad. TYSKLAND. . De preussiska rustningarna, som för någon tid sedan väckte så stort uppseende, hafva nu blifvit fullkomligt inställde. Icke blott det uppställda reservmanskapet skall hemförlofvag, utan hela armeen kommer att ställas på fredsfot. Enligt underrättelse från Berlin af den 5 Juli, hafva de förtroliga underhandlingarnan med Österrike blifvit helt och hållet afbrutna. Preussen skall icke hafva något emot om de i Frankfurterplenum representerade regeringarna såsom förslag öfverlämna sine beslut till de öfriga regeringarna. Vill åter Frankfurterkongressen, med Österrike i spetsen, stifta lagar för det öfriga Tyskland, skall den snart lära inse sitt: misstag, och nödgas återvända till mera praktisk åskådning af frågan. De af grefve Bernstorff från Wien medförda fordringar af den preussisk-tyska unionens suspendering, utgjorde Österrikes basis för underhandlingarna rörande de tyska angelägenheterna, och Österrike ville uti alla andra punkter visa sig medgörligt mot Preussen. Att verkligen börja underhandlingar på en sådan basis hade för Berliner-ministeren varit liktydigt med ett moraliskt sjelfmord. Åtminstone måste en annan form utfinnas, och å Österrikes sida fann man sig snart föranlåten att modifiera sinal fordringar dertill: att unionens konstituerande, samt unionsförfattningens publicerande och unionsparlamentets sammankallande måtte uppskjutas. Nu befann sig således frågan på en annan punkt; förut hade det handlat om sjeitva principan, nu var blott tidpunkten i fråga. Preussen fann nu intet hinder att ingå i underhandlingar, och syntes verkligen böjdt att vilja göra några eftergifter. Men i främAA welkadac avlämna. 2 s LA mm Fm 6 FA I m.m KR