nen hölls ett fackeltåg med omkring 2000 fack-
lor — det största man ännu sett — med gar-
risonsmusiken och en skara studenter i spetsen.
ITALIEN.
Den af ryktet mycket omtalade ryska noten
till lord- Palmerston, om Englands sätt att be-
skydda engelska undersåtares egendom i främ-
mande länder, och särskildt i Toscana och Nea-
pel, anföres nu af Journal des Debats. Inne-
hållet är väsendtligen det följande:
Rikskansleren grefve Nesselrode förklarar att ka-
binettet i S:t Petersburg fullkomligt delar de grund-
satser, som ledt Wienerkabinettet och att Ryssland
är alltför mycket interesseradt för upprätthållelsen
af de mindre staternas sjelfständighet, för att icke
ansluta sig till Österrikes politiska åsigter. Enligt
folkrättens föreskrifter, så som ryska politiken för-
står dem, kan icke tillåtas att en furste. som genom
upproriska undersåtares hårdnackenhet blifvit nöd-
sakad intaga en i de upproriskes våld fallen stad,
— såsom händelsen var med storhertigen af Toscana
— skulle aftvingas skadeersättning åt utländningar,
hvilka lidit förluster vid stadens stormning. Når
man nedsätter sig i ett främmande land, så får man
bereda sig på alla de äfventyr, dem landet är un-
derkastadt. Livorno hade gjort uppror; med vapen-
makt måste det bringas till underdånighet. Några
engelsmän hafva möjligen härunder fått vidkännas
skada, likasom landets infödda; men hvarföre skulle
de ensamt äga rätt till ersättning, medan toskanska
regeringen icke godtgör sina egna undersåtare?...
Ville man framdeles åberopa Storbritanniens förfa-
rande, såsom hvilande på en rättsgrund, så skulle
kejsaren se sig i nödvändighet att taga i öfvervägande
vilkoren för medgifvandet af brittiska undersåtares
framtida vistelse- och äganderätt inom H. M:ts stater.
Afskrift af denna den 3 Maj afgifna depesch
blef af baron Brunow lemnad till lord Pal-
merston. Ena del af effekten ser man i näst-
följande notis.
Från Malta berättas den 4 Juni att amiral Par-
ker rustade sig till ett besök i Neapel. Konung
Ferdinand ville förbinda sig att betala en del af
Eoglands fordran, men amiralen yrkade de begge
representativa kamrarnes garanti för förbindelsen.
Vid åtskilliga i törjan af Juni förnyade husvisi-
tatiorer i Rom vill polisen bafva upptäckt en mängd
upproriska skrifter och flera glasgranater. — En annan
polisuppgift från samma tid förmäler att påfven hade
ått ett anonymt bref, hvari tillkännagafs att tre
bar diter bade af det revolutionära partiet fått upp-.
rag att mörda honom i processionen vid Christi
ekamensfest, och att en med pistoler väpnad karl
blifvit gripen vid högtidligheten och insatt i hemligt
ängelse. I
Sedan den 29 Maj fyllas åter Roms statsfängelser
med misstänkta; den 4 Juvi insattes 8, den te!
13; en mängd menniskor förvisas oupphörligt. Om-
kring 30 personer hade varit arresterade i 6 måna-
ler, på misstankar om delaktighet i emöten den 47
November 1848, då en monsignor Palma blef skju-
ten, utan att någon ransakning med dem ännu var
anställd.
Från Carrara berättas att österrikiska tropparnes
fråckhet tycks ämnad att reta Toscanerna till oro-.
igheter; soldaterna förolämpa hvem de träffa i sin
väg, och den som vågar knysta gripes genast och
pryglas. Den 3 Juni fick en 44-årig gosse 20 pry:
sel och då en mängd menniskor skockades i anled-
ing häraf, grepos två andra, som behandlades på
amma sätt.
TURKIET.
Storherrns ryktesvis omnämnda sjöresa anträddes.
verkligen: den 4 Juni; han steg då ombord på en.
ingfregatt, i sällskap med sin äldste son, sultan Mu-
ad och sin bror, sultan Abdul Aziz; ett annat ång-
artyg medförde sviten. Storvisirn Reschid pascha
ir, enligt sitt embete, riksförvaltare under monar-
kens frånvaro, hvilken beräknades till en månad.
Det troddes att resan icke blott skulle sträcka sig
ill öarne i Arkipelagen, utan äfven till Egypten.
OSTINDIEN.
I trots af alla brittiska förbud hade en så kallad
sutti eller enkebränning föröfvats i provinsen Bom-
Day: en enka om 22 år nödgades kasta sig på bålet
ill sin aflidne man, en 60-årig gubbe. Engelska
yrtsmyndigheterna hade likväl låtit gripa alla delta-
are i tillställningen och dömt dem till ett och två
irs fängelsestraff.
NORDAMERIKA.
Man har nu officiell berättelse i Gaceta de la
Habana, af den 22 Maj, om det af Lopez anförda
jöröfvaretåget mot Cuba. Man ser deraf att pira-
erna förlorade omkring 40 man stupade eller så-
ade, och att 81 man, jemte 44 officerare tillfånga-
agits på Mugeres-ön, — Enligt underrättelser från
Newyork af den 5 Juni, troddes nordamerikanska
consuln i Havana reklamerat dessa 105 fångar. Hvad
nan med visshet kände, var att presidenten hade
mm hela händelsen aflåtit ett särskildt bådskap till
kongressen, hvari ban tillkännagifver att inga revo-
utionära rörelser ägt rum på Cuba, och att hela
illtaget härrör från utländningar, som missbrukat
Förenta Staternas skydd.
