dra räkningar, men uppskjöter oftast ända till dödsstunden uppgörandet af sin räkning med det eviga. Här erbjöd den katbolska läran frid och förlossning åt den botfärdiga anden genom göda verk. På detta sätt har Wisby hospital förvärfvat sin rikedom. Botfärdiga kristna, i full förtröstan på Guds nåd och syndernas förlåtelse, skänkte i dödsstunden härtill stora jordegendomar, af hvilka större delen ännu i dag bär de ädelmodiga gifvarnes namn. Hvilken ofantlig rikedom dessa själagåfvor inbringat visar sig bland annat deraf, att denna fond, utan sin egentliga bestämmelse, uppbyggt och underhållit tvänne stora och vackra kyrkor, hvilkas ruiner än i dag qvarstå på hospitalets grund. Under krigen i påföljande århundraden blefvo dithörande byggnader förstörde och den lösa egendomen bortröfvad, men jordegendomen, som icke kunde bortföras, qvarblef med sin förra bestämmelse och sitt förra namn, utan att hafva förlorat sin natur af enskild donation; ty att den någonsin tillhört någon stat eller varit indragen till det allmänna saknar all historisk grund. Vid reformationen dåde svenska klosteregendomarne indrogos till kronan lydde ön Gottland under Danmark och fortfor att tillhöra detta konungarike tills freden i Brömsebro år 1645. Under sin lyckas höjd egde Wisby stad sjutton vackra kyrkor, uppbyggda på enskilda personers bekostnad och underhållna genom skänker och testamenterande jordlägenheter. Vid krigiska infall blefvo templen sköflade och förvandlade i ruiner, sådana de än i dag qvarstå, men en del af jordegendomarne skänktes till Bospitalet och helgeandshuset, hvartill sedermera äfven på samma sätt kom det vid reformationen öfvergifna Gråbrödraklostrets jordegendom. Alla dessa enskilda donationer blefvo af dåvarande danska konungen Fredrik I år 1532 på det krafiägaste försäkrade. Detta Ikonungabref innehåller: att Helgeandshuset, de lödelagda kyrkornas och Gråbrödraklostrets jordlägenheter till evig tid skola tillhöra hospitalet loch endast komma till de arma, fattiga och sjuka menniskors underhåll och behof uti före