UTRIEES. DANMARKE. Den 25 sistl. Juni höllos af de begge thingen bemliga möten, för att emottaga ministerens meddelanden angående fredsunderhandlingarne. I landsthinget varade sammankomsten icke fyllest två timmar, men i folkthinget uppstod en längre diskussion, som varade till kl. 6 e. m. och hvari de fleste af ministrarne samt flera af församlingens ledamöter deltgo. Naturligtvis vilja icke Köpenhamnstidningarne fullständigare redogöra för dessa mötens förhandfingar, för att ej, medan man ännu afvaktar utgången af diplomatiska negociationer, yppa de åsigter som dervid sökt göra sig gällande; men så mycket har likväl blifvit bekant, att det påtagligen visat sig af alla de meddelade protokoll och handlingar, att Preussen handlat på ett mycket dubbelt och listigt sätt, samt att danska kabinettet ådagalagt en berömvärd försigtighet, klokhet och beslutsamhet. Efter de förklaringar ministrarne afgifvit, och i synnerbet de giltiga skäl, som anförts för armeens sammanhållning äfven under stilleståndet och fredsnegociationerna, hafva nästan alla opinionsskiftningar förenat sig att erkänna detta. Ministeren har försäkrat, att den varit alldeles enig om allt hvad som rörer underhandlingarne. Det tyckes, som de omtalade meddelanden bestyrkt den tron, att det ultimatum som danska kabinettet afgifvit till det preussiska, och som afsändes med kammarjunkaren Quaade, men hvilket icke lärer blifva officielt bekant, förr än det besvarats, (svaret väntades i fredags, men lirer uteblifvit), är i full enlighet med hvad redan Berlinerblad meddelat; eller att mellan Preussen och Danmark en separatfred afslutas; det förra drager sina trupper ur Slesvig, som besättes af danska armån; då detta skedt och lugn inträdt, sammankallar konungen i Danmark et antal slesvigska män, samt ett lika antal danskar och holsteinare, för att afgifva betänkande om sskernas slutliga ordnande, hvarefter konungen derom beslutar. Vill Preussen icke ingå på detta, yrkas att den första hemliga artikela i stilleståndstraktaten af den 10 Juli 1849 skall göras gällande, hvilken innefattar, att preussarne skola utrymma Slesvig, men tills vidare hålla Holstein besatt, hvarpå danska armån inrycker i Slesvig. Det ansågs såsom säkert, att riksdagen skulle afslutas i lördags. Konungen ämnade öfverresa till Skåne, och i synnerhet för att besöka Kullen. Danska ministern vid ryska hofvet baron v. Plessen hade ankommit till Köpenhamn, från Petersburg, på engelska ångfartyget Trident. Man förmodade att han medför underrättelsen, huruvida ryktet om ryska kejsarens resa till Lozdon och besök under vägen hos Danmarks konung varit alldeles ogrundadt eller icke. Svenske generalen Malmborg uppehöll sig sist. onsdag och thorsdag i Köpenhamn. I Slesvig går bestyrelsekommissionen allvarligt tillväga emot agitationerna för de olagliga valen till holsteinska riksförsamlingen i Kiel. Alla personer som dermed beträdas, arresteras och anses såsom högförrädare. I Fiensborg bade advokat doktor Wolf, fabrikör Hillegaart, boktryckaren Petersen, köpman Iversen, bryggaren Hilmers och löjtnant Jordan, samt i Haderslev advokat Gottfriedsen och hr Kopperbaldt blifvit arresterade. Flera arresteringar skulle ske, men de fleste misstänkte personerna hade redan farit undan. Guldsmeden Seiler, som var så verksam då de danske officerarne öfverföllos, hade äfven blifvit insatt i statsfängelset. Bestyrelsekommissionen hade utfärdat en varning mot deltagandet i alla tillställningar för dylika vals anställande. I danska tidningarne påstås, att en stor del ho!steinare vägra att erlägga skatter, och isynnerhet krigsskatten, under förklaring, att då