ITALTEN. -
Till Rom väntades ett sändebud ifrån sultanen,
för att öfverföra hans lyckönskningar öfver påfvens
återkomst till Rom.
Från Geoua berättas den 3 Juni att storhertigen
af Toscana var sinnad att afsäga sig regeringen,
och sätta sig ned på sina gods i Böhmen; ett re-
gentskap sades redan vara utnämndt.
Anvgående sista revolutionsförsöket i Palermo be
rättas derifrån den 20 Maj följande. När styrelsen
fått kunskap att baväpnade insurgentskaror nalkades
staden, sände den kavalleri och artilleri mot dem.
Vid San Paolo uppstod nu en strid, som räckte flera
timrhar, och slurades med insurgenternas fördrif-
vande, utan att lixväl en enda bland dem tilltånga-
togs. . Det sisteämnd2 djerfs den sicilianske korre-
spondenten anmärka såsom högst besynnerligt. Om
några fallna eiler sårade, bland dei ena eller andra
partiet, nämnes icke.
RYSSLAND.
- Rikskanslern grefve Nesselrode fick den 44 Maj
(26: :e) tjenstledighet för. sommaren, och utrizes ären-
derna uppdrogos 3t geheimerådet Seniavin.
NORDAMERIKA.
Nordamerikanska poståvgfartyget Hibernia hade
blifvit sedt från Holyhead den 40 Juni, men då
brefven icke kunde väntas förr än dagen derpå, så
visste man vid Londonpostens afgång endast den ge-
nom marintelegrafen meddelade vigtiga nyheten att
expeditionen emot Cuba hade misslyckats. Det
är bekant att nordamerikanske presidenten vidtagit
nödiga åtgärder till förhindrande af detta i några
bland slafstaterna wuttänkta fibytare-dåd; men
Times som berättar telegrafnyheten om misslyckan-
det, ser sig ej af presidentens mått och steg förhin-
drad att begagna nyheten till uppslag för en lång kon-
servatif efhanalinrg emot hela nordamerikanska stats-
förbuadet, som förklaras för politiskt och moraliskt
skadligt,, med tillägg att en sktningsvärdare sty-
relse måste förr eller sednare insättas i Nordame-
rika, om det vill förblifva i god: förstånd med Eu-
ropa,. Di det är allmänt bekant hvilkas ärender
Times går för närvarande (d. v. s. hvilka som nu
löna sig bäs:) så skulle man af denna vink kunna
sluta till den europeiska reaktionens storartade före-
sats alt äfven taga hand om den nya verldens an-
gelägenheter, sedan den lyckligen fulländat bestycet
med den gamlas i Ungern, Italien, Tyskland, Schweiz,
Frankrike, Belgien, Daomeöark, Norge, 0. 8. v.
Etrpeditionen. som anfördes af general Lopez och
bestod af 2000 man, förföljdes af nordamerikanska
krigsskepp, men som icke lyckades uppbinna den,
innan den landsteg vid Cardenas, der den af 60 man
bestående garnisonen gaf sig, efter ett kort motstånd
och Lopez tågade vidare, till Matanzas, sedan han
låtit bryta upp banskenorna på den ifrån Cardenas
ledande jernväxev. Expeditionen troddes räkna tal-
rika anhängare bland kreolerna på Cuba och vara
af dem försedd med nödiga peoningemedel, Emed-
lertid hade span-ka auktoriteterna blifvit i tid var-
nade från Wasbiogton och voro så väl rustade, att
de med bistånd af de nordamerikanska krigsfartygen
kunde hoppas taga hela expeditionen till fånga, så
framt den ej understöddes af ett allmänt uppror på
ön. För att äfven göra detta motstånd, hade ön
blifvit delad i två militärdistrikter, ett under gene-
ral Ollaqui med högqvart.r i Principe och det an-
dra i Havana under general-kapten Roncalis sjelf.
Hela ön var förklarad i belägringstillstånd och milis
inkallad till Havana från alla tandsorter; äfven de
pi ön bosatta främliogarne hade blifvit uppmanade
att väpna sig till den lagliga myndighetens bistånd.
Genom en proklamation hade generalkaptenen för-
ständigat invånarne att han skulle låta skjuta hvar
och en deltagare i expeditionen, som fölle i hans
händer, äfvensom hvar och en, hvilken med pennin-
gar, lifsmedel eller biträden af hvad slag som helst
gynnade expeditionen. Detta öde troddes vänta en
stor mängd menniskor, hvilka hade samlats på en
holme vid Catache för att sluta sig till expeditionen,
men genast blefvo häktade.
Pi hvad sätt försöket strandade, har man först att
inhemta med nästa past,
SYDAMERIKA.
Från Buenos Ayres berättas den 40 April att ett
franskt utomorden:ligt sändebud, mr Goury de Ros!an,
hade inträffat en vecka förut till Montevideo, med
iostruktioner till amiral Lapredour, enligt hvilka
denne ägde att fortsätta underhahdlingarne. Under
tiden var gula febern anländ till Platafioden: engel-
ska-krigsskeppet Tweed hade redan mistat- 3 office-
rare och 28 matroser, Carmorant sin befälhafvare
cch 6 man. Både i Montevideo och Buenos Ayres
hade karantänsanstalter blifvit vidtagna.