ITALTEN. Till Rom väntades ett sändebud ifrån sultanen, för att öfverföra hans lyckönskningar öfver påfvens återkomst till Rom. Från Geoua berättas den 3 Juni att storhertigen af Toscana var sinnad att afsäga sig regeringen, och sätta sig ned på sina gods i Böhmen; ett regentskap sades redan vara utnämndt. Anvgående sista revolutionsförsöket i Palermo be rättas derifrån den 20 Maj följande. När styrelsen fått kunskap att baväpnade insurgentskaror nalkades staden, sände den kavalleri och artilleri mot dem. Vid San Paolo uppstod nu en strid, som räckte flera timrhar, och slurades med insurgenternas fördrifvande, utan att lixväl en enda bland dem tilltångatogs. . Det sisteämnd2 djerfs den sicilianske korrespondenten anmärka såsom högst besynnerligt. Om några fallna eiler sårade, bland dei ena eller andra partiet, nämnes icke. RYSSLAND. Rikskanslern grefve Nesselrode fick den 44 Maj (26: :e) tjenstledighet för. sommaren, och utrizes ärenderna uppdrogos 3t geheimerådet Seniavin. NORDAMERIKA. Nordamerikanska poståvgfartyget Hibernia hade blifvit sedt från Holyhead den 40 Juni, men då brefven icke kunde väntas förr än dagen derpå, så visste man vid Londonpostens afgång endast den genom marintelegrafen meddelade vigtiga nyheten att expeditionen emot Cuba hade misslyckats. Det är bekant att nordamerikanske presidenten vidtagit nödiga åtgärder till förhindrande af detta i några bland slafstaterna wuttänkta fibytare-dåd; men Times som berättar telegrafnyheten om misslyckandet, ser sig ej af presidentens mått och steg förhindrad att begagna nyheten till uppslag för en lång konservatif efhanalinrg emot hela nordamerikanska statsförbuadet, som förklaras för politiskt och moraliskt skadligt,, med tillägg att en sktningsvärdare styrelse måste förr eller sednare insättas i Nordamerika, om det vill förblifva i god: förstånd med Europa,. Di det är allmänt bekant hvilkas ärender Times går för närvarande (d. v. s. hvilka som nu löna sig bäs:) så skulle man af denna vink kunna sluta till den europeiska reaktionens storartade föresats alt äfven taga hand om den nya verldens angelägenheter, sedan den lyckligen fulländat bestycet med den gamlas i Ungern, Italien, Tyskland, Schweiz, Frankrike, Belgien, Daomeöark, Norge, 0. 8. v. Etrpeditionen. som anfördes af general Lopez och bestod af 2000 man, förföljdes af nordamerikanska krigsskepp, men som icke lyckades uppbinna den, innan den landsteg vid Cardenas, der den af 60 man bestående garnisonen gaf sig, efter ett kort motstånd och Lopez tågade vidare, till Matanzas, sedan han låtit bryta upp banskenorna på den ifrån Cardenas ledande jernväxev. Expeditionen troddes räkna talrika anhängare bland kreolerna på Cuba och vara af dem försedd med nödiga peoningemedel, Emedlertid hade span-ka auktoriteterna blifvit i tid varnade från Wasbiogton och voro så väl rustade, att de med bistånd af de nordamerikanska krigsfartygen kunde hoppas taga hela expeditionen till fånga, så framt den ej understöddes af ett allmänt uppror på ön. För att äfven göra detta motstånd, hade ön blifvit delad i två militärdistrikter, ett under general Ollaqui med högqvart.r i Principe och det andra i Havana under general-kapten Roncalis sjelf. Hela ön var förklarad i belägringstillstånd och milis inkallad till Havana från alla tandsorter; äfven de pi ön bosatta främliogarne hade blifvit uppmanade att väpna sig till den lagliga myndighetens bistånd. Genom en proklamation hade generalkaptenen förständigat invånarne att han skulle låta skjuta hvar och en deltagare i expeditionen, som fölle i hans händer, äfvensom hvar och en, hvilken med penningar, lifsmedel eller biträden af hvad slag som helst gynnade expeditionen. Detta öde troddes vänta en stor mängd menniskor, hvilka hade samlats på en holme vid Catache för att sluta sig till expeditionen, men genast blefvo häktade. Pi hvad sätt försöket strandade, har man först att inhemta med nästa past, SYDAMERIKA. Från Buenos Ayres berättas den 40 April att ett franskt utomorden:ligt sändebud, mr Goury de Ros!an, hade inträffat en vecka förut till Montevideo, med iostruktioner till amiral Lapredour, enligt hvilka denne ägde att fortsätta underhahdlingarne. Under tiden var gula febern anländ till Platafioden: engelska-krigsskeppet Tweed hade redan mistat3 officerare och 28 matroser, Carmorant sin befälhafvare cch 6 man. Både i Montevideo och Buenos Ayres hade karantänsanstalter blifvit vidtagna.