Vål till sist om bevillningsutskottet, då det vid nuvarande riksdag skall: omstufva tulltaxan, det då kunde vara enfaldigt folk bevåget tillden grad, av i stället för tullbestämmelser som skyldra med siffror, som göra införskrifning af sjelfva varan cmöjlig. benäget utsatte det begripliga ordet Förb., så viste man utan omsvep hvarefter man hade att rätta sig. Vän of den inhemska konstfliten. Redaktionen har lemnat rum åt denna artikel, emedan den innehåller åtskilligt som kan förtjena att tagas i allvarligt betraktande. Det är ostridigt, att om man genom ett förvändt ss a:shushållningssystem skapat! en mängd existen::.araf en del skulle gå under eller finna sig sava i bryderi genom sjelfva afskaffandet af. den onaturliga beskattningen, så skulle det varå grymt emot dessa, att göra öfvergången till det bättre alltför bastig och genomgripande. Men det oaktadt lärer ej kunna nekas, att importtullen såväl på jern och stålmanufakturer som på metaller i allmänhet är uppgjord på ett sätt, som vittnar om lika mycken obekantskap med näringarn? och allmächetens ömsesidiga fördel som oförmåga att bedöma det praktiska af ämnet. Sålunda ser man til! ex. arbeten af en mindre dyr metall draga drygare tu!l per skålpund än arbeten af en annan som i siz sielf är dyrare, och hvad som i synnerhet vid ariiklarna jern och manufaktur måste frappera såsom et bevis på att beskattningen blifvit tagen på slump, är hvad i artikeln här ofvan anföres derom, a:: ellt emide betalar lika tull utan afsee de på pjesernas storlek. Likväl begriper erhvar, att en ganska enkel och rättvis medelväg här står att finna deruti, att en artikel som innefattar så oändligt minza oika slag af arbeten, indelas i flere serskilda afdelningar, så att t. ex. alla manufekturerade pjeser af mindre än enfjerdedels skålpunds vigt draga den högsta wullagifiep, hvilken möjligen kunde stadna vid de2a nuvarande; derifrån till och med 4 skå!pund två tredjedelar af den högsta tullen; derifrån till och med 8 skålp:d hälften; derifråa till cch med 40 skålp:d tredjedelen, och dezifrån till och med 41 lispund fjerdedelen ; öfver ett lispucd sjettedelen, och öfver 40 lisp:d tolftedelen. Härigenom komme tullen för arbeten öfver ett lispund i aila fall att blifva 8 skillingar banko för stålvaror och 8 skillipgar riksgålds för jernvaror per skålpund, eller för skeppundet 100 rdr rglds för de förra och 66 rdr 32 sk. för de sednare, och för artikilar över 5 lispund hälften af detta belopp. Det skönjes tydligen att detta ändå är en enorm tull, och likväl vore det et iatet i jemförelse med den nuvarande som blot: skedar bandeln utan att gagna fabrikanterna, då den blott hisdrar införandet af utländska mönster som sedermera blefve eftergjor da här när de vinna begärlighet. RR — Red. har blifvit anmodad införa följande: Med anledning deraf, att Aftonbladet, för nästlidne gårdag, upptagit mitt namn, ibland andras, som skola hafva slutit sig till dens. k Inre Missionen, får jag härigenom förklara, det jag, med berörde stiftelse, hvarken haft eller har något att skaffa. Stockholm den 12 Juni 1850. Aug. von Hartmansdorff. (Ioföres på begäran.) EFTERSPELET. Sat cito, si sat bene. Det går fort nog, om det går väl nog; insändaren tillåter sig denna anmärkning med anledning af nedanstående embetsbevis, meddelsdt af hr kommissionslandtmätsren Bergström, på begäran af kongl. kammarkollegium. Sedan professor Eberstein för det ban ej höll, utan uppsköt den i JM 48 af Aftonbladet för den 27 Februari 4849 omnämnda sockenstämman för ordnandet af Houfs sockens skolväsende, blifvit suspenderad på 3 månader och kontraktsprosten Ambrosius Jönsson förordnad att sockenstämman hålla, så hade den nye ordföranden i sitt blinda nit, i förening med vissa maxthafvande inom socknen beslutat, ati skolhuset skulle läggas på en plats, som de, utan att rådfråga kartan, ensågo tillhöra hela socknen, men som befunnits vera eznskilda personers tillhörighet. — Utgången bar nu visat, att professor E. blifvit helt oskyldigt lidande, då nemligen man tager i betraktinde, att sockenstämmans fördröjande skett i afsigt sti öppna ögonen på de blinde,: hvarigenom ett så förhastadt steg förekoråmits som det, att besluta skolbusets anläggande på en plats, som ej tillhörde socknen; hvilket beslut vunnit vederbörande myndigheters sanktion. Då Fabius fick tillnamnet Cunctator, så skedde det för hans försigtighets skull; och nu ser det ut som prof. E. äfven blifvit (1846) suspenderad för sin försigtighets skull; hvarpå insändaren velat fästa allmänhetens, synnerligen :tyrelsens, uppmärksamloi Måane ej den oskwdist lande tförtjenar en offentlig upprät:sise, OCH de deremot en offentlig näpst, som våat detsamma? Afskrift. Genom under sistlidne gårdsg hållet sammanträde med Houfs församling rörandeprojekteräd skolhusbyggnad vid scckenkyrkan, är upplyst, att den derföre föreslagna platsen, nemligen marken mellan kyrkegårdsmuren och slimänna landsvägen samt den så kallade Skomakarelyckan icke af -församlingen för sådant ändamål får disponeras, helst denna lokal, jemte all marken deromkring med undantag af kyrkejorden, uteslutande eges af Houfs och Pehrstorps byar, samt hemmanen Skrigstorp, Muggarp och klockarebostället Tinkarp, hvadan hela projektet rörande platsen för skolhusets uppförande å denna lokal troligen af sig sjelf förfaller, varder härmed på begäran till bevis meddeladt. Båstad ded 4 April 1850. Bergström. Kammissions-landtmätare.