far Ä a ; rr ON TR 1 L SE TT PT TEA TO SR samhet. Tvertom, under alla de kommunistiska röre!ser och förslager, som på de sednare åren eg: rum, har Bes dem derom aldrig varit fråga: Vi anföra detta icke i den mening, som skulle vi vilja föreslå våra läsare att öfvergå till Qväkarnes samfundreliersbinda sig vid deras stadgar och bruk, utan endast såsom prof på ett annat slags tolkning och tillämpning af kristendomen, änsden hvarmed koma vilja lyckliggöra verlden. Deremot, Frankrike varit ordadt om egenamhet och så många sällskaper och der blifvit stiftade, för att såmetra den fattiges ställning, så har allt stasnat vid prat och buller, eller vid overkstöibara och opraktiska förslager, som -endast förvärrat deras belägenhet. Uti den första kristna kyrkan egde väl en egendoms: gemensimhet rum; men denna var utaf kort varaktishet. Och detta icke af det skälet, att, såsom hr C. påstår, en förvaltare af den sociala kassan ej stod att finna, som kunde afhållas från 2ffall och förräderis; ty dermed skulle säkert alltför groft misskänna den . oskrymiade ärlighet och uppriktighet, som rådde i den första kristna församlingen, utan derföre att med kommunismen ej stod att förena den omtanka och drift i timliga angelägenheter, som påkallas för allmänt välstånd. Fördenskull sjönk äfven snart den första kristna församlingen i Jerusalem uti allmän fattigdöm, hvarföre insavalingar för den måste göras i de andra kristna församlingarne, såsom hland annat af 2:a korintherbrefvet visar sig. Hr G. uppdrager emellan Socialisterna och Kommunisterna den skillnad,-att, under det båda yrka reform i 2sanderättsförhållandena, de förra i allmänhet yrka, all hvar och en må njuta frukt af arbetets produkter i mån af sitt arbete och sin skickligh: sednare åter, att hvar och en tilldelas hvid han behöfver, och att, utan afseende på oliza skicklighet och förmåga, alla erhålla lika lön. om ru hvar och en skall tilldelas hvad ban behövers, hur skall man afdöma och bestämma ;eh0!? Den ene behöfver mer föda, en annan med samma klädebonad, som för den ene it tillräcklig, skulle en annan frysa ibjel, och i andra hänseenden. Vanor och förklemning rcligen skapat många konstlade behof å ena , nöden drifvit till många onaturliga inskränk: å den andra; men att till allas belåteohet a en allmän måttstock för hvars och ens beho? : är ett problem, som ingen mensklig omtanka ikulle kunna lösa. Eller — om, utan afssende pi vika skicklighet och förmåga, alla skola erhålla lika Jönn, huru skola de flitiga utan knot bära de iaias börda? Eller hvad skall ersätta den sporre, som ändå alltid, åtminsone i någon mån, ligger i lösen för de flesta? Vidare, då ingen skall ega någe han kan kalla sitt, eller som är en frukt af hans exe! ete och omtanka, har man ej härmed betazsi: menniskan just en af de väsendtligaste af henne sjutningar? Nej; : bäste hr Götrek, om indivi men uti sitt sjelfviska lynne varit upphofvei : mycket ondt, hvilket icke får nekas, så har d lertid äfven sina oförytterliga rättigheter; unde broderlighet och allmänsinne icke frän onat än med individualismens tillintetgörelse, så ckaäle vi i sanning förtvifla om vårt slägte. å Ideea af ika delaing, utan hänsyn till förmåga, n obekant eller ny, och måste säa har hitintills endast blifvit til:st eller ock bevisat sig oskickliga att 31 njuter vid hvarje arbetsinrättning kost, År detta den Kommunistiska i Hvilken hr-G. vill bjuda, så hafva vi kommuzrismen redan midt ibland oss: Hvarje hjon vid Södra Arbotsinrättningen är då redan ett-slags kommunist, Emellertid må icke misskännas, att ju för nutidens ko siska sträfvanden ett kändt, om än n en viss sfer blifva nödig attj som.antingen. genom brott föra samma beklädnad och åtnjuter outredt o to klart fattadt bebof ligger till grund.l Den onaturliga skillnad i lefnadsvilkor, som eger rum meilla iga och rika, mellan. herreoch arbetsklasser: r sigsständigt kännbar.Vi, vilja här en frågan, huruvida arbetsklassens mre än tillförene; minga med stor icke inlåta os ställning nu Omsorg g. istiska arbeten och undersökningar visa av del öfverhufvud ieke är förhållandet, om ej i landsorter, der stavtorparsystemet suen: allt nog, den stora skillnad uti h lefnadsvilkor, som eger rum mellan 1 individer och som enligt somligas ;eh med skall vara en nödvändig följd af kulturens amskridande, har omsider äfven ådragit sig arbetsklassens egen uppmärksamhet och framkallat dei rop om kapitalernas förtryck samt dessa socialistiska och kommunistiska ider, som nu låta höra sig från så ånga håll. Det må också ursäktas, om ma vid första känslan af ett lidande misstager sig om dess orsaker samt om medlen för dess afbjelpar Och säkert står det ej heller ezsamt uti de bättra lottades makt att afhjelpa det, hvilket de, som H i: af nämnde olägenhet, äfven snart skola finna. Si mycket lagstiftningen än må kunna göra till afskaffasdet af onaturliga privilegier samt till arbetets betryggands mot kapitalernas öfvervigt, och så mycket man må skybdå) att taga sig an de fattiga, så i andiigt och intellektuelt som-i materielt hänseende: så skall dock -ofelbart härmed föga uträttas, förrän de sjelfva begynna allvarligt reflektera öfver sin själlning samt löfver Aemedel!, som kunna leda till en-förbättrad: lott; Af denna orsak känna vi icke annåt än glädja -öss öfver! den Här hyligen stiftade arbelareföreningen, oaktadt dö fårhågöF, som den tilläfventyrs på flera håll föranledt, O L kunna icke; uraktlåta att anmärka såsom ett. prof, på den goda anda och det oförvillade förstånd, som utmärker densamma; hvad.-som passerade vid den. sednaste sammankomsten och hvilken mer än allt annat bevisar, att de tänkande bland arbetsklassen sjelfve icke gilla. en ton, som går, ut på att så osämja emellan de borgerliga klasserna. På samma sätt torde man kunna anse dem ibland arbötsklassen, som genom kärakter och omdöme kunna utöfva något inflytande, alltför förståndiga för att, åtminstone i någon mängd, hänföras af kommunismens fantasmago rier, om än den skulle ännu fortfara att hyllas någon tid af några excentriska hufvuden. s———V Till Redaktionen af Aftonbladet! å i den underrätielse, som, hemtad ur tidningen Bore, influtit i Aftonbladet för i tisdags, rörande borrning i Norrströms bädd — en undersökning som nu förehafves under miu ledning — det förekommer den oriktiga uppgift. au arbetet sker med nyligen från Eogland införskrifna skrufborrarv, harjag trott mig böra, om än trigan ej kan hafva annan vigtän TT SR mega TR ——