väl utan en projekterad och till nära en half millions kostnad beräknad ryttarestatyen. En ti!lkännagifven interpellation om bulevardernas makadamisering blef utsatt till 3 månader efter interpellationens anmälan. Den sednaste telegrafdepeschen är af följande innehåll: Paris den 43 Juni, kl. 8 e. m. Lagstiftande församlingen har i dag med 372 röster mot 226 beröfvat Februaritämparne statens understöd, men beviljat sådant åt de Junisårade. Proudhon har blifvit frikänd (i sin sednaste rättegång.) Man teslar om en rysk not mot Englands reklamationer i Toscana, i hvilken not hotas med mitt och steg mot i Ryssland vistande engelsmän. E. Girardin har blifvit vald till folkrepresentant för Strassburg. Metternich befinner sig för närvarande i Paris. Femprocentsfonderna stodo den 43 Juni på 93,90; treprocents på 56,40. SPANIEN. Från Madrid berättas, at den i Paris förfårdigade vaggan för den kongl. arfvingen kostat icke miadre2 än 130000 fr. Hertigen och hertiginnan af Monotpensier väntades den 6 dennes till Madrid och befallning var. utfärdad att de skulle mottagas med alla de vördnadsbetygelser, som anstodo deras rang. Enligt bref från Ceria, af den 31 Maj, gick der ett rykte att en marockansk armå, under befäl af tvenne paschar, afmarscherat mot Algerien, med fiendtliga afsigter mot Frankrike. SCHWEIZ. D2 sansade ledamöterna af pationalrepresentationen i Bern hafva slutligen lyckats öfvertyga de mera hetsiga, att den oförsonliga partistridens fortsättning måste leda till ett nytt söndringsförbund, och denna öfvertygels2 medförde den 10 Maj ett slags vapenkvila, till följd hvaraf man öfvergick till dagordningen vid alla ännu återstående valprotester, 25 till antalet, och skulle den 14:e företaga regeringsvalet. ITALIEN. Flera piemontesiska prelater hafva icke mottagit den dekoration af S:t Maurits och S:t L3zari-orden, som konuagen af Sardinien tillsändt dem, och sålunda förkunnat sitt missnöje med den bekanta Sicardiska lagen och sin hyllcing för påfliga stolens prelatensiska interesse. Biskoparn2 af Tarentaise, Maurienne och Annecy hafva på detta vis utmärkt sig. I motsats häremot har biskopen af Tempio, monsignor Diego Capece, sändt ett herdabref till presterna i sitt stift, med förklaring, att det åligger dem i alla punkter ställa sig den ifrågavarande lagen till efterrättelse. Tillika befaller han de andliga doms:olarnes i Tempio och Castelsardo kanslier att genast remittera alla ännu oafgjorda mål till de verldsliga domstolarne. Biskopen af Tempio är en af de prelater, som icke deltagit i det upproriska prelatmötet i Oristano. TURKIET. Sultanen ärnade den 31 Maj stiga ombord på en turkisk ångfregatt och anträda en sjöresa på tre veckor till Smyrna samt de större öarne i turkiska arkipelagen. Storamiralen Suleymen pascha väntade honom med en afdelnivg af turkiska flottan sedan den 27 Maj vid Dardanellerna, för att eskortera honom, och sultans lifmedikus, d:z Spitzer, skall medfölja på resan. NORDAMERIKA. Den vigtiga traktaten mellan Storbritannien ock Förenta Staterna, om Nicaraguas och Nicaraguakanalens evärdliga neutralitet, är nu oflicielt kungjord. Några officiella underrättelser om misslyckandet af vikingatåget emot Cuba anlände till Washingtoa d. 26 Maj. Dess förvämsta skepp, ångfartyget Creole, hede afgått från NewOrlesns, åtföljdt af en brigg och ett barkskepp, med 600 man, jemte ammunition, ombord. När de kommit till sjös, förflyttedes hela manskapet ombord på Creole, som först låtsade styra kurs på Yukatan, dit det anlände den 46 Moj till ön Contoy vid Yucatans norra udde, men derifrån togs kosan åt Cuba. Creole inlopp i Cardenas, enlizt hvad med förra posten år bekant, söndagen den 49 Maj. Det var emellan kl. 2 och 3 på natten. Eter en kort strid med de der befiatliga få tropparne, togs staden i besittning och guvernörens hus kringrändes; men då han gjorde tappert motstånd, satte piraterna eld på huset, så att invånarne måste välja mellan att gifva sig eller blifva inbrända. Följande morgon kl. 8 lemnade vikingarne staden, medförande guvernören såsom fånge och gisslan, samt alla penningar ur ortens röfvade kassor. En ny strid föreföll härvid med spanska tropparne, i hvilken flera man stupade på ömse sidor. I stället för att förmå öboerna till uppror, stötte vikingarne på allmänt motstånd, och deras anförare, general Lopez. som insåg att hela sällskapet snart måste gifva sig. drog sig tillbaka till kusten, satte guvernören i frihet ombord på ett fiskarefartyg vid Paspieda, med vilkor att den sistoämnde rnåtte begagna sitt irflytande för att rädda den på ön qvarlemnade röfvarhopen, och steg sjelf åter ombord på Creole, som hade dregit sig ur hamnen vid Cardenas och väntade utanför ett öfverenskommet ställe af kusten Creole jagades väl snart af spanska krigsånsfartyget Pizarro, men hann undan, och inlopp till Key West vid Charlestown, på morgonen den 26 Maj. Der blef han sjelf, jemte hans adjutant, major Sanchez Esnaga. och fem andra genast arresterad, och följarde dagen inställdes de inför distriktsdomaren Nichols, som höll en Grand Jury i Sayvsnnab. I brist på vittnen öfver hvad Lop:z och bans kamrater förehaft, blef han lösgifven emot borgen för vidare irställelse inför laglig domstol. Men knappt hade han kommit ut bland den talrikt församlade folkskaran, innan han höll et eldigt tål, hvari han förklarade för sin orubblig föresats att befria Cuba från Spaniens välde. Han: rykte har likväl sjunkit betydligt, genom hans snöp: liga flykt från sina på Cuba qvarlemnade kamrater När piraterna nalkats Matanzas hade motstånde börjat på allvar, allt landifolket reste sig mot den och piraterna måste fåktande draga sig tillbaka, mec en förlust af 30 man i döda och sårade.