TC 10 UCKNCS NOUS CN 1CSLilp SaltnanKOmst Mcllan d2 i Slesvig förlagde svensk-norska samt de preussiska officerarne. Sammankomsten skedde i Säderhoiz Kro (mellan Flensburg och Slesvig.) Beg. ge generalerna Malmborg och Hahn deltogo i sammankomsten. Två preussiska och en svensk musikkår hade infannvit sig. Efter ömsesidig bhjertlig helsning öfverlemnade preussarn2 en sång till svenskar och norrmän. Derj efter intozs kaffe, hvarefter man fördref tiden under glädiigt samtal, sång, spel o. s. Vv. Många skå-! lar druckos. I trädgården var ett stort tält, vid! hvars ena änla den svenska, vid andra den norska j och i hvars midt den preussiska fanan vajade. Af-!! ven en sior mängd civila personer hade infunnit sig från Slesvig, Flensburg och nejden deromkring. En !! tidning berättar, att flera norrmän än svenskar va-! tit närvarande. Några preussiska officerare följde! med in till Flensburg. f Öfverpresidenten i Altona, Reventlow Criminil,! har plötsligen aflidit på sitt gods. N FRANKRIKE. 1 Beträffaade den s. k. dotationslagen för Louis B21 naparte, hafva af utskottets 45 ledamöter 9 förklaf 7at sig för ett amendement af Crton, som går derpå ut, at: man endast för en gång skulle anvisa 4 mill.! 600,000 francs till betäckande af 1849 och 1850 års! installationsoch inredningskostnader, och sålurdal! icke gifva hopp om något nytt dylikt anslag för år 4851. Ministrarne lära likväl stå fest i sin föresats! att alldeles icke gå in på några amendementer och! tros komma att resignera, i fall icke deras dotations-? Proposition blifver till alla delar godkänd och anta; gen. Detta kunde likväl ganska lätt hända, emedan nul! icke alleneast Odilon Barrot och Dufaure, utan äfven Berryer förklarat sig för Crtons amendement.. Pre-l sidenten Boneparte har emellertid fattat sitt beslut.! Han lärer nemligen vara beredd att, i händelse af I propositionens förkastarnde, — lemna E!ysee National, 5 för att sedermera lefva såsom privat man, och, ehuru bibebållande presidentskapet, likväl icke mrepresenterap (1) mera. Likväl, söger en tidning, hafva allalV farhågor för ext-ema resultater försvunnit. Enligt ardra uppgifter skall presidenten Bonapartelr hafva för efsigt att appellera till landet i form af en nationalsubskription ; ja förut hade rykte till och med gått angående hotelse om abdikation. Eao hop hvarandra korsande rykten fortfara om underhandlingarne mellan de begge bourbonska linierna. Den militärpersonal, som blifvit permitterad, har plötsligen under hemmarschen åter blifvit inkallad? till tjenstgöring. I Lagen om pensionskassor för arbetare genomgick! tredje låsningen i nationalförsamlingen den 48 dennes. . å -fa Dagen förut diskuterades endast om mindre vigtiga frågor, hvsrunder ordföranden gjorde en anspelning på församlingens förestående prorogation. Den 44 dennes beslöt nationalförsamlingen, att till statsrådet remittera den bekanta motionen om departementalrådens bemyndigande att sammanträda på egen hand, i händelse revolutionära rörelser i Paris hindrade regeringen från att utöfva sin myndighet. I stället för Voix du Peuple, som upphört, har nu utgifvits en annan tidning med titel Le Peuple de 1850. Femprocentsfonderna stodo den 18 dennes på 93,65 och treprocents på 56,35. STORBRITANNIEN. Diskussionen om grundlagen för Australien slutades af öfverhuset i kommitte den 14 Juni. Ett amendement af prohibitistpartiets chef, lord Stanley, förkastades, men endast med 23 röster emot 22. I Underhuset var partiet lika nära en seger samma dag: ett lord Ashleys amendement mot den nya lagen om arbetsti-d den vid manufakturerna förkastades med blott 160 röster emot 159; ett annat af lord Johbnl Manners rönte derefter samma öde, men medih 181 röster emot 142. fö Times för den 13 Juni förklarar ryktena oms Ludvig Filips helsotillstånd för öfverdrifna. komman säges vara kronisk och icke hotalt: med någon omedelbar fara; patienten skall tilla och med vara så återställd, genom den friskan luften i S:t Leonards, att han begynt fara ut!s igen på sina vanliga promenader. n TYSKLAND. Det synes ej mera vara något tvifvel om att den utom preussisk-tyska unionen stående regeringar, på Österrikes enträgna uppfordringar, söka på allt sätt befria sig från sina omedgörliga folkrepresentationer. I Sachsen är kammaren upplöst; i Wärtemberg är d den, för att bevara skenet, ajournerad, och det per-!S manenta utskottet har den 42 dennes fått afslaglo på sin begäran om församlingens sammankallande,!F för att ställa utrikesministern under anklagelse; ila Hessen-Cassel har ständerförsamlingen fått afsked, ungefår som man afskedar en dagsverkare, hvilken i icke genast vill förrätta det arbete man ålagt hoi nom; i Hessen-Darmstadt väntas hvarje dag ministörens afgång och församlingens upplösning; i Nas-!P sau synes hertigen vilja, hvad man i dagligt tal!s! kallar, att slå två flugor med en smäll; han fordrar nemligen 50,000 floriner mera, än man antager att ständerna vill gifva honom; skulle han nu hafva tas git fel, så hörer misstaget icke till de obehagliga, C och ständerna komma ändock att hemförlofvas; nekaV de penningar; nå väl! då har man en välkommen ö anledning till konflikt. Till och med den gamlelsl Ernst August i Hannover synes icke längre kunna finna sig uti det närvarande förhållandet. En spänning råder mellan konungen och ministern Stöve derföre att den förre, mot den sednares vilja, utnämnt von Scheele till medlare i den mecklenburgska författningsfrågan, och derföre att ministern Lehzen har vägrat kontrasigneia ett reskript, hvarigenom en reaktionär, Munchhausen, skulle utnämnas till kammardirektör. Konungen tog väl reskriptet tilibaka; men aristokratien har vetat begagna sig P af den gamle kungens retlighet, oca man väntar nu ! med skäl, att ministåren och kamrarna snart kom-!? ma att afträda från skådeplatsen, för att gifva plats d åt ett reaktionärt kabinett. Att den hannoverska sSt aristokratien har en stark kärlek till Wien, behöf-9! ver väl knappast tilläggas: Bäjerns kamrar hafvad hittills uppehållit lifvet sednast genom det märkliga Desjulet att uti den tyska frågan icke fatta något slut. Ryktet om en europeisk kongress berättas afåtG skilliga tyska blad. Österrike och de fyra konungarikena berättas vara eniga härom, i bändelse ingen förlikning med Preussen kan åstadkommos. Deutsche Reform berättar, att de både Hessen och Nassau nekat badiska armen genomtåg, vid dess eventuella förläggande till Prsussen. a I Prscussen iakttages nu en så stor stränghet mot pressen, att till och med 40 år gamla, under censur utkomna skrifter konfiskeras, hvilket t. ex. varit falX let med en bok af Glasbrenner, som lemnade pres F OÖ MM rg ee Hå UN jo pad — sea 1839. K SCHWEIZ. af I Bern bar valet af stora rådet egt rum d, . 12 Juni; det konservativa partiet segrade; ra-Is;