sÖTA CLAS.
SKIZZ FRÅN GUSTAF III:s TIDEHVARF.
I.
KONUNGENS LEVER.
Det mer än besynnerliga bruket af en kung-
lig eller furstlig s. k. lerer, ett bruk;som för-
modligen uppkom vid det mot slutet af me-
deltiden ända till sagolikhet strålande burgun-
diska hofvet, och som sedan spridde sig till
de flesta europeiska hof och der genom sekler
bibehöll sig, iakttogs med mycken noggrann-
bet af den ika prakt- som etikettälskande
svenske konungen Gustaf III, hvilken, ensam
med sina vänner och gunstlingar, stundom
kunde låta konungsligheten försvinna ända der-
hän, ati de måste vara på sin vakt för att icke
glömma att ban bar purpurn, men som der-
emot vid alla tillfällen, då det gällde offent-
lighet, var ända till ytterlighet noga om ma-
jestätets äfven aldra ringaste prerogativer.
Till Stockholms kongl. slott hade, på en O-
vanligt kal! vintermorgon år 1786, en talrik
skara af manspersoner, dels åkt, dels låtit bära
sig i porichis, dels färdats med apostlahästar,
såsom man plägar säga, då man gående begif
ver sig till något stille T:ll audiensrummet,
eller drabantssl p, b utavför konun-
gens stora sänka e frin öster, ve
ster, söder och norr til I en mängd
undersåter, dock alla af adlig :d, ty på en
lever fick ingen ofrälse infinna sig. Dock väl
der, som innan kl. 1, 9 hunnit uppför de
breda trapporna och in genom de böga dör-
rarne; ty de som sednare anlände måste, om
de voro af ringare villkor och blygsamt! sin-
nelag, stanna vid nedersta dörren, medan 2n-
dra, mera dristiga 1 medvetande af sin större
betydenhet inom samhället, bokstafligen arm-
bågade sig fram, för att komma närmare den
högre dörren, nådenes dörr — vi mena den,
som förde till den nyssnämnda kupgliga säng-
kammaren.
MIN